Palestina Podcasts
-
Lotta Bromé ringer Janne Josefsson och ställer den klassiska frågorna: hur blir nya säsongen av podden och hur går det med kärleken?
Fredrik Snellman forskar på ålderism vid Umeå universitet.
Författaren Emma Hambergs revisor rynkar på ögonbrynen åt att hon lägger ned succén om Agneta.
Mimmi har vårkänslor i Växjö, Anders Persson docent i statsvetenskap uppdaterar kring händelserna i Israel och Palestina. Kevin bygger ett jordskepp i Falköping.
Varmt välkommen till Halv Tre med Lotta Bromé i Mix Megapol. -
Turisterna och pilgrimerna som är på tillfälligt besök ser inte lika tydligt konflikterna som de kristna som bor i Jerusalem, där tre olika religioner ständigt korsar varandras vägar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"I det kristna Jerusalem så är faktiskt väldigt många av pilgrimsmålen påhittade för att möta ett tidigt behov när det blev en stor business" säger Nathan Shachar, författare och journalist som bott länge i Jerusalem.
Bland de kristna som bor i Jerusalem märks den pågående konflikten mellan Israel och Palestina tydligt, en av dom är Hania Kassisieh Persekian: "Unga palestinska kristna lämnar Jerusalem om dom kan för att undvika de svåra villkoren som ockupationen utgör."
I det armeniska kvarteret bor Hagop Djernazian som inte förstår varför patriarken som är gruppens ledare har gjort sig av med deras parkeringsplats: "Våra fastigheter är ju en del av vår identitet."
Jack Munayer är kristen palestinier och arbetar för det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Jerusalem: "Om våldet blir värre och man inte längre kan garantera följeslagarnas säkerhet så måste vi avbryta verksamheten."
programledare: Åsa Furuhagen
producent: Anders Diamant
reporter: Edgar Mannheimer -
Våldet har återigen trappats upp i Mellanöstern, i konflikten mellan Israel och Palestina. Under januari så har över 40 personer dött, de flesta av dem palestinier. Den senaste tiden har också mängder med demonstranter varit ute på gatorna i Jerusalem för att protestera mot den nya regeringen med Premiärminister Benjamin Netanyahu i spetsen.
Omvärlden har fördömt de senaste tidens dåd och både USA och EU uppmanar nu båda sidor att lugna ner det upptrappade våldet. Men det finns en stor oro att konflikten trappas upp ytterligare.
Hur illa är läget i Mellanöstern just nu? Hur snabbt kan det eskalera till krig och vad vill egentligen Netanyahu?
Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
Programledare: Jenny Ågren.
-
Adolf Eichmann (1906-62) var organisatören bakom utrotningen av Europas judar under andra världskriget. Efter att Tredje riket besegrats dröjde det innan världen förstod vilken viktig roll byråkraten Adolf Eichmann spelat i förintelsen. Vilket gav Eichmann en möjlighet att fly till Argentina.
Den färglöse byråkraten var också den roll Adolf Eichmann ville spela när han kidnappades 1960 av den israeliska säkerhetstjänsten Mossad och i den långa rättegången i Israel. Men historien visar snarare en glödande antisemit än en kugge som bara löd order, som i Ungern fortsatte att organisera massmord när hans överordnade Heinrich Himmler bett honom sluta.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Engelska institutionen vid Uppsala universitet. Han är aktuell med boken Operation Eichmann.
Adolf Eichmann som föddes 1906 hade en obetydlig karriär bakom sig innan han blev medlem i NSDP och SS 1932. Inom SS blev han med tiden ansvarig för judiska frågor, reste till Palestina och lärde sig hebreiska och jiddish. Adolf Eichmann blev byråkraten som planerade folkmordet på judarna och han deltog också i Wansee-konferensen i januari 1942 där judarnas slutliga öde bestämdes.
Inom SS fick han aldrig en högre grad än Obersturmbannführer, motsvarande överstelöjtnant i Sverige, och kunde därför efter kriget sopa igen spåren efter sig och fly till Argentina.
Men den 11 maj 1960 kom historien ifatt honom när en israelisk kommandogrupp från Mossad kidnappade Eichmann i Argentina utanför Buenos Aires. Kidnappningen blev en världssensation och följdes av en lika uppmärksammad rättegång i Jerusalem, som avslöjade vidden av de brott som Eichmann hade gjort sig skyldig till som Förintelsens organisatör.
