Magnusson Podcasts
-
Flera språk saknar eller har saknat mellanrum mellan orden, men för de flesta voredetextremtjobbigtomtextensågutsåhärellerhur? Författaren Jörgen Gassilewski reflekterar över mallanrummens betydelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 15 maj 2019.
Jag blev glad när jag fick reda på att mellanrum räknas som ett skiljetecken. Dessutom vårt äldsta. "I skriftens begynnelse fanns inte något mellanrum mellan orden. Det var först under antiken som det började hända saker. Mellanrummet gick tidigast under beteckningen spatium." Så står det att läsa i Siv Strömquists Skiljeteckensboken.
På kolonnerna på Forum Romanum i Rom kan man se att mellanrummet markerades med en halvhög punkt, ungefär på samma ställe som ett multiplikationstecken. Trajanuskolonnens uthuggna stora bokstäver, Capitalis monumentalis, löper på i god och fullständigt regelbunden marschordning. Det är bara Interpunct, den halvhöga punkten, som markerar gräns mellan orden. Här bevittnar vi interpunktionens, skiljetecknens födelse, eftersom inga andra avgränsande tecken utvecklats vid denna tid.
En poetisk tanke är att alla skiljetecken, som punkt, frågetecken, utropstecken, kolon, semikolon, kommatecken, tankstreck, parentes och så vidare liksom förgrenats och fällts ut ur mellanrummet, den tomma ytan. Det är i djupare mening sant, men just här inte i någon konkret betydelse, eftersom det rör sig om ett tecken för mellanrum, och inte något fysiskt mellanslag eller blanksteg, för att lite anakronistiskt använda två mer eller mindre nutida skrifttekniska beteckningar.Kanske upplevdes det som en förolämpning av den insatte att i skrift markera radslutet
Det antika Grekland använde sig inte av mellanrum och när det grekiska blev högsta mode som kulturell förebild i Rom, föll Interpunct ur bruk även där. En man vid namn Aristofanes, som var filolog och bibliotekarie i Alexandria på 200-talet före Kristus, hade tidigare försökt införa ett system med punkter placerade på olika höjd, för att markera en kort paus, en lång paus och den ungefärliga motsvarigheten till vår punkt, utan att vinna någon permanent framgång.
Överklassens barn i Rom lärde sig läsa och skriva på latin med hjälp av läroboksmanuskript med konkreta mellanrum mellan orden, men för vuxna ansågs det barnsligt och illitterat. Det var helt enkelt obildat att inte veta var orden och satserna började och slutade och vilken diktion som var den rätta när det skrivna lästes högt. Det är roande att tänka på att vi idag klagar över att barnen klumpar ihop alla ord när de ska lära sig skriva, när de inte särskriver förstås.Det var inte förrän någon gång mellan 600- och 800-talet inpå vår tideräkning som man började ha riktiga, fysiska, mellanrum mellan orden. Men det är inte heller riktigt sant, eftersom ett annat mellanrum, lyrikens, epikens och dramats radbrytning, funnits där hela tiden. Fast det är mycket oklart hur skriftliga rutiner för det vi kallar versens ojämna högermarginal etablerades.
All litteratur kommer ur en muntlig tradition. Meter och rim och den rätta pauseringen lärdes utantill. Bokstavsraderna skrevs ner som ett stöd för minnet. Var versen och strofen slutade, gav sig självt.
Kanske upplevdes det som en förolämpning av den insatte att i skrift markera radslutet. Det var ont om plats på skriftrullar av papyrus och skinn och ofta suddades text ut både en och flera gånger för att lämna plats åt ny, så kallade palimpsest. I stort sett hela den antika litteraturen har förmedlats till oss via avskrifter nedtecknade ett antal århundraden efter Kristi födelse.Från och med femhundratalet är Codex, alltså den nutida bokformen, som utvecklats ur de romerska vaxtavlorna, vanligare än skriftrullarna, och då blir också ordmellanrummen mer konsekventa. Men det är inte förrän boktryckarkonsten i pedagogisk och demokratisk anda massproducerar till en större intresserad allmänhet, som mellanrummet införs som ett skiljetecken över hela linjen.
