Marie Liljedahl Podcasts
-
Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.
Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?
Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2022 var året då vi släpptes åter ut i det fria efter år en lång tid av restriktioner på grund av covid-pandemin. Kort därefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde återigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större än på 30 år, klimatåtgärder ställdes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphävde Högsta domstolen den grundlagsstiftade aborträtten. AI blev allt mer avancerat och frågan om AI kan ha ett medvetande blommade upp när en dataingenjör på Google stängdes av från sitt arbete när han påstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds väckte frågor om djurens rättigheter.
Filosofi 2023Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frågorna 2023?
Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?
Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl -
Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd, vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.
Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?
Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?
Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.
Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sändes första gången 5 september 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer?
I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl -
Carl-Oskar Bohlin är nytt statsråd med ansvar för civilt försvar - en ministerportfölj som varit försvunnen i många år. Hur vill han bygga upp det nedrustade civilförsvaret?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det danska valresultatet
Vi är tillbaka från den stormiga valnatten i Köpenhamn. Det blev som i Sverige fast tvärtom: det röda laget vann knappt över det blå laget efter en sen vändning i röstsammanräkningen. I dag ska drottning Margrethe ge Mette Frederiksen i uppdrag att efterträda sig själv som statsminister. Sveriges Radios korrespondent Samuel Larsson uppdaterar oss om det senaste.Musikteater: Alltid vara vi
Vi får också besök av skådespelarna Oscar Töringe och Louise Peterhoff, huvudrollsinnehavarna i föreställningen Alltid vara vi som bygger på Sveriges mest omskrivna musikaliska kärlekshistoria - och efterföljande skillsmässoskivor - av Veronica Maggio och Oscar Linnros.Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Marie Liljedahl -
Individens frihets i centrum och en marknad som skapar välstånd och mångfald. Eller en rå värld där avregleringar och privatiseringar skapar orättvisor och ökade klyftor. Idag går vi mot stängda gränser och hårdare tag från staten. Är det nyliberalismens logiska fortsättning eller en motreaktion mot en marknadsorienterad ideologi?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyliberalismens ideologiska födelse brukar tillskrivas Mont Pelerin-sällskapet som bildades i en alpby i Schweiz 1947 med Friedrich Hayek i spetsen. I en tid där socialistiska och kommunistiska strömningar växte sig allt starkare ville sällskapet forma ett intellektuellt försvar för den liberala marknadsekonomin i rädsla för ett allt för starkt folkstyre.
Nyliberalismen i SverigeNyliberalismens tankegods tog sig in i politiken och den offentliga förvaltningen från 1980-talet och framåt. Privatisering av välfärden och utförsäljning av statliga företag var ett svar på tankar om att den offentliga sektorn hade blivit för stor och att statens inflytande behövdes minskas. Istället var det ord som valfrihet och konkurrens som fick allt större genomslag. Det som fanns kvar inom den offentliga sektorn skulle styras enligt marknadens principer. Var finns kvar av den nyliberala eran och var hittar vi nyliberalismen i svensk politik idag?
Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria, Erik Angner, professor i praktisk filosofi, Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Var det ett val som handlade om vilken ideologisk inriktning vi vill ha på politiken eller var det ett val där sakpolitiken tog över?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu när valet är avgjort särskådar Politiska rummet de ideologiska inslagen i valrörelsen.
Från vänster har det hetat att den liberala demokratins värden står på spel medan högersidan har tryckt på att Sverige är illa ute, med kriminalitet och energikris och att det behövs en förändring.
Men hur ideologisk var valrörelsedebatten? Har konservatismen vunnit mark på liberalismens bekostnad? Och hur mår socialismen?
Det är snart dags att bilda ett nytt styre i Sveriges riksdag. Vad finns det för ideologiska kollisionsrisker?
Medverkande: Catarina Kärkkäinen, projektledare för borgerlig idéutveckling på Timbro, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
I tider av krig och upprustning frågar vi oss i Filosofiska rummet: Vad är fred? Räcker det med att våldet upphör? När fred krockar med rättvisa vad väger tyngst?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har föreslagits att Ukraina ska avstå landområden i utbyte mot fred med Ryssland. Många skulle slippa dö i ett förödande krig, men många ukrainare skulle förlora sin frihet och angriparen skulle belönas. Våld föder våld, och bara förhandlingar kan få slut på krig, säger pacifister.
Är sanktioner och diplomati moraliskt bättre än militära insatser?
När ett nytt krig i Europa är ett faktum och Sverige är på väg in i Nato – förändrar det även vårt tänkande om krig och fred?
