Lundström Podcasts
-
Christian Gustafsson och Jesper Hallberg är tillbaka i etern. En och en halv späckade timmar. Ur innehållet: • Nytt krautrock-intro till podden • Uppdraget till materialar-Andy och Joel Lundqvist • Jesper och Christian sjunger duett • Genomgång av Växjömatchen • Inför Brynäs och Örebro • Analys av spelarlönerna i IKO • Hur uttalas bob hund och vad är Fishtown för namn? • Recension av nya IK-introt • Arsi och morgonhockeyn • Duuudrrrutt Oskarshamn
...och mycket mer!
-
I avsnittet samtalar Kristina Helgesson Kjellin med professor Kajsa Ahlstrand om antologin ”Svensk mission och kyrkorna som växt fram” (red. Ahlstrand, Kajsa, Alvarsson, Jan-Åke, Janzon, Göran och Lundström, Klas). I samtalet reflekterar de kring det missionsarv som svenska kyrkor och samfund har och varför det är viktigt att kunskapen om den missionsverksamhet som har bedrivits inte faller i glömska. Är missionsverksamheten som har bedrivits ett arv för kyrkorna att vara stolta över? Vilka lärdomar finns det att dra? Och är ordet ”mission” ett önskvärt och relevant begrepp att använda sig av idag?
-
Det finns en avighet mitt i den svenska vanligheten. I dess centrum återfinns två herrar föda 1919 Åke Hodell och Lennart Hellsing. Magnus Haglund visar hur deras konst hänger ihop med landet lagom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.
En av poeten Åke Hodells mer berömda skapelser kom till redan hösten 1937. Det skedde på Hammarby idrottsplats, under en match där Hodell var hejaklacksledare för Södra Latins fotbollslag. I sin helhet låter den så här:
Sassa brassa mandelmassa
Hej, hej, hej
IK Frej
Heja Gröndaaaal!
En av poängerna var förstås att inget av lagen hette Frej eller Gröndal. ”Men alla visste att de var de två sämsta lagen i gärdesgårdsserien”, som Hodell uttryckte saken.
Han var stridspiloten som störtade, som blev antimilitarist och poet, teaterman och ljudkonstnär. Det finns mycket som binder ihop honom med det internationella avantgardet, med dadaismen och Fluxusrörelsen, ljudpoesin och slumpmusiken, den drömda och den politiska konsten.
Men där finns också ett parallellt inhemskt spår som leder i delvis andra riktningar, lika mycket bakåt som framåt i tiden och som hör ihop med folkliga traditioner, revyer och ramsor, Andersson, Pettersson och Lundström, likaväl som med Bellman och Almqvist. Och inte minst Lennart Hellsing.
Hodell och Hellsing var båda födda 1919 och i deras konstnärskap och författarskap förenas språkknådandet och dråpligheten, en fantasirikedom som får ordklangerna att ta oväntade vändningar, skapa nya molekylära föreningar, öppna sig för leken, trolleriet, de magiska förvandlingarna.
Åke Hodells komiska militär General Bussig är i den bemärkelsen släkt med Kusin Vitamin och frasen ”Klipp av deras meningar, klipp sönder deras ord”, som återkommer gång på gång iLågsniff, skulle kunna vara något som Krakel Spektakel ägnar sig åt, i antiauktoritär villervalla.
Det finns en svensk avighet, mitt i den svenska vanligheten och i bakgrunden finns Carl Jonas Love Almqvists experiment med rimformer och halsbrytande ordvändningar, i nonsensdikterna tillkomna under landsflykten i Amerika på 1850- och 60-talen.
Det finns fascinerande korrespondenser mellan Hellsings ”Hej, sa Petronella ifrån Plaskeby, det är tid att fälla upp sitt paraply”, och Almqvists ”Kan man ej säga: / ’Ack, söta syster! Låna mig din Parasoll’? / Jo visst. Men kan den andra icke överväga och svara: ‘Syster! Den är blott ett gammal såll, / så full av hål!”