Bild: Adolf Eichmann som Obersturmbannführer i SS-uniform (ca. 1942) och “urvalet” av ungerska judar vid Auschwitz II-Birkenau i det tyskockuperade Polen i maj 1944. Direkt till gaskamrarna eller till arbete i lägret. Bilden är från Auschwitz albumet. Wikipedia. Public Domain.
Lyssna också på Franska revolutionen – konspirationsteoretikernas urkälla.
Musik: Glimpse Into A Dark Mind av Humans Win, Storyblocks Audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I över 40 år personifierade Yassir Arafat den palestinska självständighetsrörelsen. Som ledare för PLO har han beskrivits som såväl en frihetshjälte, en terrorist, en slug realpolitiker och en misslyckad ledare – allt beroende på vem man frågar. Vi frågar Jan Guillou, som både träffat Arafat och stöttat Palestina under lång tid, om hur han ser på Arafats gärning och eftermäle.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det börjar bli trångt om saligheten..
Joe Bidens besök i Saudiarabien kan tolkas som en stor seger för kronprins Mohammed bin Salman. Den amerikanska presidenten hoppas på mycket – men har mindre att vinna.
Som presidentkandidat var Joe Biden tydlig.
I händelse att han blev president skulle han låta saudierna ”betala priset och göra dem till den paria de är”.
20 månader senare befinner han sig på fyradagarsturné i Mellanöstern. Amerikansk tv livesänder varje ögonblick, från Air Force Ones landningar på utländsk mark till handskakningarna som presidentens doktor avrått från.
Inom ett par dygn möter Biden Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Mannen som den amerikanska underrättelsetjänsten sagt ligger bakom mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Biden beslutade själv att släppa den hemligstämplade CIA-utredning som slog fast sambandet.
Mötet kan tolkas som en stor seger för kronprinsen. För Biden utgör det en stor risk, liksom hela turnén är ett politiskt vågspel inför öppen ridå.
Resan sätter fingret på allt presidenten vill förskjuta fokus från: det skyhöga oljepriset och administrationens oförmåga att påverka det, israelernas minskade förtroende för Biden i jämförelse med Trump, de dubbla signalerna det sänder att först omtala saudierna som paria och sedan förära dem ett besök.
I Washington Post, samma tidning som Khashoggi skrev i, försvarar Biden sitt beslut att åka. Kontentan: att amerikanerna har allt att tjäna på en stabilare region.
Men presidentens chanser att uträtta några större diplomatiska bedrifter anses vara små. Hans egen stab har gjort allt för att spela ned förväntningarna inför avfärd.
Förhoppningen är ändå att Biden ska förmå Saudiarabien att producera mer olja och att det ska få priset att sjunka. En vädjan saudierna hittills ratat och enligt uppgifter är fortsatt ointresserade av att möta.
USA:s besök är viktigt men inte heligt.
Saudiernas relationer till både Kina och Ryssland har stärkts och saudiska tjänstemän har sagt att man inte tänker överge några allianser. Några eftergifter på mänskliga rättigheter-området är inte heller aktuella, enligt desamma.
Det planerade försöket att föra Israel och Saudiarabien närmare varandra riskerar också att hamna i skymundan av den tidigare administrationens insatser på området. Utrikesminister Blinken har med tiden tvingats prisa Trump för avtalet han fick till stånd.
Avtalet han rev upp är en annan punkt på agendan. Biden arbetar för att återinträda i Iranavtalet. Ett arbete som hittills varit föga framgångsrikt, men anses brådskande sedan Bidens sändebud sagt att Iran har såpass mycket uran att kapaciteten till en färdig kärnvapenbomb bara ”är veckor bort”.
Utrikespolitiskt står med andra ord mycket på spel.
Detsamma gäller inrikespolitiskt, både i väljaropinionen och internt i det demokratiska partiet.
Mötena med israelerna riskerar spä på splittringarna mellan den Israelvänliga falang Biden själv tillhör och de alltfler partikamrater som allierar sig med Palestina och drar paralleller mellan palestiniernas kamp och afroamerikaners strävan efter rasrättvisa i USA.
Demokraternas stöd för Biden är ljummet. Bara 26 procent vill se honom ställa upp i nästa presidentval, medan 64 procent föredrar en annan kandidat.
Av ett färskt tv-klipp att döma gör presidenten allt för att förtränga uppgifterna. Till en reporter svarade Biden:
– Read the polls, Jack.
