Nina Bouraoui Podcasts
-
Den senaste tiden har inte biblioteken fungerat som vanligt. Men Jonas har läst ett par böcker som ger ifrån sig en del ljud.
Böcker och författare i programmet:
Susan Orlean: Biblioteket: berättelsen om en brand, en stad och kärleken till böcker. Översättning: Emilé André.
Nina Burton: Livets tunna väggar.
John Cage
Nina Bouraoui
-
För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.
Biblioteket gör tre nedslag i Frankrike och träffar Nina Bouraoui, Philippe Claudel och Virginie Mouzat. Om män som krigar och vackra, olyckliga kvinnor som grubblar över kärleken.Philippe Claudel skriver sig in i mänsklighetens mörkaste skrymslen. Med Brodecks rapport (2009) avslutade han en romantrilogi om 1900-talets historiska trauman. Grå själar (2006) som hade karaktären av en thriller, blev hans stora genombrott. På svenska är han aktuell med andra delen i trilogin, Monsieur Linh och den lilla flickan, om exilens utanförskap.Om Philippe Claudel skriver om krig och förlust, vänder sig Nina Bouraoui inåt och lyssnar till medvetandets ström, som Virginia Woolf uttryckte det. Hon har åtta böcker på svenska, varav den senaste Kärlekens geografi (2010) berättar om åtrå och gränsöverskridanden som så ofta i hennes romaner. Hon är en särpräglad språkkonstnär som skriver fram sina berättelser i monologform, så intensivt att man nästan tappar andan när man läser.Virginie Mouzat romandebuterade med Ingen riktig kvinna (2011). Som moderedaktör på tidingen Le Figaro möttes hon först av skepsis. Hennes roman, med självbiografiska inslag, är en aggressiv undersökning av kvinnlig identitet. Huvudpersonen föds utan äggstockar och hon har ätit hormoner sen tonåren. Hon vägrar att spela med i spelet mellan könen. Vem är hon bakom voyeurens blick?Redaktör: Ulla Strängberg -
Håller vi med denna bekännelsekultur på att skapa ett genomlysta samhälle där alla vet allt om varandra, medan ingen vet någonting om dem som har makten, näringslivtopparna, de stora mediekoncernerna, internetjättarna?
Varför är vi så snara att dela med oss av vårt privatliv i bloggar, sociala medier och romaner?När 00-talet skulle summeras kunde ingen undgå att nämna de så kallade sociala mediernas genomslag, facebook, twitter med flera. Och när 00-talets litterära strömningar skulle summeras handlade det mycket om hur det självbiografiska trängt undan fiktionen i nyare svensk litteratur. Här finns förstås ett samband att undersöka.Det som kallas autofiktion, en ohelig allians mellan självbiografi och fiktiv prosa, sägs ha uppfunnits i Frankrike på 1970-talet. Till svenska översatta författare som Marie Darrieussecq, Annie Ernaux och Nina Bouraoui har rosat såväl kritiker- som bokmarknad. Men en viss mättnad har börjat uppstå i Frankrike. I synnerhet vad gäller de autofiktioner som vill kittla läsares nyfikenhet på kändisarnas hemliga liv. Främst då förstås det av sexuell art.Disproportionen mellan det Google vet om oss det vi vet om Google är enorm, och påminner inte så lite om den mellan mellan medborgare och säkerhetspolis i en diktatur.Lars Hermansson söker svar hos medieforskare, idehistoriker, nätexibitionister, psykoanalytiker och sig själv.
