Nina Frogneborn Podcasts
-
Vilka tre köksprylar kan du inte vara utan? (Du får inte välja kniv, för det är så självklart.) Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby gästas av matentusiasten Jesper Lindkvist. Dessutom medverkar kockarna Tove Nilsson och Johan Björkman.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jesper Lindkvist:
Matberedare. Som han använder till vegetariska biffar, pesto, chilipasta, pajdegar, mixar soppor i, och för att hacka eller skiva stora mängder grönsaker. Används flera gånger per vecka.
Wokpanna med plan botten från asiatisk butik. Steker, wokar, gör risotto och pastasåser i. Billig och har hängt med länge.
- Bättre än alla släppa-lätt-pannor.
En plastslev som är som en stekspade längst fram.
- Den blir ett multiverktyg, både slev och stekspade. Mycket användbart.
Nina Frogneborn:
Stavmixer. Används ofta och får t o m följa med på resor. Till såser, röror, soppor.
En gråsvart uppläggsningsskål.
- Den har fått oss att äta mer sallad, säger Nina. Allt blir så snyggt när man lägger det i den. Man blir mer sugen.
Och flera små skålar. Om varje sak får en egen skål ser man det på ett annat sätt.
En liten tång med tänder.
- Att lyfta pasta med. Vända när man steker. Ta sallad.
En digital våg för små mängder.
- Blev viktig när jag började syra och lägga in saker. En vanlig våg klarar inte av små mängder som bara några gram.
En amerikansk pajform i aluminium, med inbyggd "kniv", och pajskalsskydd.
- Metallformar ger krispigare skal, och de lutande kanterna gör att degen inte åker ner, och så får man i mer. Med kniven kan man skära loss pajen från formen. Och skyddet kan läggas över så att skalet inte bränns, men fyllningen täcks inte.
Tomas Tengby:
Sauteuse. En kastrull med höga kanter och rundad botten. Och med samma material i sidorna som botten. Stål och aluminium i en sandwichkonstruktion. Aluminium leder värme bättre och stål är tåligt. Det finns med tre lager, fem lager och sju lager.
- Jag använder den till det mesta, utom att steka. Bränner inte. Är lätt att diska.
Digital våg.
- Gram blir exaktare än deciliter. Använder vågen flera gånger i veckan.
En elektrisk knivslip. Med en trissa för slipning av eurpeiska knivar (med flackare vinkel), och en för asiatiska (med vassare vinkel), samt en gemensam trissa som skärper.
- Äntligen en knivslip som funkar perfekt!
Tove Nilsson, kock och kokboksförfattare:
En stor mortel i sten. Till thailändska pastes och nordafrikanska kryddblandningar.
- Det blir godare att göra det i mortel. säger Tove. Man får ut oljorna på ett annat sätt än i en mixer.
Zestjärn, det väldigt vassa, raspliknande rivjärnet.
- Använder det så mycket. Till citrus, parmesan, fryst chili, fryst citrongräs, muskot, ingefära. Zestjärnet får alltid förlja med på resor.
Johan Björkman, kock och kökschef på Poppels citybryggeris restaurang i Göteborg:
Slickepott.
- Om jag kollar i disken hemma så ser jag att slickepottar används ofta, säger Johan. För att få ut det sista, men också som ett verktyg i stekpannan. Så det ska vara en som tål hetta.
Mandolin.
- Använder jag ofta. Kanske framför allt på sommaren. Det blir så mycket när man skivar tunt. Och smakar så gott.
-
Vad är glögg? Vilken dryck i grunden? Vilka kryddor? Måste det vara varmt? Vi testar och diskuterar. Dessutom om julmust och svagdricka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vinskribenten Marie Oskarsson, Menys reporter Nina Frogneborn och programledare Tomas Tengby frågar sig vad glögg är?
Den klassiska glöggen görs på rött vin som sötas och kryddas med julkryddor.
Men dessutom finns det glögg på vitt vin, rosévin, mousserande vin, lingonvin, äppelmust och glögg på olika bär.
Kryddat med julkryddor, en eller flera. Eller nåt annat.
För några år sen var chokladglögg poppis. I år verkar gin-glögg vara en grej.
Systembolaget listar 100 varianter på glögg.
Hur långt är vi villiga att tänja gränserna?
Och hur smakar det?
Glögg som testas: Glöet Sparkling glögg (röd flaska), Blossa 22 (New Orleans), Hellström glögg (äpple, julkryddor och gin), Bergskär Glögg av lingon.