Han tillade sedan att 92 av demokraterna skulle rösta för honom om han ställer upp.
Den senaste tiden har Biden-adminstrationen valt att skylla problemen på faktorer utom dess kontroll. USA skyller det höga oljepriset på alltifrån Riyadhs oljeallians med Moskva, till opportunistiska företagare.
På hemmaplan har Biden bannat bensinmacksägarna för att ta överpriser vid pumparna och sagt åt dem att sänka priserna.
Han har ögonen på sig. Joe Biden hade inte åkt till Mellanöstern om han inte trodde att han hade en chans att påverka både USA:s relationer till oljeproducenterna och opinionen. Misslyckas han riskerar han befästa den tilltagande bilden av en administration inkapabel att lösa utmaningarna den står inför, inrikes och utrikes.
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Det börjar bli trångt om saligheten.. Joe Bidens besök i Saudiarabien kan tolkas som en stor seger för kronprins Mohammed bin Salman. Den amerikanska presidenten hoppas på mycket – men har mindre att vinna. Som presidentkandidat var Joe Biden tydlig. I händelse att han blev president skulle han låta saudierna ”betala priset och göra dem till den paria de är”. 20 månader senare befinner han sig på fyradagarsturné i Mellanöstern. Amerikansk tv livesänder varje ögonblick, från Air Force Ones landningar på utländsk mark till handskakningarna som presidentens doktor avrått från. Inom ett par dygn möter Biden Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Mannen som den amerikanska underrättelsetjänsten sagt ligger bakom mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Biden beslutade själv att släppa den hemligstämplade CIA-utredning som slog fast sambandet. Mötet kan tolkas som en stor seger för kronprinsen. För Biden utgör det en stor risk, liksom hela turnén är ett politiskt vågspel inför öppen ridå. Resan sätter fingret på allt presidenten vill förskjuta fokus från: det skyhöga oljepriset och administrationens oförmåga att påverka det, israelernas minskade förtroende för Biden i jämförelse med Trump, de dubbla signalerna det sänder att först omtala saudierna som paria och sedan förära dem ett besök. I Washington Post, samma tidning som Khashoggi skrev i, försvarar Biden sitt beslut att åka. Kontentan: att amerikanerna har allt att tjäna på en stabilare region. Men presidentens chanser att uträtta några större diplomatiska bedrifter anses vara små. Hans egen stab har gjort allt för att spela ned förväntningarna inför avfärd. Förhoppningen är ändå att Biden ska förmå Saudiarabien att producera mer olja och att det ska få priset att sjunka. En vädjan saudierna hittills ratat och enligt uppgifter är fortsatt ointresserade av att möta. USA:s besök är viktigt men inte heligt. Saudiernas relationer till både Kina och Ryssland har stärkts och saudiska tjänstemän har sagt att man inte tänker överge några allianser. Några eftergifter på mänskliga rättigheter-området är inte heller aktuella, enligt desamma. Det planerade försöket att föra Israel och Saudiarabien närmare varandra riskerar också att hamna i skymundan av den tidigare administrationens insatser på området. Utrikesminister Blinken har med tiden tvingats prisa Trump för avtalet han fick till stånd. Avtalet han rev upp är en annan punkt på agendan. Biden arbetar för att återinträda i Iranavtalet. Ett arbete som hittills varit föga framgångsrikt, men anses brådskande sedan Bidens sändebud sagt att Iran har såpass mycket uran att kapaciteten till en färdig kärnvapenbomb bara ”är veckor bort”. Utrikespolitiskt står med andra ord mycket på spel. Detsamma gäller inrikespolitiskt, både i väljaropinionen och internt i det demokratiska partiet. Mötena med israelerna riskerar spä på splittringarna mellan den Israelvänliga falang Biden själv tillhör och de alltfler partikamrater som allierar sig med Palestina och drar paralleller mellan palestiniernas kamp och afroamerikaners strävan efter rasrättvisa i USA. Demokraternas stöd för Biden är ljummet. Bara 26 procent vill se honom ställa upp i nästa presidentval, medan 64 procent föredrar en annan kandidat. Av ett färskt tv-klipp att döma gör presidenten allt för att förtränga uppgifterna. Till en reporter svarade Biden: – Read the polls, Jack. Han tillade sedan att 92 av demokraterna skulle rösta för honom om han ställer upp. Den senaste tiden har Biden-adminstrationen valt att skylla problemen på faktorer utom dess kontroll. USA skyller det höga oljepriset på alltifrån Riyadhs oljeallians med Moskva, till opportunistiska företagare. På hemmaplan har Biden bannat bensinmacksägarna för att ta överpriser vid pumparna och sagt åt dem att sänka priserna. Han har ögonen på sig. Joe Biden hade inte åkt till Mellanöstern om han inte trodde att han hade en chans att påverka både USA:s relationer till oljeproducenterna och opinionen. Misslyckas han riskerar han befästa den tilltagande bilden av en administration inkapabel att lösa utmaningarna den står inför, inrikes och utrikes. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
De engelska långbågarna och deras pilregn brukar ofta tillskrivas de engelska segrarna vid Crécy, Poitiers och Azincourt under hundraårskriget 1337-1453. Hundraårskriget utkämpades av riddarhärar förstärkta med bågskyttar och lätt utrustat fotfolk. Långbågarnas pilar tog knäcken på de franska tungt beväpnade riddarnas kavallerianfall.
