Lyon Podcasts
-
Den här veckan är det fredag på fredag. Här är Fredagsklubben med ett rykande färskt avsnitt.
Arsenal Swedens podcast Fredagsklubben här. Vi har ett nytt avsnitt ute. Det heter "dubbel espresso med Eddie". Jocke och Teo snackar igenom Gabriel Jesus skada och vilka alternativ som Arsenal har, matchen mot Lyon i Dubai - och sen kör vi tio snabba med veckans snackisar.
-
Den framgångsrika anfallaren som innan hon la av spelade med nummer 8 i både FC Rosengård, Olympique Lyonnais och landslaget. Idag gästas podcasten av ingen mindre än Lotta Schelin, som numera bland annat verkar som expert i TV4:s fotbollssändningar. Det pratas om nacksmärtorna som ledde till sjukskrivningen, olika skräcktränare hon haft genom åren, samt om Lyon som numera är mer kända för sitt damlag än herr-dito.
Podcasten görs i samarbete med Marabou, som tillsammans med Svenska Fotbollsförbundet har lanserat Tränarlyftet. Läs mer om initiativet här och bli en del av Tränarlyftet: www.svenskfotboll.se/tranarlyftet
Podcasten produceras av Next Level Studios.
-
Den framgångsrika anfallaren som innan hon la av spelade med nummer 8 i både FC Rosengård, Olympique Lyonnais och landslaget. Idag gästas podcasten av ingen mindre än Lotta Schelin, som numera bland annat verkar som expert i TV4:s fotbollssändningar. Det pratas om nacksmärtorna som ledde till sjukskrivningen, olika skräcktränare hon haft genom åren, samt om Lyon som numera är mer kända för sitt damlag än herr-dito. Podcasten görs i samarbete med Marabou, som tillsammans med Svenska Fotbollsförbundet har lanserat Tränarlyftet. Läs mer om initiativet här och bli en del av Tränarlyftet: www.svenskfotboll.se/tranarlyftet Podcasten produceras av Next Level Studios.
-
Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst? Programmet sändes första gången 4 december 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti, Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens Nyheter
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]Producent: Anja Sahlberg
[email protected]Tekniker: Jakob Lalér
-
Vi kör ett extra avsnItt för att fånga upp avancemanget!
-
Vi pratar om ickeinsatsen mot Brentford, kvartsfinalen mot Lyon och så tar vi ut en startelva av favoritspelare!
-
Vi går igenom segern mot Everton och kommande match mot Lyon samt besvarar frågorna som inkom förra veckan!
-
Starka känslor, tunga krav från konsthistorien och en molande värk i ländryggen. I den här essän funderar konstnären och kritikern Sonia Hedstrand på hur vi ska bete oss framför konsten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Efter att ha blivit utskälld av en äldre man som hävdar att jag trängt mig i kön till Palazzo Pitti, och tillrättavisad av en nitisk vakt för att ha hängt lite för avslappnat på en träbänk på museet, beger jag mig i eftermiddagshettan till Piazza Santa Croce och sjunker ned på en uteservering. Känslomässigt utmattad av att ha sett verk av Sandro Botticelli, Piero della Francesca och Caravaggio med egna ögon. Efter en vecka i Milano och Florens kan jag inte ta in någon mer konst överhuvudtaget.
Så fort jag kliver in på ett museum händer det. Ryggen värker, jag känner mig helt kraftlös och får ett akut behov av att lägga mig på en bänk. Jag vill verkligen se allting, men orkar inte.
Problemet med så kallad ”museum fatigue”, museitrötthet, diskuterades flitigt bland museologer vid förra sekelskiftet, skriver Eva-Lena Bergström, i sin bok ”Om söndagarne – 1800-talets museibesökare och konsten att betrakta konst”. Vissa kännare menade att det var den röriga salongshängningen som verkade utmattande på besökarna. Eller så berodde den mystiska tröttheten på de obekväma poser som betraktaren måste inta för att se verken. Vilket enligt den brittiske konstkritikern John Ruskin borde åtgärdas genom en linjär skolhängning i ögonhöjd.
Själv funderar jag på om det inte bara är betraktarens passiva position som är tröttande. Uppfostrade sedan barnsben vet vi att vi borde beundra konst på ett kultiverat och bildat vis. Kravet på att prestera en uppmärksam men distanserad kontemplation hänger över en, medan kroppen längtar efter att springa runt i salarna eller sträcka ut sig på golvet.
Där jag tar igen mig i skuggan under ett parasoll, övermätt på skönhetssträvande renässanskonst, får jag ändå dåligt samvete för att jag bara kastat ett snabbt öga på alla de duktiga 1700- och 1800-tals-målare som jobbat så hårt, och nu trängs på väggarna i de senare salarna av familjen Medicis fort, utan att någon bryr sig om deras livsverk. Överrumplad av känslor inför konsthistoriens alla bortglömda konstnärer, vilket självskrivet innefattar mitt eget missförstådda geni, ger jag mig hän åt den lysande idén att prova mig igenom hela vinlistan av lokal Chianti, Montepulciano och Brunello di Montalcino i högsommarvärmen.