I en artikel i Aftonbladet 1964, ”Dikt vid språkets gräns”, lyfter Kurt Aspelin fram Almqvistdimensionerna i Lennart Hellsings rimkonst, ett litterärt landskap där ”den folkliga ramsans bakvända visa skjuter skott och där Lennart Hellsing timrar på staden Annorlunda - ‘en stad där allting sker, ut och in och bak och fram och upp och ner’”. Enligt Aspelin handlar den här sortens skrivande om en ”naiv lekfullhet inför ljuden som konkret byggmaterial, spontan glädje vid språkets och logikens kullerbyttor”.
Det skulle lika gärna kunna vara Åke Hodells konstnärskap han beskriver, inte minst det som äger rum i radiopjäsen om just Almqvists landsflyktsår i Amerika, Den stora segern vid Gettysburg från 1972. Här förvandlas verkligheten, på ett galghumoristiskt och melankoliskt vis, med hjälp av upprepningar och rytmiska förskjutningar. Samma sak många gånger om, i ständigt nya belysningar, med hjärnans elektroniska aktiviteter som fantiserar om livet där borta, på andra sidan havet. I ett brev till producenten Stina Eidem under föreställningsarbetet fångar Hodell Almqvists tvetydighet och kreativa ambivalens:
”Hos Almqvist brottades fantasierna och realiteterna med varandra på ett mer uppförstora sätt än hos vanliga människor. Svårigheten för Almqvist var att skilja fantasi och verklighet åt (en åkomma som hand delar med de flesta författare).”
Ja, så där formulerar sig Åke Hodell och han befinner sig i det här skedet i direktkontakt med omvandlingskrafterna och de revolutionära omstruktureringarna i Almqvists författarskap.
Men för både Åke Hodell och Lennart Hellsing tycks detta bråkande med verklighetsbilderna och anammandet av fantasins förvandlingskrafter handla om någonting mer än poetisk lekfullhet. Som konstnärlig akt är det hela intimt förbundet med upplevelser av andra världskriget, av ett Sverige som är litet, ansatt och trångt och söker samförståndslösningar, och senare, efter kriget, mynnar ut i välfärdsstatens rationalism och nyttotänkande. Var sak på sin plats.
Räta linjer, korrekta åsikter.
Hodell och Hellsing bryter med allt detta och de gör det med konstnärlig suveränitet och en virtuositet i handlaget, i ordens placeringar, kommatecknens rytmiska förskjutningar, de oväntade tankesprången mitt i vardagsbilderna.
Lennart Hellsing var visserligen aldrig, som Åke Hodell, med om någon flygolycka som påverkade hela konstnärskapet och blev en moralisk frågeställning om maktens språk. Men kriget kastar ändå sina skuggor och föder detta enorma frihetsbehov i språkets kränganden, ett kollagetänkande med skarpa linjer och förbluffande kombinationer som i hög grad påminner om Öyvind Fahlströms metod: ”Man tar en bit A och hittar en bit B och det tänder vildsint när man stryker A mot B”.
Ja, det är detta de ägnar sig åt, Herr Kors-och-Tvärs och Fröken Hit-och-dit. De dansar med varandra och gläder sig åt de oregerliga rytmerna som får världen att vibrera, något som kommer till ett fantastiskt uttryck i Kanaljen i Seraljen, konstboken från 1956 där Hellsings dikter omskapats av konstnärer som X:et, Randi Fisher, Endre Nemes och Karl-Axel Perhson.
Därför är det helt följdriktigt att Lennart Hellsing uppskattade en bok som Annika Elmqvists Sprätten satt på toaletten. Eller att han, i en Aftonbladetartikel 1966, kunde beskriva Maria Gripes romanfigur Hugo som ”en romantisk symbol för ett uppror mot de sociala konventionerna, mot stela regler och tidsjäktet”.
Här tydliggörs släktskapet med Åke Hodells konstnärliga och politiska anarkism, rättframheten och det direkta tilltalet, som inte jamsar med och gör sig till, men har en absolut känsla för komiken när språkordningen ställs på ända.
Det är detta som äger rum i Verner von Heidenstam, Nya dikter, attentatsverket från 1967 där Åke Hodell har hällt bläck över Heidenstams lyriksamling från 1915. Så kan det högtidliga och nationellt laddade språket invaderas av främmande och förstörande krafter, djur på vandring över boksidorna, en nödvändig oordning mitt i det som uppfattar sig som fast och färdigt.