Indraget, det som markerar nytt stycke, och blankraden, det som markerar nytt avsnitt, är enligt Siv Strömquist och andra även de skiljetecken.
Mellanrummet, mellanslaget, blanksteget, indraget, blankraden och radbrytningen är de mest sociala och relationella av skiljetecken. De betyder och är ju bokstavligt talat ingenting utan andra tecken i skriftsystemet. De är en del av underlaget mot vilket bokstäver och övriga tecken avtecknar sig och påminner på grund av det om textens fysiska sida. Därför kan deras utsträckning och betydelse tänjas och förskjutas mer än andra tecken, utan att helt gå förlorad.
Gör ett extra blanksteg mellan två ord i en text du håller på med. Det ser lite konstigt ut, men meningen förändras inte nämnvärt. Gör ett blanksteg till, det hela fortsätter att beteckna i stort sett samma sak, men man börjar ana att något modererats eller fogats till, men vad?Det är en öppen fråga hur det bör läsas högt, eller innantill för den delen.
Stéphane Mallarmé, den franske poeten och modernisten, utnyttjade mellanrummets ambivalens till fullo. Han drog konsekvenserna av att det faktum att det inte finns någon exakt gräns mellan mellanrumstecknet och den omgivande satsytan:
bortom inlärda beräkningar
och med tiden glömda handgreppförr höll han rodret
närmade sig hans fötter
från horisontens obrutna linjeDet var några rader ur Mallarmés dikt "Ett tärningskast" från 1897, i översättning av Harry Järv. Det avsnitt jag läste består av fem radbrytningar och tre strofer med blankrad emellan. Raderna saknar stor bokstav och andra interpunktionstecken än mellanrum. Alla rader börjar på olika platser i sidled. Det är en öppen fråga hur det bör läsas högt, eller innantill för den delen. Det beror på satsernas grammatiska ofullständighet, men kanske framför allt på att mellanrummen mellan orden å ena sidan pekar på teckensystemets kronologiska pauser och å andra sidan på ordens fysiska rum, som vi talat om förut, på texten som bild.
Jag valde att läsa med något förlängda pauser vid radbrytningarna och ännu lite längre vid blankraderna, men ingenting som tidsmässigt skulle motsvara de utsträckta tomrummen mellan satserna. Det skulle betyda att jag tolkade dikten som bild snarare än att följa interpunktionens regler för utsträckning i tid.Någon som däremot utarbetat helt egna och strikta regler för hur hans dikter ska läsas högt är den samtida franske poeten Claude Royet-Journoud. Här rekommenderas man som uppläsare att ta med sig tidtagarur – och det är fem sekunder för radbrytning, tio sekunder för blankrad och femton sekunder för ny sida som gäller. Jag minns hur stolt jag var när jag vid en uppläsning på Kulturhuset i Stockholm år 2001, läste upp översättningen av en tjugo minuter lång dikt och missade längden på Royet-Journouds egen läsning med få sekunder.
Det känns passande att avsluta med några rader ur hans dikt "En tydlig riktning" i översättning av Jonas (J) Magnusson, så att ni får njuta av mellanrummens på en gång exakta och mångtydiga poesi. Den som har ett tidtagarur tillgängligt får gärna kolla mig:på botten
alfabetet med förfadern
är det en sjö
denna tillgänglighet hos ögat?
kroppen glider dit
från ett ord som skall bekämpas
den tvingar djuret
att oavbrutet förflytta sig
Jörgen Gassilwski, författare
-
Vi laddar inför den stundande Svenska Cupen och går i okronologisk ordning igenom VSK:s motstånd i gruppspelet. Topplocket går hos Magnusson som pratar om Villa och dessutom får vi finbesök av Martin Landström.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
FN varnar för en utbildningskris i covidpandemins spår. Redan nu märks de kunskapsförluster som skolstängningarna orsakat, inte minst i fattiga länder. Står en hel generations lärande på spel?
