Neil Cross Podcasts

  • Ebba Stenbock (1550-1614) var slottsfru på Åbo slott år 1597 när Hertig Karls trupper belägrade slottet. Hertig Karls män imponerades av hennes mod när kanonerna talade, men hon tvingades betala ett högt pris för lojalitet med sin döde man Klas Fleming.


    I en tid av våldsam maktkamp mellan Hertig Karl och kung Sigismund hamnade Ebba Stenbock på den förlorande sidan genom sitt giftermål med ståthållaren i Finland Klas Fleming, som var lojal med Sigismund. Ebba Stenbock och hennes överlevande barn berövades sin egendom och sonen Johan avrättades 1599.


    I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.


    Ebba Stenbock är kanske mest känd från Albert Edelfelts målning från 1878 ”Hertig Karl skymfar Klas Flemings liks som bygger på en tradition där Ebba Stenbock står upp mot Hertig Karls kränkning av den döde Klas Fleming. Själva skäggdragningen har säkerligen aldrig ägt rum.


    Ebba Stenbock (1550-1614) föddes in i den yppersta högadeln där pappan var riksråd och systern Katarina blev Gustav Vasas tredje fru. Ebba gifte sig 1573 med Klas Fleming – som kom att bli den mäktigaste mannen i den östra rikshalvan. Klas Fleming var var ökänd för sin brutalitet. Han slog ner bondeupproret Klubbekriget med stor grymhet och även hans ståndsbröder klagade på hans grymhet.


    Efter Johan III:s död år 1592 drogs Ebba Stenbock och hennes familj in i maktkampen mellan den nye kungen Sigismund och hans farbror, hertig Karl (den blivande Karl IX). Hertigen fick snabbt grepp om makten i det egentliga Sverige, men Klas Fleming, som var riksmarsk, amiral och ståthållare över Finland, fortsatte att försvara kungen Sigismunds position i östra delen av riket.


    Ebba Stenbock fungerade som rådgivare till Klas Fleming och hade troligtvis en mildrande effekt på sin brutale man. När Klas Fleming dog 1597, av sjukdom eller förgiftning, under striderna med Hertig Karl befanns sig Ebba Stenbock på Åbo slott som senare kapitulerade för Hertig Karl.


    Hertig Karl, senare Karl IX, var hämndlysten mot Klas Flemings familj. Sonen Johan Fleming avrättades i Åbo 1599, inte så mycket för det han gjort utan snarare för det han kunde tänkas göra i framtiden. Ebba Stenbock fördes till fångenskap i Stockholm och berövades all sin egendom.


    Lyssna också på Karl IX:s uppror, blodbad och näringspolitik samt Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna.


    Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.


    Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Läs mer om Ebba Gustavsdotter (Stenbock) i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anu Lahtinen), hämtad 2022-09-17.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Konservatismen som en sammanhållen ideologi föddes när den irländska politikern Edmund Burke publicerade boken Reflektioner om revolutionen i Frankrike i november år 1790. Burke var mycket kritisk till den franska revolutionen som slänger traditioner över bord och låter vem som helst bestämma. Här presenterades en sammanhållen syn på samhället, människorna och politiken som senare kom att bli grunden för konservatismen som politisk ideologi.


    I början av 1800-talet kom filosofen Friedrich Hegel att fördjupa de konservativa idéerna med sin historiefilosofi. Under intryck från liberalismen utvecklas senare konservatismen i en socialkonservativ gren och en liberalkonservativ gren.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jakob E:son Söderbaum som skrivit boken Modern konservatism – Filosofi, bärande idéer och inriktningar i Burkes efterföljd. Detta är det andra avsnittet i en serie om tre om de politiska ideologierna.


    Ett vanligt missförstånd om konservatismen är att den är helt emot upplysningen, vilket är fel, konservatismen är i allra högsta grad ett barn av upplysningen även om konservatismen vänder sig mot mycket av den idéerna och praktikerna under den franska revolutionen.


    Edmund Burke var inte emot förändring, men syftet med förändring är att bevara så mycket som möjligt av den bestående ordningen: ”Jag vill inte heller utesluta förändring; men även när jag förändrade skulle det vara för att bevara. Jag skulle tillgripa botemedlet blott mot en stor anledning till missnöje. I vad jag gjorde skulle jag följa våra förfäders exempel. Jag skulle göra reparationen så nära som möjligt till byggnadens ursprungliga stil.”


    Russel Kirk som är en politisk tänkare från 1900-talet har sammanfattat Burkes tänkande i en rad principer där grunden är att det krävs en balans mellan tradition och förändring, tron på en bestående ordning, värdet av normer och traditioner, försiktighetsprincipen vid förändringar, att sociala skillnader mellan människor är naturlig, att människorna är ofullkomliga vilket gör utopier farliga, sambandet mellan äganderätt och frihet och omhuldandet av det civila samhällets små gemenskaper.


    Bild omslag: Edmund Burke porträtterad c:a 1767–1769 av Joshua Reynolds, Wikipedia, Public Domain.


    Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Storyblock Audio.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I slutet på 1800-talet växer det moderna samhället växte fram med industrialisering, demokratisering och kvinnlig frigörelse i storfurstendömet Finland. Ståndssamhället levde dock kvar i den finlandssvenska adeln i Helsingfors som krav på att gifta sig till ”ett gott parti” inom en mycket snäv krets.


    Den finlandssvenska adelsmannen och konstnären Albert Edelfelt, väljer efter att i åratal levt bohemliv i Paris, att gifta sig med den finlandssvenska friherrinnan Ellan de la Chapelle som själv tackat nej till otaliga frierier och planerade ett liv som guvernant utomlands. Men pengar och position, att göra ett gott parti, väger tyngre än kärlek och känslor. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Maria Vainio-Kurtakko som är aktuell med boken Ett gott parti – Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.


    Den finlandssvenska adelsmannen Albert Edelfelt som är känd för lyssnarna för sitt tidiga historiska måleri som Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik och senare för illustrationerna till Runebergs Fänrik Ståls sägner. Albert Edelfelt uttalar sig ofta negativt om äktenskapet i brev till vänner. I Paris lever han bohemliv tillsammans med sin modell Virginie som han också får två barn med.


    Den intelligenta och frihetstörstande friherrinnan Ellan de la Chapelle har samtidigt tackat nej till otalet friare och planerar ett liv som guvernant utomlands när Edelfelt väljer att fria till den vackra Ellan som han känt sedan ungdomen.


    Om Albert Edelfelt som huvudman för sin adelsfamilj vill behålla sin position inom Helsingforssocieteten och franska diplomatkretsar i Paris måste han gifta sig inom sin krets. En position som var viktigt för att behålla och utöka sin kundkrets


    Ellan de la Chapelle har som ung adelskvinna med konstnärsambitioner mindre möjligheter att välja sin livsbana än Albert Edelfelt. Det finns exempel på kvinnor från hennes egen krets som etablerar egna karriärer, men de är snarare undantagen som bekräfta regeln.


    Lyssna också på Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta regim och Finska Kriget – När Sverige förlorade sin östra rikshalva.


    Musik: Gnosienne Eric Satie med Neil Cross, Storyblocks Audio.


    Maria Vainio-Kurtakko är historiker aktuell med boken Ett gott parti – Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.