I dikten Medborgarsång, i strofen som Heidenstam inleder ”Vi stridde gemensamt för hem och härd,/då våra kuster förbrändes,” låter det så här när Hodell gått loss med bläcket:
Vi stridde gemensamt för hem härd
Då våra k rändes
Ej her
När v
Ej her
men
Det äck på Sveriges b
Att eter pengar.
Det är sk
och tempel
men kasta s
och ta
Vi ör eg k,
et skilja
n det v vilja.
Magnus Haglund
-
Finalavsnittet av På Spåret spelades in veckor innan Putins barbariska angrepp på Ukraina. Vi låter nu Ukraina ta stor plats, men erbjuder också nostalgi och verklighetsflykt! Vi hann även med en sväng till svenskbygderna i Minnesota och får höra om Davids missade 5+ konsert. Arvid återger när han gjorde bort sig på kommandobryggan på Gotlandsfärjan och dessutom, av misstag, bjöd ungdomar placerade på ungdomsanstalt på öl. David försöker förgäves finna logiken i att Fredrik Lindström vill krama Prussiluskan. Vargas & Lagola ger oss förstklassig underhållning och Unge och Duringer blir årets självklara vinnare mot tappert tävlande Hellqvist och Lundström.
-
I avsnittet samtalar Johannes Zeiler och Kristina Helgesson Kjellin om antologin ”Svensk mission och kyrkorna som växt fram” (red. Ahlstrand, Kajsa, Alvarsson, Jan-Åke, Janzon, Göran och Lundström, Klas), med ett särskilt fokus på hur svensk mission i olika länder har bidragit till framväxten av teologiska utbildningsinstitutioner. Hur gick det till när dessa utbildningar växte fram? Hur har relationer mellan olika aktörer, både lokalt och globalt, tagit sig uttryck inom fältet teologisk utbildning och hur ser det ut idag? Och har teologisk utbildning bidragit till att stärka kvinnors ställning runtom i världen?
Intervju med Johannes Zeiler, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin
-
Kerstin Ekman kom i höstas ut med en berättelse om skogen, djuren och ett gammalt äktenskap i "Löpa varg". Huvudpersonen heter Ulf och han och hustrun Inga bor i en by i Hälsingland. Ulf är skogsägare och jaktledare med kärlkramp, utmanad av mer oerfarna jägare. Och en dag ensam i husvagnen uppe på skiftet ser Ulf en varg. Men han säger inget till sin fru när han kommer hem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kerstin Ekman debuterade 1959 med deckarromanen 30 meter mord. Genom åren har hon skrivit ett trettiotal böcker. "Löpa varg" är en berättelse som Kerstin Ekman haft i kroppen sen 2008. Det är hennes första roman på tio år.
Kerstin Ekman vill skildra människans dilemma med hur vi ska förhålla oss till naturenBoken handlar om den pensionerade jägmästaren Ulf och hans möte med en varg - ett möte som förändrar honom i grunden och allt måste omprövas. Utom äktenskapet med Inga. Kerstin Ekman: "Jag vill försöka skildra ett dilemma som jag tror många av oss har, hur vi ska förhålla oss till det naturligt växande och naturligt levande."
Marie Lundström intervjuar Kerstin Ekman på Ingarö, Värmdö, utanför Stockholm. Där bor hon med sin man Börje sedan några år tillbaka. Programmet sändes första gången i september 2021.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Inspelningstekniker: Andreas Aldervi
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)
-
Kulturredaktionens litteraturexperter Lina Kalmteg och Marie Lundström snitslar banan genom romanåret som gått. Vilka böcker blev årets läsäventyr? Vilka pratades det mest om och varför?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från Knausgård till Gurnah. Och däremellan Palm, Cullhed, Ekman och många, många fler.
Vilka böcker gjorde störst avtryck? Vad minns vi helst av litteraturåret 2021?
Marie Lundström och Lina Kalmteg snitslar en bana genom årets romaner och väljer en personlig favorit.