Ibland beskrivs segrarna som massakrer förorsakade av välriktade salvor av pilar. Men stämmer det? Vad är verklighet och myt bakom långbågarnas framgångar och betydelse?
I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an historien om de engelska långbågarna. Det visar sig att Peter har egna erfarenheter av bågskytte och därför blir det en del diskussion om olika bågar. Och vad var egentligen mest effektivt: långbågen eller armborstet? Under medeltiden och tiden för hundraårskriget valde engelsmännen att satsa på att utrusta sina skyttar med långbågar medan fransmännen i större utsträckning valde armborstet. Det fanns för och nackdelar med de olika vapnen.
Men det handlar inte bara om långbågar. Medeltidens krigföring hade sina särskilda kännetecken och hundraårskriget var Europas mest utdragna konflikt där feodala intressen krockade och skapade ett lågintensivt med förödande krig utkämpat i dåtidens största västeuropeiska rike Frankrike.
Arméerna var relativt små och kärnan utgjordes av det tungt utrustade riddarkavalleriet. Kriget fördes århundradena efter korstågstiden då riddarhärar i omgångar försökte återta och etablera ett rike i Palestina.
Långbågarna är en del av historien om krigföringens utveckling i Västeuropa som innebar inte bara nytt uppträdandet på slagfältet och nya vapen utan även en förändring av krigets förutsättningar. Europa var under medeltiden styrt av furstar med begränsad makt och resurser. Krigföring var i många avseenden tämligen outvecklad om man jämför med antiken och vad som komma skulle under århundradena fram till Napoleonkrigen.
Bild: Slaget vid Crécy från det illustrerade manuskriptet av Jean Froissants krönika från 1400-talet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ett smakprov på avsnitt 10 av PalestinaPodden, om klimat och miljö i Palestina!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att klimatkrisen är en rättvisefråga är tydligt i Palestina, där Israels militärockupation påverkar miljön negativt och förvärrar konsekvenserna av klimatförstörelsen. Avsnitt 10 av PalestinaPodden handlar om klimat- och miljörättvisa och varför det måste bli fred – också för miljöns skull.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I skuggan av kriget i Ukraina fortsätter Israels stjäla mark från Palestina genom sina bosättare och sin militär. I 74 år har ockupationen kunnat fortgå - utan att Israel utsatts för sanktioner från västvärlden.
Prollenpodden pratar med tre palestinaaktivister om Al-nakba och palestiniernas utmaningar idag.
Här kan du komma i kontakt med Palestinska samordningsgruppen i Göteborg:
https://www.facebook.com/Palestinska-Samordningsgruppen-G%C3%B6teborg-101259878803534/
Artikel från 2018 med nämnda Khaled Barakat från PFLP i Proletären.
https://proletaren.se/artikel/marxistiska-pflp-har-lart-av-misstagen -
Mays Sylwan är uppvuxen i Palestina och minns hur leken hjälpte henne genom svåra perioder. Nu arbetar hon på Clowner utan Gränser, som ger barn i några av världens mest utsatta områden hopp och glädje.
Foto: Louise Frisk.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Författaren Göran Rosenberg, aktuell med boken om rabbi Ehrenpreis, deltar i en gudstjänst från Göteborgs domkyrka som leds av prästen Maria Bergius.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Göran Rosenbergs introduktion, Maria Bergius böner och välsignelse samt textläsningar och förbön finns att lyssna på som PODD i SRplay och där poddar finns!
