Mona Lisa Podcasts
-
Dagen då Mona Lisa blev stulen från Louvren chockades världen. Skulle det gåtfulla leendet någonsin hitta tillbaka till sin tavelkrok på museet? Hantverkaren som låg bakom stölden lade ingen märke till eftersom han jobbade där och kunde lugnt och stilla genomföra kuppen och få ut mästerverket i friska luften mot alla odds.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
MEDVERKANDE
Skådespelare: Christoffer L Johnsson, Isabelle Kyed
Berättare: Amie Bramme Sey
Ljuddesign: Emil Aspegren och Tova Östman
Mix: Tova Östman
Manus: Sofia Lantz
Producent: Stina Tyrell Sämgård
Exekutiv producent: Beatrice Dalghi, Barnradion
Illustrationer: Filippo VanzoBovar och Brott görs av Munck Studios för Sveriges Radio
-
Algoritmbaserad ståuppkomik, #swedengate, tårtningen av Mona Lisa, storslam i Cannes, kritiken mot filmen Sabaya - en antikurdisk konspiration? Och varför flyr unga män kultursidorna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ola Söderholm, känd bland annat från podden Stormens utveckling, gästar för att prata om Ricky Gervais nya ståupp-special - som tyvärr mest ekar av sociala medier. Kristofer funderar på om yrket kulturjournalist är det nya lärare, att statusen sjunker på yrket i takt med att kvinnorna kommer in i branschen. Nanna sätter sig in i kritiken mot den tidigare hyllade dokumentären Sabaya, och anar att hon är en konspiration på spåren.
-
Medverkande i detta avsnitt är Patrik, Martin och gästen Jonas Inde. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 01
1)Intro, Jonas Inde som skitgubbe i Torsk på Tallin https://www.youtube.com/watch?v=8dYsr1l6bjc&t=3s
2)I detta avsnitt gästas vi av komikern Jonas Inde som bland annat varit en del av Killinggänget och gjort flera andra roller i stora produktioner för main stream media. År 2012 så råkade Jonas ut för en händelse som kom att förändra hans liv när han upptäckte hur hela systemet vände sig emot honom. Denna händelse gjorde sedan att han började söka efter information om hur detta kunde ske vilket ledde in honom på sanningssökarbanan. Den förljugenhet och korruption han då hittade kunde han inte hålla för sig själv och i och med sin öppenhet och frispråkighet har han numera blivit försatt i den så kallade frysboxen vilket är kutym för åsiktsdissidenter i Sverige. I vårt samtal låter vi Jonas få berätta vad han har kommit fram till i sitt sökande efter sanningen och hur han idag ser på världen och hur den styrs.
3)Outro, Mona Lisa Twins, I bought myself a politician https://www.youtube.com/watch?v=_QAKz_cxTlQ&list=RD_QAKz_cxTlQ&start_radio=1&rv=_QAKz_cxTlQ&t=14
4)Jonas Indes Hockeygänget https://www.youtube.com/playlist?list=PLMK3Km3grOLkGrH4SD1hovcwFhe9nWueT
Vill du stötta Jonas Inde kan du göra det via Swish: 0707920523 Patreon: https://www.patreon.com/jonasinde -
Går det att ha en stark övertygelse, och samtidigt vara öppen för andras åsikter om vad som är rätt och fel? Elena Namli funderar på triumfalismens arv i den europeiska idétraditionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Att läsa Abdulrazak Gurnahs romaner om den europeiska kolonialismen i Afrika är en omskakande upplevelse. Smärtan och medkänslan blir intensiv just eftersom författaren är återhållsam i sitt sätt att berätta. Sällan beskriver han starka känslor eller använder stora ord.
I romanen "Efterliv" dras en ung kille, Hamza, in i ett blodigt krig mellan de tyska och brittiska kolonialmakterna. Samtidigt som han medverkar i ett för honom obegripligt krig utsätts Hamza för ett slags civilisationsprojekt. Den tyske oberleutnant som Hamza är betjänt till agerar som hans lärare. Gurnah skriver:
”[officeren] gav [Hamza] en nästan omärkligt liten gillande blick när han gjorde bra ifrån sig, och log motvilligt när han åstadkom något oväntat. Du är väldigt duktig, sa han, men du är inte redo för Schiller ännu. Ibland fortsatte lektionerna även på eftermiddagen, så Hamza tyckte att det kändes som om han gick i skolan […]”
För oberleutnanten står alltså förmågan att kunna läsa Schillers lyrik för civilisationens högsta punkt. Han skryter till och med om att Hamza en dag kommer att kunna läsa Schiller. Senare får Hamza Schillers "Kalender" som en sista gåva från sin officer.