Medverkande i samtalet är historikern och författaren Peter Englund, filosofen Magnus Jiborn och Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Ideologin ska vara partiets kompass. Hur mycket styr ideologin svensk politik? Har pragmatismen fått en allt större roll? Programmet sändes första gången den 26 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alla partier bekänner sig till någon ”ism” när de presenterar sig: socialism, liberalism, grön ideologi, kristdemokrati, nationalism, konservatism
Ideologins historia och plats i svensk politik
och feminism i olika kombinationer. Hur ser balansen ut mellan ideologi och pragmatism i svensk politik?De klassiska politiska ideologierna har flera hundra år på nacken. Är de fortfarande applicerbara på dagens moderna samhälle? Redan på 50-talet sa den tongivande statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten att ideologierna var döda och demokratin istället tagit över som en slags överideologi. Idag är det få som skulle skriva under på detta, men frågan är vilken plats ideologierna har i dagens svenska politiska landskap. Ser vi stora skillnader mellan partierna? Är det lättare att vara ideologisk när man befinner sig i opposition? Och är det rakryggat att vara ideologisk eller kan man bli dum av ideologi?
Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria i praktisk filosofi och Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl -
Populismen har tagit sig in i det politiska vardagsrummet. Vad är det populismen utmanar och är den ett hot mot demokratin? Programmet sändes första gången den 19 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gapet mellan folket och eliten, stad och land används allt oftare i den politiska retoriken. Folkets inflytande kontra elitens styre har varit en fråga sedan antiken. De klassiska politiska ideologierna har på olika sätt närmat sig frågan om folket och eliten och hur makten ska fördelas i samhället. I alla partier hittar vi mer eller mindre drag av populism, men vi talar oftast om vänster- och högerpopulism. Hur utmärker sig populismen och är den en egen ideologi?
Populismens och demokratins historia och plats i svensk politikDet som kännetecknar populismen är att den pekar på en klyfta mellan folket och eliten, där den politiska eliten inte representerar folkets intressen. Populistiska ledare påstår att de talar med folkets röst. Populism har olika betydelser. En är att populismen är en rörelse som strävar efter ett homogent samhälle där det inte finns plats för oenigheter. En annan betydelse av populismen är att den är ett retoriskt grepp som innehåller förenklade budskap. Hotar populismen demokratin? Hur märks den i svensk politik? Och vilka är då folket och vem tillhör eliten?
Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det fjärde avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med poeten Paulus Utsi.
Paulus Utsi - bakgrund och historia
Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Paulus Utsi föddes den 7 juli 1918 i Ivgumuotki/Lyngseidet i Troms i Norge. Paulus Utsi var en samisk poet och slöjdare och som kom att betyda mycket för att bevara och utveckla det samiska skriftspråket och den samiska slöjden. Släkten Utsi tvångsförflyttades flera gånger på grund av nya nationsgränser och vattenkraftsutbyggnad. Att bli fråntagen sina marker är ett återkommande tema hos Paulus Utsi. Han debuterade 1966 och 1970 kom samlingen Giela Giela, snara språket, som översattes till svenska, tyska, engelska och franska. Den var tänkt som den första delen i en trilogi, men blev den enda bok som gavs ut under hans livstid. Han var också verksam som lärare i sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk och under sina sista år arbetade han som slöjdkonsulent. Paulus Utsi dog på fjället nyåret 1975 bara 56 år gammal.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl -
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det tredje avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med konstnären Hilma af Klint. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.
Hilma af Klint - bakgrund och historiaHilma av Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Solna. Under perioden 1882–1887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. Hon var starkt inspirerad av det andliga och sökte sig tidigt till spiritistiska rörelser som teosofin, antroposofin, Rosenkreutzarna och Edelweissförbundet. 1906 målade hon sin första abstrakta serie med 26 målningar.
Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler. Verken kan betraktas som blickar ut mot andra dimensioner eller som budskap från andevärlden. Bland återkommande motiv finns snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning i Los Angeles. Utställningen kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. Hilma av Klint dog 1944 och efterlämnade omkring 1200 konstnärliga verk och 124 anteckningsböcker på runt 26.000 sidor.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl -
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det första avsnitten av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med teologen och feministen Emilia Fogelklou.
Emilia Fogelklou - bakgrund och historia
Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm..Emilia Fogelklou föddes 1878 och var pedagog, teolog, religionshistoriker och författare. Hon arbetade aktivt för fred och frihet och engagerade sig i flyktinghjälp och fredsarbete. Hon blev den första kvinnliga teologie kandidaten i Sverige 1909, den första kvinnliga teologie hedersdoktorn 1941 och var även en pionjär inom religionspsykologisk forskning. Emilia Fogelklou var med och bildade den svenska sektionen av kväkarna. Hon var också medlem i Fogelstadsgruppen, som verkade för kvinnors rättigheter.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl - Laat meer zien