Medverkar gör Per Magnusson, ansvarig för globalt utbildningsstöd på Sveriges biståndsmyndighet Sida, och Ingrid Eelde Koivisto, generalsekreterare för Pratham Sverige. -
I det här avsnittet snackar Per Magnusson och Jacob Gustavsson om Växjö Vipers damlag, Smålands roligaste serie, vilka lag som har värvat bäst, det hetaste från cupen och matchen som nästan blev 0–0.
-
I premiäravsnittet pratar Per Magnusson och Jacob Gustavsson om Hovshagas supersilly, Lagan IBK:s beslut att dra sig ur Allsvenskan, nya formationer i Växjö Vipers och massa annat.
-
I första avsnittet av säsong 4 får ni ett riktigt bra exempel på hur man smart kan använda digitalisering i sin rekryteringsprocess där Hemfrids Jessica Ivarsson (fd Magnusson) berättar om allt från bakgrund, erfarenheter och resultat till vilka verktyg de använder. Det handlar om rekrytering av kollektivare dvs inte tjänstemän. Och på köpet får ni också tips från Josefin Malmer från Home of Recruitment på hur en smart rekryteringsprocess kan se ut.
-
Denna veckas gäst är Jenny Hedlund (tidigare Magnusson), en av Sveriges mest meriterade innebandyspelare genom tiderna. Hennes framgångsrika spelarkarriär avslutades för 15 år sedan och den innehöll bland annat SM-guld med IBK Lockerud och flera SM-medaljer med IBF Falun. Hon var lagkapten under tio år i Falun. Hon blev vald till världens bästa back två gånger, Årets back i SSL två gånger och Årets spelare i Svensk Innebandy en gång. Två VM-guld, trots att hon också missat tre VM-turneringar på grund av skada. Hon vann poängligan i Elit Norra som back säsongen 01/02. På senare år har hon även varit assisterande förbundskapten och team manager i damlandslaget.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Boris Johnsons avgångEfter massavhopp från den egna regeringen tvingades Storbritanniens premiärminister Boris Johnson till slut kasta in handduken och avgå. Vem efterträder honom och vad händer nu? Sveriges Radios korrespondent Stephanie Zakrisson i samtal med Magdalena Frennhoff Larsén, statsvetare verksam i Storbritannien.
Almedalsveckan avslutades i sorgMordet på Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Regioner, satte tonen för Almedalsveckans sista dagar. Vår inrikespolitiska reporter Katarina von Arndt var på plats i Visby under veckan och pratade med besökare om deras reaktioner på dådet – och också om hur den här Almedalsveckan skiljer sig från tidigare.
SAS och de nationella flygbolagens historiaKrisande SAS är ännu mer illa ute efter att bolagets piloter i veckan gick ut i strejk. Men en gång i tiden var det glamoröst att flyga med SAS, och länder ville gärna ha ett flygbolag som speglade den egna kulturen.
Timme ett:
Almedalsveckan i år jämfört med förra valåret 2018
Samtal om Boris Johnsons sista tid vid makten
Allsångssäsongen är igång
Samtal om mordet på Japans tidigare premiärminister Shinzo Abe
Krönika av Katarina Barrling
Panelen med Olov Abrahamsson, NSD, Bawar Ismail, GP, och Linnea Dubois, SvD.
Timme två:
Samtal om Putins nya offensiv i östra Ukraina
Judiska församlingen i Dnipro, Ukraina
Samtal efter Sveriges första match i fotbolls-EM
Satir med Utkantssverige
Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, om inflation förr
SAS brottas med samma problem som andra nationella flygbolag
Kåseri av Lotta Erikson
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Ellinor Eriksson; Luise Steinberger
Tekniker: Hanna Melander
-
Osame är tillbaka och vi pratar vidare utifrån de, kanske något dystra, forskningsfynden som vi går igenom i avsnitt 11. I detta avsnittet fokuserar vi på terapeutens bidrag till terapins effektivitet och vad som kännetecknar riktigt effektiva terapeuter.