Mitt emot mig ståtar Basilica di Santa Croce där den franske författaren Stendhal tvåhundra år tidigare, år 1817, även han drabbades av Florens konstnärliga överdåd. I reseberättelsen ”Rom, Neapel och Florens” utgjuter han sig om sina känslor; ”Min själ erfar ett slags druckenhet”, skriver han en sensommar i Milano, just hemkommen efter ett besök på sitt älskade La Scala. Sedan tar han sig till Florens. ”Dantes, Michelangelos och Leonardos hem!” Utropar han för sig själv, glad som ett barn. Han frågar sig fram bland lokalbor och finner till slut Santa Croce, där han betraktar freskerna:
”Där, sittande på trappan till en bönepall, med huvudet bakåtkastat för att vila på bänken, så att jag kunde låta min blick stanna i taket, genomgick jag, genom Volterranos Sibyllor, den djupaste upplevelsen av extas som, så vitt jag vet, jag någonsin har stött på genom målarens konst. Min själ, påverkad av själva tanken på att vara i Florens, och av närheten till de stora män vars gravar jag just skådat, var redan i ett tillstånd av trans. Absorberad i kontemplationen av sublim skönhet, kunde jag uppfatta dess essens helt nära.”
Men när han lämnar kyrkan händer något:
”När jag kom ut på trappan till Santa Croce, greps jag av en häftig hjärtklappning (samma symptom som i Berlin kallas en nervattack); livets källa torkade ut inom mig, och jag gick i ständig rädsla för att falla till marken”.
Stendhal hade konstchockats in i ett tillstånd som kallas hyperkulturemi. Eller numera just: Stendhalsyndromet.
Psykoanalytikern Graziella Magherini hade under tjugo års tid vid Ospedale di Santa Maria Nuova i Florens tagit emot ett antal patienter som lidit psykiska sammanbrott efter ett överintag av stadens konstskatter. År 1989 gav hon ut boken ”Il Sindrome di Stendhal”, där hon beskriver hur en stark konstupplevelse hakar i ett undertryckt trauma hos konstbesökaren och för upp det till ytan. Patienterna är ofta, liksom Stendhal och jag själv, lite sköra redan innan de anländer till den pittoreska staden.
Stendhalsyndromet är alltså motsatsen till det berömda Parissyndromet, som uppstår då japanska turister får sin romantiska bild av Paris krossad av de snäsiga parisarna, stadens grå snålblåst och hundbajset på trottoarerna. I Florens är det ingen risk att bli besviken. Och en behöver inte vara kulturfattig nordbo för att överväldigas av stadens skönhet. År 2018 fick en italienare en hjärtattack framför Botticellis ”Venus födelse”.
Det är sannerligen inte lätt att vara en lagom engagerad konstpublik.
År 1881, efter att Nationalmuseum hållit öppet i femton år, kände sig dess ledning föranledd att publicera ordningsregler för konstpubliken. I den andra paragrafen konstateras att ”Öfverlastade eller osnygga personer tillåtes icke inträde. Besökande, som stör god ordning eller eljest visar oskickligt uppförande, kan utvisas”. Det var vid samma tidpunkt skyltar med ”rör ej konsten” började sättas upp. Uppfostringen av medborgarna medelst konst hade börjat.
Just det där med ”osnygghet” kan jag i och för sig hålla med om, tänker jag när en turist i t-shirt och något som liknar badbyxor (!) i kön till Santa Croce blir tilldelad en pappersponcho att täcka axlar och knän med.
Florens var en av de första städerna i världen att öppna konstutställningar för allmänheten. Konsthistoriens fader Giorgio Vasari visade konst för publik på Akademien redan på 1500-talet. Medicifamiljens konstsamling gjordes tillgänglig för besökare på Uffizierna under 1600-talet, och för hela allmänheten år 1765. Snart följde resten av Europa efter. När kungafamiljen avrättats under franska revolutionen blev slottet Louvren till ett konstmuseum, och i Sverige instiftade Gustav den tredje sitt Kongl. Museum år 1792.
På den tiden var det helt comme il faut att sitta i timmar framför en målning. Idag anses konstpubliken ha ett mycket kortare koncentrationsfönster. Häromåret sa en konsthallschef till mig: ”dina verk är för komplicerade för vår publik, de stannar bara 10 minuter i utställningarna”. Vänta bara, tänkte jag, om några hundra år står de i timmar och bråkar i kön för att få se konst som en gång kallades samtida.
Min bildningsresa till Milano och Florens är till ända. Stendhal, som älskade Italien, ville inte tillbaka till vardagen i det trista Lyon. I sin reseberättelse reflekterar han över sin högkänslighet inför konst och skönhet: ”finnes det icke en säkrare garanti för lycka /…/ än att ha ett hjärta utformat så”.