Vi testar också olika sorters julmust. (Nygårda lagrad på ekfat, Nygårda lagrad på romfat, Törst real julmust och Nyckelbryggeriers gammaldags julmust.) Och svagdricka från Kopparbergs.
-
Vi tipsar om nya kokböcker. Mat från Sicilien, Korea, Kina, Ukraina och en ny bok av Ottolenghi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kocken och krögaren Emma Kolback, Menys reporter Nina Frogneborn och programledaren Tomas Tengby har läst och lagat ur nya kokböcker.
Böckerna som det pratas om:
Koreanska grytor av Gustav Kyhlberg
Shelf love av Ottolenghi test kitchen (en bok på engelska)
Vegetariana siciliana av Francesca Maugeri Holmström och Louise Malmros Manfrinato
Mitt kinesiska skafferi av Jimmy Guo
Mamusia av Olia Hercules (med mat från Ukraina)
-
Vi har läst en massa nya kokböcker. Och andra böcker om mat. Om att laga och äta utomhus. Laga indiskt i svenska kök. Fixa stora och små fester. Och mycket mer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Böckerna som det pratas om i programmet:
Bröd och mjölk, en roman av Karolina Ramqvist.
Nordisk sushi av Frida Ronge (en omarbetad och utökad upplaga av hennes bok Rå som sushi).
Lite om Ägg av Tove Nilsson, som är en omarbetad och utökad upplaga av den bok som kom ut 2014.
Äta Ute av Jens Linder.
Indien i mitt svenska kök av Malin Mendel.
Modern självhushållning av Anders Rydell och Alva Herdevall.
Hummus av Malin & Nimrod Regev.
Fixa fest! av Håkan Östlundh och Lotta Kühlhorn.
Böckerna presenteras av Menys Tomas Tengby och Nina Frogneborn, samt matentusiasten och hemmaodlaren Jesper Lindkvist.
-
Nya alternativ till köttfärs och köttbullar har dykt upp. Importerad soja har ersatts av andra råvaror. I många fall svenskodlat åkerböna, gråärt, sötlupin, raps och gula ärtor. Vi tillagar och smakar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Det är spännande, säger Menys Nina Frogneborn. Framtiden har äntligen hamnat på våra hyllor.
De veganska köttalternativen har länge dominerats av sojaprodukter. Köttfärs, hamburgare, korvar och köttbullar har gjorts av importerat sojaprotein.
Under flera år har det pratats om möjligheten att tillverka från svenska råvaror. Efter att länge varit på forsknings- och försöksstadiet har nu nya produkter nått butikerna.
Svenskodlade råvaror som sötlupin, gråärt, åkerböna, raps och gula ärtor.
En del produkter utgår från hela råvaror och modifierar dem genom en försiktig processning. Ingredienslistan blir då kortare och lättare att förstå sig på.
Andra utgår från processade råvaror, istället för hel ärta används t ex ett extraherat ärtprotein. Då blir ofta ingredienslistan längre.
Smakmässigt märks en trend att vara försiktig med kryddning och smaksättning, vilket gör att produkterna kan användas i fler sammanhang.
Färserna går från i princip bara krossade råvaror, till en produkt som nästan ser ut som en vanlig köttfärs.
Bullarna/bollarna rör sig på skalan från köttbullelika i konsistensen till tydligt grönsaksursprung. De flesta mer lika pellets än bollar.
Sammanfattning: Det har hänt mycket. Producenterna visar tydligare upp vilka råvaror som används. Man går mer mot att vara en självständig produkt än en köttersättning. Variationen i smak och struktur är stor.
Testade produkter: Svenskodlad färs original, Scan vegofärs av åkerböna gråärt och raps, Peas of heaven färs, Stacky's original, Felix vegetariska delikatessköttbullar, Scan vegobullar av åkerböna och gråärt, Coop ärtpuckar på gula ärtor med soltorkade tomater, ICA bönbollar med kålrot och picklad rödlök, Bärta filéer av fermenterade gula ärtor.
-
Har du förlorat smak och lukt, helt eller delvis? Eller luktar något fel? Vi förklarar hur luktsinnet fungerar, och får det testat. Dessutom lär vi oss hur det kan tränas upp igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Menys Nina Frogneborn gör delar av det test som människor med nedsatt lukt- och smaksinne får göra hos Charlotte Cervin-Hoberg, biomedicinsk analytiker på Skånes universitetssjukhus i Lund. Genom att sniffa på olika doftpennor ska dofterna identifieras.
Man kan få problem med lukt- och smaksinnet av många olika anledningar.
– Men nu har de flesta haft covid, berättar Charlotte.
Att inte känna några dofter alls kallas anosmi.