Programledare: Mårten Arndtzén
Producenter: Ulph Nyström och Anna Tullberg -
Familjen Lundström observerade en märklig tingest över Håknäs, söder om Umeå den 23 augusti 1991. Avsnittet är en del i serien om ufohändelser som uppmärksammas på dess årsdag. Ett mycket ovanligt motorbuller kunde höras och kom från ett till synes stort, cigarrformat föremål som sakta flög över huset för att snart försvinna in i ett moln. Säkerhetspolisen undersökte observationen utan att kunna identifiera föremålet, men poängterar i sin rapport observatörernas mycket höga trovärdighet. Clas Svahn, som vid tiden arbetade hårt för att också han förstå vad Lundströms observerat och Tobias Lindgren berättar om den märkliga missilliknande farkosten som i sakta mak gled över den lilla orten Håknäs strax efter klockan 19, för exakt 30 år sedan.
Mer om fallet på ufo.se
-
Avsnitt 14 av SLA Sportpodd är här! Hör allt om Skövde IK:s snart avslutade säsong, Skövde HF:s dramatiska spurt, IFK Skövdes förutsättningar inför slutspelet, Skaraborgs representanter i svenska cupen och Ericas analys av Vintercupen.
-
Komiker och improvisatörer gästar Lustgas förklädda till påhittade karaktärer.
Den här veckan blir ett ovanligt avsnitt utan gäst. Istället blir det en kavalkad av vikarier från podden som kommer och går. Vi får höra från O Turesson, Jacke Svan, Gert Lillåker (Storåker), Lotta Phil, Mange Jacobsson, Ester Norén, Rugge Lundström och Bamse Ivankov. En riktig släng i dörrarna-fars.
Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring.
Instagram:
@lustgascomedy -
Komiker och improvisatörer gästar Lustgas förklädda till påhittade karaktärer.
Andreas är bjuden på spettekakskalas så därför vikarierar Rugge Lundström som berättar om Andreas ungdom och sitt jobb på Carlsberg, även om han överdriver en del. Gästar gör Chatarine som är gift med roboten QRS och är expert på bus.
Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring.
Instagram:
@lustgascomedy
@ellenboobie
@splashimprov -
En dramatisering i åtta avsnitt av de tre första delarna av Per Anders Fogelströms stora romansvit om Stockholm; Mina drömmars stad, Barn av sin stad och Minns du den stad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berättelsen börjar år 1860. Den unge Henning Nilsson traskar på de leriga vägarna in till Stockholm. Nästan genast träffar han den som ska komma att bli hans bäste vän: Tummen.
Förlängd lyssning! Serien finns nu tillgänglig till 1 november 2025.
Stad-serien – Mina drömmars stad. Del 1 av 8.Av Per Anders Fogelström i dramatisering av författaren själv.
I rollerna: Henning – Per Myrberg, Lotten – Gio Petré, Tummen – Tor Isedal, Matilda – Barbro Larsson, Annika – Helena Brodin, Anna-Kajsa – Monica Nielsen, Klara – Christina Schollin, Tvätt-Johanna – Sif Ruud, Skräcken – Anders Ek, Annikas mor – Annika Tretow, Storsäcken, Annikas far – Kotti Chave, Färgargesällen Johansson – Ernst-Hugo Järegård, Mamsell Tornberg – Hanny Schedin, Malin, Lottens mor – Elsa Carlsson, Åkardrängen – Håkan Serner, Tyrs Olle – Gunnar Olsson, Tyrs Maja – Maud Hansson, Törsten – Toivo Pawlo, Kikus, sumprunkaren – Arthur Rollén, Stuvaren Lundström – Henrik Schildt, Basen på bygget – Jan-Erik Lindkvist, Fredrik Bodin – Erland Josephson, Patron Bodin – Willy Sjöberg, Brandkapten – Lars Elvin
Berättaren: Per Anders Fogelström
Dessutom medverkar: Nils Åsblom, Gunnar Schyman, Irma Eriksson, Hans Sundberg, Berit Marianne, Lars Edström, Morgan Andersson, Greta Stave, Yvonne Lundekvist, Claes Esphagen, Pia Rahe, Hans Huss och Kjell Jönsson.
Fiolspel: Agge Wallerström
Försångare och komposition av Baxarsången: Olle Adolphson.
Regi: Per Edström
Från 1963.
-
I detta avsnitt:
-Kalle Lind brister ut i hyllningssång till Ny Demokrati och hela Borås Kulturhus klappar med.
-Jonatan Unge svarar på frågan varför alla kommer från Skövde.
-Ina Lundström ger yttryck för sitt förakt över ordet "pitt".
-Bajs i logen!
-Smurfer