Referenser
Anderson, T., McClintock, A. S., Himawan, L., Song, X., & Patterson, C. L. (2016). A Prospective Study of Therapist Facilitative Interpersonal Skills as a Predictor of Treatment Outcome. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 84(1), 57–66. https://doi.org/10.1037/ccp0000060
Anderson, T., Ogles, B. M., Patterson, C. L., Lambert, M. J., & Vermeersch, D. A. (2009). Therapist effects: Facilitative interpersonal skills as a predictor of therapist success. Journal of Clinical Psychology, 65(7), 755–768. https://doi.org/10.1002/jclp.20583
Delgadillo, J., Saxon, D., & Barkham, M. (2018). Associations between therapists’ occupational burnout and their patients’ depression and anxiety treatment outcomes. Depression and Anxiety, 35(9), 844–850. https://doi.org/10.1002/da.22766
Fried, E. I., & Nesse, R. M. (2015). Depression is not a consistent syndrome: An investigation of unique symptom patterns in the STAR*D study. Journal of Affective Disorders, 172, 96–102. https://doi.org/10.1016/j.jad.2014.10.010
Goldberg, S. B., Babins-Wagner, R., Rousmaniere, T., Berzins, S., Hoyt, W. T., Whipple, J. L., Miller, S. D., & Wampold, B. E. (2016). Creating a climate for therapist improvement: A case study of an agency focused on outcomes and deliberate practice. Psychotherapy, 53(3), 367–375. https://doi.org/10.1037/pst0000060
Goldberg, S. B., Hoyt, W. T., Nissen-Lie, H. A., Nielsen, S. L., & Wampold, B. E. (2018). Unpacking the therapist effect: Impact of treatment length differs for high- and low-performing therapists. Psychotherapy Research, 28(4), 532–544. https://doi.org/10.1080/10503307.2016.1216625
Goldberg, S. B., Rousmaniere, T., Miller, S. D., Whipple, J., Nielsen, S. L., Hoyt, W. T., & Wampold, B. E. (2016). Do psychotherapists improve with time and experience? A longitudinal analysis of outcomes in a clinical setting. Journal of Counseling Psychology, 63(1), 1–11. https://doi.org/10.1037/cou0000131
Heinonen, E., & Nissen-Lie, H. A. (2020). The professional and personal characteristics of effective psychotherapists: a systematic review. Psychotherapy Research, 30(4), 417–432. https://doi.org/10.1080/10503307.2019.1620366
Johns, R. G., Barkham, M., Kellett, S., & Saxon, D. (2019). A systematic review of therapist effects: A critical narrative update and refinement to review. Clinical Psychology Review, 67, 78–93. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2018.08.004
Kobak, K. A., Wolitzky-Taylor, K., Craske, M. G., & Rose, R. D. (2017). Therapist Training on Cognitive Behavior Therapy for Anxiety Disorders Using Internet-Based Technologies. Cognitive Therapy and Research, 41(2), 252–265. https://doi.org/10.1007/s10608-016-9819-4
Lutz, W., Schwartz, B., & Delgadillo, J. (2022). Measurement-Based and Data-Informed Psychological Therapy. Annual Review of Clinical Psychology, 18(1). https://doi.org/10.1146/annurev-clinpsy-071720-014821
Magnusson, K., Andersson, G., & Carlbring, P. (2018). The consequences of ignoring therapist effects in trials with longitudinal data: A simulation study. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 86(9), 711–725. https://doi.org/10.1037/ccp0000333
Moe, F. D., & Thimm, J. (2021). Personal therapy and the personal therapist. Nordic Psychology, 73(1), 3–28. https://doi.org/10.1080/19012276.2020.1762713
Nordahl, H. M., Borkovec, T. D., Hagen, R., Kennair, L. E. O., Hjemdal, O., Solem, S., Hansen, B., Haseth, S., & Wells, A. (2018). Metacognitive therapy versus cognitive–behavioural therapy in adults with generalised anxiety disorder. BJPsych Open, 4(5), 393–400. https://doi.org/10.1192/bjo.2018.54
Nidich, S., Mills, P. J., Rainforth, M., Heppner, P., Schneider, R. H., Rosenthal, N. E., Salerno, J., Gaylord-King, C., & Rutledge, T. (2018). Non-trauma-focused meditation versus exposure therapy in veterans with post-traumatic stress disorder: a randomised controlled trial. The lancet. Psychiatry, 5(12), 975–986. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30384-5
Saxon, D., Firth, N., & Barkham, M. (2017). The Relationship Between Therapist Effects and Therapy Delivery Factors: Therapy Modality, Dosage, and Non-completion. Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services Research, 44(5), 705–715. https://doi.org/10.1007/s10488-016-0750-5
Schöttke, H., Flückiger, C., Goldberg, S. B., Eversmann, J., & Lange, J. (2017). Predicting psychotherapy outcome based on therapist interpersonal skills: A five-year longitudinal study of a therapist assessment protocol. Psychotherapy Research, 27(6), 642–652. https://doi.org/10.1080/10503307.2015.1125546
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Anton "Mr Cool" Magnusson och jag har samarbetat i snart 10 år som humorister. Nu gör vi en utvärdering. Det finns ett bonusavsnitt på 37 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon.