För hundra år sedan arbetade och drömde rabbi Marcus Ehrenpreis om gemenskap mellan det judiska och det kristna. Om en värld där människor lever i fred med olika livsåskådningar sida vid sida.
Idag har Göran Rosenberg närmat sig sitt judiska arv och ställer frågor över tiden till denne överrabbin i Stockholm åren 1914 till 1948.”Att ur historiens växande sophög rädda minnet av en möjlig framtid är väl vad det judiska går ut på, slår det mig. Att inte göra skillnad på historiens segrare och förlorare.
I synnerhet i en tid när molnen åter mörknar, och historiens segrare än en gång inte har någon annan framtid att erbjuda än den ekonomiskt nödvändiga och teknologiskt ofrånkomliga, och horisonten syns ändlös och tom, och förvildningen åter sprider sig.”Göran Rosenberg är journalist och författare. År 2000 blev han hedersdoktor vid Göteborgs universitet och är flerfaldigt prisbelönad.
Text1 Mosebok kapitel 22:1-14
Musik
ur Ehrenpreis essä från 1940 Ordet som livsmakt
Markusevanlgeiet kapitel 12:1-12
ur Rabbi Marcus Ehrenpreis obesvarade kärlek av Göran Rosenberg
Keter Malkut, Konungakronan, av den judiska medeltidspoeten Ibn GabirolHear My Prayer (Moses Hogan)
Medverkande
Psalm 802 Du, Gud, kan visa nya vägar (John L. Bell/Gerd Román,Eva Åkerberg)
I en trasig värld (judisk folkmelodi/Birgitta Wennerberg-Berggren)
Psalm 895 En ropsång till Gud (Karin Rehnqvist/Habackuk)
Ubi caritas (Ola Gjeilo)
Psalm 911 Trasigt halleluja (Magnus Hördegård/Christine Falkenland)
Ruht Wohl, ur Johannespassionen (J S Bach)Maria Bergius, liturg
Göran Rosenberg, läser och reflekterar kring sin bok om rabbi Ehrenpreis
Elisabet Andersson, förbön
Helen Björesund, textläsning
Mikael Fridén, domkyrkoorganist
Tom Tveita, kontrabas
Petter Ekberg, körledare
Gustavi ungdomskörProducent Neta Norrmo
Tekniker Bengt Pettersson och Thor Andersson
för Sveriges Radio Göteborg
[email protected] -
Bristande tillgång på vatten var en av orsakerna britterna angav när de kraftfullt begränsade judisk migration till Palestina samtidigt som andra världskriget bröt ut. Upptakten till sexdagarskriget innehöll dels syriska försök att avleda vattenkällorna runt Hermons berg för att ge en dödsstöt till den unga staten. Vatten eller bristen på vatten har alltid varit och är en av Mellanösterns främsta ödesfrågor.
Många av landets osjungna hjältar skördade inga militära framgångar utan vann sina segrar på helt andra slagfält - innovationernas. Upptäckter vi skördar frukten av varje dag utan att ägna en tanke. Judarnas uppfinningsrikedom är häpnadsväckande. Antalet nobelpris och startups oöverträffade.
Inget av detta hade dock spelat någon roll om inte fälten kunnat bevattnas, folkets törst släckas och de långa torrperioderna avväpnas. Havets outsinliga vattenkälla låg där lika tillgänglig som otänkbar. Inte kan man väl göra saltvatten till sötvatten på industriell skala? Uppfinningarnas Mount Everest, en omöjlig topp att bestiga - tills någon gör det.
-
Samtidigt som hundratusentals soldater var fastlåsta i ett brutalt skyttegravskrig på Västfronten stormade brittiska styrkor fram på Östfronten. Då general Allenby i december i stor respekt klev av sin häst och gick in genom Jaffaporten som den senaste i raden av Jerusalems erövrare jublade judarna. Bara veckor tidigare hade den brittiska utrikesministern lovat Londons stöd för ”upprättandet av ett judiskt nationalhem i Palestina”. Hundratusentals judar bodde redan i landet och långt fler var i behov av ett tryggt och säkert hem. Men även om 1917 var en viktig milstolpe skulle kampen för en judisk stat fortsatt vara lång och krävande.
- Laat meer zien
