Max Planck-institutet Podcasts
-
Entusiasm, prestigelöshet och stort intresse för människor, både levande och utdöda, är egenskaper som utmärker Svante Pääbo. Det märker vår reporter när hon besöker forskningsinstitutet som han byggt upp i Leipzig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som nobelpristagare blir man väldigt upptagen, och det var ett tag sedan Svante Pääbo själv hade tid att klättra på den vägg som möter en i entrén på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Men det var hans idé att det skulle finnas en 14 meter hög klättervägg som går från golv till tak i sexvåningshuset.
– Det är en social grej och bra träning, men har inget med själva forskningen att göra, säger han.
Hans medarbetare beskriver honom som en prestigelös chef, jämställd med alla i gruppen, och att han har en smittande entusiasm som får dem att jobba på när det är motigt. Men att det också är en tillåtande atmosfär, där det går att prata om de problem man har och få hjälp att lösa dem. Medarbetarna omnämner chefen enbart som "Svante", på ett informellt sätt som är inte så vanligt på forskningsinstitutioner i Tyskland.
Följ med till labbet som ständigt publicerar sig i de bästa tidskrifterna och som nu också har en nobelpristagare som chef!
Medverkande: Svante Pääbo, nobelpristagare i fysiologi 2022 och chef för Avdelningen för evolutionär genetik; Matthias Meyer, ansvarig för avancerade DNA-sekvensningstekniker; Janet Kelso, ansvarig för datorbaserad genetik; Tomislav Maricic, forskare i funktionell genomik; Luise Fast, doktorand, alla på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.Reporter: Lena Nordlund
[email protected]
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Svante Pääbo får årets nobelpris i fysiologi eller medicin för sina dna-fynd på fossil från neandertalare och denisovamänniskor. Men tekniken har också visat sig kunna hitta spår av våra utdöda kusiner helt utan att några benbitar har behövt analyseras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det hände i grottorna i Atapuerca i Spanien, där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden.
Bland annat har forskare här hittat mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig den moderna gentekniken kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.
Och här kan forskare med hjälp av dna, utan att de analyserat ett enda ben, även slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna. Det visar sig också att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.
Programmet är en repris från 20 juni 2022.
Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.
Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.
Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.
Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
I en grotta i norra Spanien finns spår av hur människor först tog det avgörande klivet från miljoner år av nomadliv till att bli bofasta jordbrukare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi är tillbaka vid de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden. Bland annat har de funnit mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig modern genteknik kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.
Vi hör också om hur forskare genom dna kan slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna, utan att de analyserat ett enda ben. Och så visar det sig att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.
Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
Jorden utsätts just nu för ett experiment med ökade växthusgashalter i atmosfären. Men i datorn kan vi göra otaliga experiment med möjliga klimat för att ta reda på hur det kan bli framöver.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion besöker SMHI och hänger över axeln på dem som jobbar direkt med klimatmodellerna. Vi får också veta hur det fungerar när modellerna bygger upp klimatverkligheten i sifferform i datorn. Och så hör vi de två av årets nobelpristagare som var pionjärerna på området.
Programmet är en repris från 29/11 2021.
Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi SMHI; Torben Koenigk, ansvarig för globala klimatmodeller på SMHI; Uwe Fladrich, vetenskaplig programmerare SMHI; Klaus Wyser, klimatforskare SMHI, Syukuro Manabe; klimatforskare Princetonuniversitetet och Nobelpristagare i fysik 2021; Klaus Hasselmann, klimatforskare Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg och Nobelpristagare i fysik 2021
Reporter: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected]