Man kan donera pengar till podden på https://www.patreon.com/arkivsamtal
Swish: 0760724728
Twitter: @gardenfors
#arkivsamtal
Instagram: @gardenfors
Facebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen
Standup med Simon Gärdenfors: https://www.gardenfors.com
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Per Magnusson skriver för att han mår bra av att skriva. Det är hans sätt att förstå världen och hitta ro i tillvaron. En drivkraft som gjort honom till en egenartad stilist och berättare. Han har skrivit om musik för Aftonbladet i rollen som recensent och krönikör i snart 10 år, boken ”Honeymoon, hej då och bergen som väntar” och så skriver och skapar musik under namnet Sportsman.
I sitt arbete letar han efter stunder då det bränner till. Stunder av ärlighet och uppriktighet. Anledningarna till att vi minns böcker och musik som berört oss. En nyfikenhet som tagit honom från de mörkaste stunderna till total eufori.
Bild: Jasmin Storch
Support till showen http://supporter.acast.com/historien-bakom-historien.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Skandalkomikern Anton "Mr 'Låset' Cool" Magnusson gör en lista över fenomen och saker som är de bästa han vet. Ännu ett feelgood-avsnitt. Det finns ett bonusavsnitt på 48 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon.
Man kan donera pengar till podden på www.patreon.com/arkivsamtal
Swish: 0760724728
Twitter: @gardenfors
#arkivsamtal
Instagram: @gardenfors
Facebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen
Standup med Simon Gärdenfors & Anton Magnusson: www.gardenfors.com
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I avsnitt 9 möter vi Per som berättar om en bilträff som blev en fullträff, hur han träffade sin livs kärlek och hur deras första år tillsammans gick från att köpa hus och förlovning till en nästa 4 månader lång sjukhusvistelse då deras dotter Adina föddes 4 månader tidigt, han berättar om känslan av maktlöshet och hur det kändes att leva med att ens barn antagligen inte kommer överleva. han berättar och visar hjärtskärande om vistelsen på sjukhuset i Uppsala, om förluster som de andra familjerna fick genom lida och hur när band man får med de andra familjerna på avdelningen. Tårarna rinner på både Per och mig under den kommande 1 och en halv timmen vi sitter och pratar och även ett åskväder då strömen går och vi får improvisera lite ;)
Jag som hostar och proddar denna podd heter Rasmus Skytt Bergström, jag är en glad värmlänning med bred dialekt och dyslexi, som har 2 grabbar en på 2 år och en på 4 månader. -
Bröderna pratar ner matchen mot blåvitt och upp matchen mot Malmö. Bör Nils Fröling välja championship? Varför är Magnusson petad och ”När är det hands?!”
Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices -
Coffe och Marcus pratar ner segern mot Degerfors. Rydströms energi, de unga spelarnas utveckling och den efterlängtade hybrisen!
Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices - Laat meer zien