När det luktar fel kallas parosmi. Många kallar det covid-doft. Något luktar fel, och det luktar alltid obehagligt.
- Kemiskt, sopor, avlopp, blöt hund, det är aldrig något behagligt, säger Charlotte.
För kocken Nadja Hashem luktade det lakrits.
- Och jag hatar lakrits, säger hon.
Nadja förlorade inte smak och doft utan kände bara fantomdoften. Men det räckte för att hon sedan skulle tvivla lite på sina smak- och doftintryck. Problematiskt för en kock.
Charlotte Cervin-Hoberg berättar hur den som drabbats av nedsatt luktförmåga kan träna upp sinnet igen genom att under koncentration dofta på olika saker. Ett idogt arbete som tar minst två månader.
-
En fattig flicka träffar på en padda och hjälper den ur en knipa. Som tack får flickan en magisk present och den helt vanliga dagen förvandlas till en högst ovanlig dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sagotajm är moderna sagor på klassisk grund, berättade på ett helt eget sätt av Johannes Berg.Manus och röster: Johannes BergFlickan: Nina FrognebornPaddan: Elof IvarssonProducent: Karin BlomqvistExekutiv producent Sveriges Radio: Inga RexedIllustration: Hanna Rasmuson Hulmée
-
Köksmaskiner fantastiska skapelser som förgyller matlagandet. Eller står och samlar damm. Vi testar de senaste årens stjärna airfryern. Och frågar oss vilka vi inte kan vara utan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ludvig Lindelöf önskade sig en airfryer.
– Det var det eller en vedklyv, säger han. Och jag har ju ingen kamin...
Han fick en airfryer i present av släkten.
Airfryern, eller varmluftsfritösen som den också kallas, är de senaste årens nya köksmaskin.
– Det lockar att kunna fritera utan en massa olja, säger Ludvig. Ungefär som att man vill äta chips men att de ska vara nyttiga.
– Men det är ingen fritös. Det är en effektiv liten varmluftsugn.
Så hur blev livet med den nya maskinen? Ludvig berättar och lagar.
Matskribenten Jens Linder berättar om köksmaskiner som mest samlat damm och vilka han använder.
– Jag är kluven till maskinerna, säger Jens. Jag gillar hantverket, men samtidigt är det fint att folk vill laga mat.
Menys reporter Nina Frogneborn inspekterar vilka maskiner som finns hemma hos programledaren Tomas Tengby.
-
Vi har kollat in nya kokböcker. Läst och provlagat. Tre svenska och tre engelskspråkiga för att se om det är nån skillnad. Och sällan har vi varit så nöjda!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De nya svenska kokböckerna:
Khadijas kök av Khadija Mohamud
Middagskompassen av Zeina Mourtada och Paul Svensson
Middag i en gryta av Tareq Taylor
Och de engelskspråkiga böckerna:
The Korean Vegan Cookbook av Joanne Lee Molinaro
The Snowy Cabin Cookbook av Marnie Hanel och Jen Stevenson
The New York Times Cooking No-Recipe Recipes av Sam Sifton
De som läste och lagade var: Jesper Lindkvist, Nina Frogneborn och Tomas Tengby.
-
Duka fint. Med linneduk och linneservetter. Fint porslin och silverbestick. Maria Lönnberg inspireras av sin farmor. Både dukningen och maträtterna. Det är dags för fler att duka fint!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi fick ett mail från Maria Lönnberg. Hon tyckte att vi borde göra ett program om dukning. Att duka fint. Att använda vit duk och silverbestick, som man gjorde förr.
Föga anade hon att hon själv skulle medverka i programmet. Men så blev det. I oktober bjöd hon in Menys reporter Nina Frogneborn till sitt bord, dukat som farmor Agnes Lönnberg skulle ha gjort.
Med manglad, vit linneduk, linneservetter, farmors servis och glas, silverbestick från mormor, smörhund, smörrullar, ostbricka, ja, hela kittet.
– Att duka fint kan ibland skapa nervositet, säger Maria Lönnberg, som bor på en gård utanför Söderköping i Östergötland.
- Jag kan få kommentarer som ”Men tänk om jag spiller på den vita duken, oj vad mycket porslin du har och vad mycket disk det blir”.
Så vad betyder det för Maria att duka fint?
– Att duka fint betyder att jag är glad över att få besök och att jag vill visa gästen respekt genom att den känner sig välkommen och får se nåt fint när den sätter sig vid bordet, säger Maria.
En hel del av våra program inspireras av mail som vi får från er lyssnare. Du kanske också har en idé eller tanke? [email protected]