Gurnah ger en lika stram som obarmhärtig bild av vad kolonialismen gör med människor. Européer förde med sig krig och förslavning till Afrikas folk men de menade sig bidra till utvecklingen. Denna utveckling ansågs vara så värdefull att tvång inte längre var tvång och mord inte längre var mord.
Gurnahs lågmälda berättande aktualiserar frågan om triumfalismens plats i europeisk kultur. Går det att hålla något för sant och viktigt utan att samtidigt betrakta denna sin övertygelse på ett triumfalistiskt sätt? Kommer vi någonsin att kunna göra upp med föreställningen om den europeiska kulturens överlägsenhet?
Triumfalismen verkar vara vanlig i samband med starka övertygelser. Religiösa föreställningar om moral och frälsning, men också sekulära föreställningar om till exempel mänskliga rättigheter och demokrati antar ofta triumfalistiska former – de betraktas som segrande över andra föreställningar och hållningar. Om min uppfattning om det rätta och det sanna har segrat har jag också rätten att betrakta andras sätt att leva och tänka som underlägsna.
Inom triumfalismens logik föreställer man sig den andres utveckling som en rörelse mot det man själv menar sig ha uppnått. När kristendomen var kolonialismens ideologi uppfattades den segrande kristna sanningen som målet för de andras utveckling. Till exempel användes både utbildning och våld som medel för att i andra kulturer införa normer från ”den överlägsna” kristna sexualetiken.
Kristen moral som legitimering av kolonialism är till stor del historia. Men triumfalismen lever vidare. Olika visioner av modernisering, demokrati och inte minst mänskliga rättigheter betraktas av många i Väst som ett slags segertåg och ett mål för alla andra. Till exempel fördömde de kristna missionärerna all sexualitet utanför den heterosexuella familjen – idag bekämpar människorättsaktivister sådana konservativa tolkningar av sexualitet inom både kristendom och islam.
Triumfalismen har flera rötter. Dess viktigaste grund är makten – den rejäla möjligheten att tvinga sina uppfattningar på andra människor. Men triumfalismen går också tillbaka på de idéer som företräddes av upplysningsfilosoferna, liksom av Karl Marx. Dessa europeiska humanister tänkte sig att all progressiv utveckling går i en och samma riktning.
Just detta inslag i upplysningstraditionen behöver vi göra upp med. Men vilka resurser finns det för att motarbeta triumfalism när vi blir frestade att uppfatta vår egen utveckling som ett slutmål för andra eller till och med för alla? Om jag har rätt och om makten möjliggör triumfalistiska praktiker borde jämlik maktfördelning motverka triumfalismen. Men även den som kämpar för jämlikhet kan anamma triumfalism som sin hållning.
En lika dråplig som träffsäker beskrivning av triumfalism finns i en av Umberto Ecos gamla essäer – den som heter ”Eloge till Thomas av Aquino”. Eco framställer den store teologen och filosofen Thomas av Aquino som en passionerad sanningssökare vars gärning ödeläggs när han helgonförklaras av kyrkan. Eco skriver:
”[…] den olyckliga händelse som ödelägger Thomas av Aquinos liv inträffar år 1323 […] då Johannes XXII beslutar att helgonförklara honom. Det är som att få nobelpriset, bli invald i Franska Akademin eller få en Oscar. Man blir som Mona Lisa: en kliché. Det är det ögonblick då den store pyromanen blir utsedd till brandchef”.
Thomas av Aquino är främst känd som den kristna rationalismens filosof. Förenklat menar Thomas att det finns en morallag som alla människor kan förstå med hjälp av sitt förnuft. Man behöver alltså inte vara kristen för att förstå vad som är rätt och fel. Med hjälp av förnuftet kan var och en inse vad som svarar mot gudomlig lag och vad som strider mot den. Med hjälp av denna sin lära och i en dialog med samtida muslimska teologer, framför allt Ibn Rushd, föreslår Thomas en modell för teologisk rationalism – ett sätt att förena teologi och vetenskap.
I sin essä reflekterar Eco över vad som händer med Thomas teologi när den av kyrkan betraktas som en filosofisk och teologisk triumf. Från att vara ett levande sanningssökande blir Thomas rationalism till ett objekt för dyrkan – ja, Mona Lisa, en kliché.
För de flesta av oss idag är det inte Thomas av Aquino som i första hand behöver räddas från sin olycksaliga helgonstatus. Det många av oss dyrkar – i stället för att tänka, leva ut och förhålla oss till – är andra idoler: vetenskap, mänskliga rättigheter eller demokrati. För om man menar sig redan ha uppnått, eller nästan har uppnått, demokratins och de mänskliga rättigheternas seger finns svaga incitament för att fortsätta tänka och diskutera med andra. Då gäller det att försvara denna sin antagna seger mot sanningens och moralens fiender.
