Lev Rubinstein Podcasts
-
Dags att titta på klockan, för tiden går! Jonas tar sig vidare med ett par böcker.
I programmet nämns:
Lev Rubinstein "Tiden går. Ur Det stora kartoteket." översättning Lars Kleberg. Albert Bonniers förlag.
Lev Rubinstein "Vidare och vidare. Kartotek, texter och andra dikter." översättning Lars Kleberg, Johan Öberg, Kajsa Öberg Lindsten och Dmitri Plax. Ersatz förlag.
Robert Seethaler "Sista satsen" översättning Linda Östergaard. Ersatz förlag.
Julian Barnes "Tidens larm" översättning Mats Hörmark. Forum förlag.
Osip Mandelstam "Tidens larm" översättning Bengt Jangfeldt. Bokförlaget Faethon.
-
Den ryske poeten Lev Rubinstien tillhörde i början av 70-talet den så kallade Moskvakonceptualismen. Han uppfann en egen poetisk genre där han skrev på baksidan av bibliotekskort. i En ny antologi, Vidare och vidare (Ersatz, 2021), presenteras hans verk från 1974-2008. Idag har den avantgardistiska poeten mirakulöst blivit en ledande dissident och kritiker av den ryska regimen. I poden samtalar bokens redaktör Dmitri Plax, själv poet och konstnär uppvuxen i Sovjet med en av bokens översättare, Lars Kleberg, som också var den som introducerade Rubinstein i Sverige för mer en tjugo år sedan. Poden är originalpublicerad på poesikritiksajten Örnen och Kråkan, som står under ansvarig utgivare. Läs mer om aktuell poesi på svenska på www.ornenochkrakan.se
-
Är friheten absolut eller är den relativ för sin tid och sitt sammanhang? I Moskva minns poeten och essäsisten Lev Rubinstein Sovjetunionen i slutet av 1950-talet, ett inte alls fritt samhälle men där en glipa öppnades i järnridån och en vind av frihet strömmade in. Samtidigt funderar serietecknaren och förläggaren Fabian Göransson att det är svårt att hålla två tankar i huvudet efter attentaten mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Det riskerar att relativisera dåden.
Medielandskapet i Ryssland domineras av de rikstäckande statsstyrda tv-bolagen där informationen sedan länge är filtrerad för att passa myndigheternas syften. I värsta fall sprids ren desinformation genom dessa tv-kanaler. Men den hårt styrda mediemarknaden har skapat ett sug efter alternativa projekt på internet som fortfarande är i stort sett fritt i Ryssland. Sotnik TV har funnits i tre år och är en Youtube-kanal med samhällskritiska reportage och enkäter på stan om aktuella frågor.Programledaren Sasha Sotnik säger att de som går med på att bli intervjuade på Moskvas gator och parker kan delas in i tre kategorier- Den första gruppen består av de som helt enkelt är rädda. De är rädda för en öppen mikrofon och för kameran. De springer sin väg genast medan de säger att de är väldigt upptagna.- Den andra gruppen är de som brukar titta på de stora tv-kanalerna. De upprepar nästan ordagrant de visor som de hör på statliga tv-nyheterna när de svarar på frågorna.- Sedan finns det en tredje mycket liten grupp, säger Sasha Sotnik. De som inte är ett dugg rädda. De säger det de tänker och svarar öppenhjärtigt på frågor.Ofta handlar enkäterna på Sotnik TV om politiskt känsliga frågor: Rysslands roll i kriget i Ukraina, mordet på öppen gata på oppositionspolitikern Boris Nemtsov, osv.- Det är ungefär en tiondel av de medverkande som tillhör den tredje orädda gruppen, säger Sasha Sotnik som tror att de där 10 procenten orädda i reportagen motsvarar nog de verkliga förhållandena i Ryssland idag rätt så bra. - Alla övriga är skrämda till tystnad. Det här är ett land som just nu består av härskare och slavar. Det finns absolut ingen frihet, säger Sasha Sotnik.Kulturreportagets serie "Var slutar friheten?" ställer frågor kring villkoren för yttrandefrihet, konstnärligt skapande och för grundläggande mänskliga rättigheter. Finns det en bortre gräns för friheten och hur ser den i så fall ut i olika samhällen?Medverkande i femte delen: Lev Rubinstein, Fabian Göransson, Sasha Sotnik, Roland Paulsen, m flReportrar: Karsten Thurfjell, Erik Laquist, Kerstin Wixe, Katarina Wikars, Fanny Härgestam, Fredrik WadströmProducent för programserien är Fredrik Wadström -
Vilka är villkoren för yttrandefrihet, konstnärligt skapande eller bara för grundläggande mänskliga rättigheter? Finns det en bortre gräns för friheten och hur ser den i så fall ut i olika samhällen? Och hur begränsas friheten också i samhällen där demokrati och yttrandefrihet inte är under direkt hot? Arbetslivet är under snabb förändring både internationellt och i Sverige med en allt osäkrare tillvaro för allt fler människor.
”Det är inte ordet Sharia som är viktigast, det viktigaste är att hitta ett sätt att utöva lagen så den är kompatibel med islam.” Så säger den islamistiska tunisiska politikern Ferida Abidi i det första programmet i serien. Just den diskussionen återkom ofta när det nya parlamentet i Tunisien skulle skriva en nya konstitution efter den arabiska våren 2011. ”Vi var inte överens om gränserna. Vissa ville inte ha några gränser alls. Men alla fri- och rättigheter har gränser” säger Ferida Abidi. ”Gud, koranen och profeten, de får inte röra dem.” Hon jämför med hur det är förbjudet enligt lag att förneka förintelsen i Frankrike.”Vi var utan friheter så länge, det är därför vissa inte riktigt vet hur de ska bete sig sen revolutionen. Men frihet betyder ansvar. När man är fri måste man vara ansvarstagande” säger Ferida Abidi.Efter de dödliga attackerna i Paris i januari mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk butik har frihetens villkor och pris debatterats intensivt. I februari blev fick diskussionen ny fart efter de blodiga dåden i Köpenhamn när bland andra svenske konstnären Lars Vilks skulle framträda. I Tunis dödades månaden därpå 21 människor på ett museum i ett terrordåd.Kulturreportaget ger sig i en serie på fem program ut i världen för att undersöka frågan ”Var slutar friheten?”. Följ med till Tunisien, Marocko, Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Sverige för en diskussion om våra föreställningar om vad frihet är.Medverkande i första programmet: Nina Hemmingsson, Roland Paulsen, Lev Rubinstein, Selma Mabrouk och Ferida Abidi.Reportrar: Roger Wilson, Erik Laquist, Fanny Härgestam, Katarina Wikars och Fredrik Wadström.