Med en släng av Stendhal-syndromet och en baksmälla av toscanskt 1500-talsmått värdig Caravaggio hasar jag till lokaltåget mot Bergamo och hinner precis med lågprisflyget hem till Sverige, där jag kan vila upp mitt känsliga skönhetssinne.
Sonia Hedstrand, konstnär och kritiker
Litteratur
Eva-Lena Bergström: Om söndagarne – 1800-talets museibesökare och konsten att betrakta konst. Appell förlag, 2021.
Stendhal: Rome, Naples and Florence, 1817.
Graziella Magherini: La Sindrome di Stendhal, 1989.
-
Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti, Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens Nyheter
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]Producent: Anja Sahlberg
[email protected]Tekniker: Jakob Lalér
-
När Lyon nyligen slog Häcken i Champions League var det en comeback som väckte uppmärksamhet. Norskan Ada Hegerberg hoppade in och spelade match efter över 20 månader utan fotboll på grund av skador. Efter insatsen grät den 26-åriga norskan vilket speglade hur tufft det varit. När jag intervjuade henne i våras berättade supernorskan om skadehelvetet, om ett Lyon som utmanas och bytte tränare, om betydelsen av Lotta Schelin när Hegerberg kom till den franska klubben, om vikten av att jaga målrekord och utmärkelser och om stoltheten att få ta hem Ballon d’Or till Norge. Dessutom talade norskan om dokumentären ”My name is Ada Hegerberg”, om vägen fram som fotbollsspelare, om att det var hon och systern som pressade föräldrarna till träning, om priset hon fått betala för att hon stått upp för sina rättigheter, om vikten av att tjäna pengar, om de stora skiftena i fotboll för damer, om att fotbollsförbunden i Skandinavien inte ska tro att de är jämställda och om att hon saknar att spela för landslaget och inte uteslöt en comeback.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi inleder med att prata om den urstarka vinsten mot Rosengård men sen är det fullt fokus på CL! Vi har med oss Lyons svenska målvakt Emma Holmgren och pratar med henne om Lyon, franska ligan, CL och tankar inför att komma till Hisingen. Efter det har vi ett snack med BK Häckens klubbchef Marcus Jodin där vi bla. pratar om läget i klubben och vad CL betyder för oss både medialt och ekonomiskt och kontraktsskrivningar. Vi har till sist med oss Lotta Ökvist som bl.a. pratar om sina förväntningar på kommande match i veckan mot Lyon.
-
Numera är Kim Källström expert på TV4 och C More och vi är kollegor i samband med landskamper, mästerskap och internationell fotboll. Men den tidigare mittfältaren har en lång och framgångsrik karriär bakom sig som spelare och hösten 2016 träffades vi för en poddintervju, vilket visade sig vara precis i slutet av hans utlandskarriär.
Det blev en lång intervju som då delades upp i två delar, men här kommer den i ett sjok och i intervjun talade Källström om att vara ung och lovande, om vad som gör att man lyckas, om klubbskiften, om tiden i landslaget, Lyon, Ryssland, Arsenal och Schweiz. Samt om reaktioner på allt från hans sommarprat till när han talade under flyktingkrisen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad hände egentligen på säkerhetslaboratoriet i Wuhan? Det som på ytan ser ut som ett stormaktsspel döljer en djupare konflikt som delar forskarvärlden: Frågan om vad man ska få göra med ett virus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Richard Ebright, molekylärbiolog och professor vid Rutgers-universitetet i New Jersey, Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, Per Wikström och Johanna Thelaus, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI:s säkerhetslaboratorium i Umeå, Branka Horvat, mikrobiolog och immunolog vid det franska forskningsinstitutet INSERM i Lyon och Kanta Subbarao, chef på WHO:s influensa-center i Melbourne.
Programledare: Ivar Ekman [email protected]
Producent: Lotten Collin [email protected]
Reportrar: Anja Sahlberg och Björn Djurberg
Tekniker: Sandra Pettersson
-
VEM: Lotta Schelin
YRKE: Fotbollspelare
AVSNITT: 437
OM: mammaledighet, att lägga skorna på hyllan, sorg, systerrivalitet, Lyon, Kim Källström, att välja mellan fotboll och sång, Huntingtons, att jämföras med Zlatan, blandade lag, thrash talk och givetvis en hel del om huruvida man kan äta foie gras som gravid.
SAMTALSLEDARE: Kristoffer Triumf
PRODUCENT: Mattias Nordgren (vik)
DISTRUBUTION: Acast
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
VEM: Lotta Schelin
YRKE: Fotbollspelare
AVSNITT: 437
OM: mammaledighet, att lägga skorna på hyllan, sorg, systerrivalitet, Lyon, Kim Källström, att välja mellan fotboll och sång, Huntingtons sjukdom, att jämföras med Zlatan, blandade lag, thrash talk och givetvis en hel del om huruvida man kan äta foie gras som gravid.
SAMTALSLEDARE: Kristoffer Triumf
PRODUCENT: Mattias Nordgren (vik)
DISTRUBUTION: Acast
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