Vi behöver synliggöra och motarbeta förståelsen av utveckling såsom en rörelse mot ett och samma mål. I det avseendet tilltalas jag av Hanna Arendts syn på politiken. Hon tänker sig att genuint politiska projekt aldrig någonsin kan slutföras. Arendt påminner oss helt enkelt om att människor är dödliga och vad vi än företar oss måste det alltid göras på nytt av andra.
Denna icke-linjära syn på demokrati borde gälla även när vi tänker och agerar i den globala världen. När människor självständigt utformar sina samhällen på olika sätt är det inte därför att de önskar få ett Nobelpris i demokrati. Det handlar om mänskliga och i de flesta fall både häftiga och knasiga försök att leva sina egna liv. Strävan att nå fram till det goda och det sanna är inte en tävling där det gäller att uppnå ett mål som redan är givet.
Hanna Arendt var inte relativist. Det är jag inte heller. Allt är inte lika rätt och jag är redo att argumentera för mina uppfattningar i viktiga frågor. Men Gud bevare mig från frestelsen att se min egen uppfattning som ett mål för all andra människors utveckling.
Elena Namli, professor i teologisk etik
-
Vi vill inge hopp, att turismen snart är tillbaka i Paris. Därför har vi bjudit in Parisguiden Britt-Marie Delarue. Vi tipsar om allt från restauranger, museer och kyrkogårdar. Och ja Mona Lisa är en liten tavla och glöm bort att försöka hitta gott kaffe i Paris. Varför åka till Paris på våren? Hösten är bättre. […]
-
Today is another corny message but it needs to be said.
-
Di:s Agnetha Jönsson och Johan Wendel pratar om:Alla vill haka på förvärvstrenden.Ny smocka mot spelbolagen.Så ska du placera i börsens nya fas.Två bolag att ha på sin bevakningslista.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Du vet säkert en del om konstnären och uppfinnaren Leonardo, mannen bakom den vitruvianske mannen och Mona Lisa. Men antagligen vet du ännu mer om fem minuter.
Avsnittet är tidigare publicerat i Allt du velat veta på 5 minuters eget flöde här på Acast, där du också hittar nya avsnitt då och då.
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Lär dig mer om den mystiska stenformationen utanför Salisbury i England, äldre än pyramiderna i Egypten och mer gåtfull än Mona Lisas leende.
Avsnittet är tidigare publicerat i Allt du velat veta på 5 minuters eget flöde här på Acast, där du också hittar nya avsnitt då och då.
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ekonomiappen Tink säljs till kortjätten Visa – för 18 miljarder kronor. Men kommer affären verkligen gå igenom? Det är inte alls säkert. Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski har också gett sig in i debatten på Twitter och tagit upp faktumet att Visas köp av Tinks amerikanska motsvarighet Plaid stoppades av konkurrensmyndigheter. Vi analyserar affären och går igenom det potentiella guldregnet. Kan digitala orginalkonstverk bli lika värdefulla som Mona Lisa? Så kallade NFT:er är på uppsving och nu auktionerar tennislegendarer Björn Borg ut sina upplevelser från finalen i Wimbledon 1980. Vi frågar oss om NFT:er verkligen kan bli en gångbar marknad på sikt. Och influeraren BIanca ingrossos varumärke fortsätter att sälja som smör. Annonsörerna flockas runt henne, och hon gjorde dessutom en storvinst när sminkbolaget Caia såldes till Verdane i fjol. Nu har hon tillgångar på 200 miljoner kronor, hör henne själv kommentera framgångarna i Digitalpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
KORT VERSION
VEM: Jan Guillou
YRKE: Författare och journalist
AVSNITT: 396
OM: Ost, Mona Lisas acne, gråta på restaurang, avslutade vänskaper, vändpunkter, inpräglat självförtroende, GW, gammeldags research, sommaren 1913, kritik som går in, polisutseende, Benny Anderssons goda råd och givetvis en hel del om middagsbordets tre förbjudna samtalsämnen
SAMTALSLEDARE: Kristoffer Triumf
PRODUCENT: Clara Åström O'Månsson
DISTRUBUTION: Acast
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
VEM: Jan Guillou
YRKE: Författare och journalist
OM: Ost, Mona Lisas acne, gråta på restaurang, avslutade vänskaper, internatincidenter, avgörande tågresor, vändpunkter, inpräglat självförtroende, GW, gammeldags research, sommaren 1913, politiken, journalistiken, skrivritualerna, när jobben försvinner, Benny Anderssons goda råd och givetvis en hel del om middagsbordets tre förbjudna samtalsämnen
AVSNITT: 396
SAMTALSLEDARE: Kristoffer Triumf
PRODUCENT: Clara Åström O'Månsson
DISTRIBUTION: Acast
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Allt (nåja) om universalgeniet och renässansmänniskan Leonardo, känd både som mannen som målade Mona Lisa och en av Teenage Mutant Ninja Turtles.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
