Mats Carlsson Lénart Podcasts
-
Intervju med kollegan och vännen Mats Carlsson Lenart, som hjälpte till att leta upp Anders Nilsson i Kvänum (Herbert var kusin med Anders pappa).
-
Den globala uppvärmningen frigör metan som hittills legat infruset i tundran och havsbottnarna. Metanutsläppen riskerar att både förstärka uppvärmningen och orsaka naturkatastrofer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Metan är en kraftfull växthusgas, 25 gånger kraftigare än koldioxid, men den bryts ner mycket snabbare.
Redan idag är metanutsläpp från mänsklig verksamhet ett stort problem och FN pekade tidigare i år på att om klimatmålen ska nås så måste de antropogena metanutsläppen, det vill säga de mänskliga metanutsläppen, nästan halveras på bara nio år.
Men väldiga lager av metan finns också infrusna under tundrorna i norr och i sedimenten på världshavens bottnar – metan som nu börjar frigöras i takt med att temperaturen på jorden stiger.
Ny forskning visar bland annat att massiva mängder metan läcker ut i Sydatlanten. Ännu har inga större mängder kommit ut i atmosfären och förstärkt uppvärmningen, men det finns även andra risker med att metanlagren i havsbottnarna börjar läcka ut, bland annat stora skred som kan ge upphov till tsunamis.
Medverkande: Marcelo Ketzer, professor miljövetenskap Linnéuniversitet Kalmar, Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi Stockholms universitet, Johan C I Kuylenstierna, miljöforskare Stockholm Environment Institute (SEI).
Programledare
Mats Carlsson Lénart
Producent
Peter Normark
[email protected] -
I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten.
Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri.
I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar.
Medverkande: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology, Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers.
Programmet är en repris från 8 sep 2020.
Programledare
Mats Carlsson LénartProducent
Peter Normark
[email protected] -
I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs.
När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs.
För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag.
Medverkande: Kerstin Torgersson, vindkraftsmotståndare i Borgvattnet, Jakob Ebner, projektledare Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels, kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman, arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år, Tore Söderlund, gårdsägare bland kraftverken på Näsudden.
Programmet är en repris från 26 okt 2020.
Programledare
Mats Carlsson LénartProducent
Peter Normark
[email protected] -
I pandemins början hade virusforskaren Ali Mirazimi stora förhoppningar om att kunna bidra till att få coronautbrottet under kontroll. Men strax blev han själv svårt sjuk i covid-19.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under pandemin har Ali Mirazimi blivit en känd forskarprofil i Sverige. Hur har det gått med det lovande läkemedlet, det svenska coronavaccinet och de snabba testerna som han varit igång med? Helt enkelt, hur har hans år med pandemin varit?
I programmet hörs: Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska Institutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Folkhälsomyndigheten, Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Ali Harandi, vaccinforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Reporter
Mats Carlsson LénartProducent
Peter Normark
[email protected] -
Den kan göra stål, lagra energi, driva bilar. I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten.
Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri.
I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar.
I programmet hörs: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology. Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers.
Reporter
Mats Carlsson LénartProducent
Peter Normark
[email protected]