Peder Gustafsson Podcasts
-
Utrikeskrönikan 31 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Suva, tisdag.
Att resa till olika länder är ett privilegium vi korrar har. Den här gången har resan gått till Fiji, ögruppen som består av fler än trehundra öar. För många är Fiji ett paradis i södra Stilla havet. Och det är inget snack. Fiji är ett paradis på många sätt. Den gröna djungeln, kritvita stränder och turkosblått hav. En temperatur som får vilken svårflirtad planta som helst att växa så det knackar. För att inte tala om befolkningen. Fijianerna är ett folk som är svårt att inte tycka om. Leende, glada och trevliga.
Men under ytan finns många problem. Rasmotsättningar mellan melanesier, som ursprungsbefolkningen heter, och sedan länge inflyttade indierna. Fiji har skakats av politisk oro under många år och militärkupper har varit ett återkommande problem i landet. Den politiska oron har nu vänt till förhoppningar om en djupare demokrati. Efter det senaste valet som hölls i slutet av förra året så är det nu slut på den före detta kuppmakaren Bainimaramas sextonåriga styre.
Ny premiärminister är en annan tidigare kuppmakare, Rabuka som lovar att Fiji ska distansera sig politiskt från Kina, som fått allt större inflytande över nationen, och har dessutom lovat folket demokratiska reformer och större yttrandefrihet. Men det är lite för tidigt att säga hur det kommer att bli. Den nya regeringen har bara suttit vid makten i en månad och de har många saker att ta tag i. För Fiji är ett paradis med problem, problem som omvärlden har skapat. Vi kan börja med problemet med plast. Det är här, precis som på många andra håll i världen, fullt av plast i havet.
Plast som dumpats och som förs med havsströmmar och vindar från andra håll i världen spolas upp på Fijis stränder. Ett annat problem är de allt tydliga spåren man kan se av klimatförändringarna. Befolkningen i byar nära havet och floder tvingas fly sina hem när vattnet stiger, och jorden blir obrukbar när saltvattnet tränger allt längre upp i floderna. Som om det inte vore nog. Havsbotten utanför Fiji hotas nu av skövling. Det är internationella gruvföretag som vill inleda gruvdrift på havsbotten. Något som motståndarna säger kommer påverka havsmiljön, riskera att ta död på unika korallrev och hota tillgången på fisk för lokalbefolkningen.Förespråkare för gruvdriften menar att det är bra ekonomiskt för de små önationerna i Stilla havet och att västvärlden måste få tillgång till de viktiga mineraler, som man tror finns på havsbotten, för att kunna tillverka bland annat batterier till elbilar. Lägg där till en lång rad andra problem som den nya regeringen i Fiji kommer att behöva brottas med så förstår ni att det är ganska mulet i paradiset. Men det finns hopp. Framtidstron hos befolkningen är mer positiv än på länge visar en undersökning som ett universitet i Nya Zeeland har gjort. Och eftersom hoppet och kreativiteten är det sista som överger människan så får vi hoppas på att även nästa generation får möjlighet att njuta av ett paradis på jorden.
Peder Gustafsson, Suva, Fiji
[email protected] -
Utrikeskrönikan fredag 30 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok, fredag.
Nära årsskiftet är det vanligt att man ska summerar vad vi tycker om året som gått och vad vi har varit med om. Det blir ofta en kavalkad av stora och små händelser, som ärligt talat, inte alltid är så intressanta. Men så finns det undantag som får det att snurra till i skallen.
Och apropå snurrigt. Något som jag inte trodde skulle hända var det beslut som togs av det thailändska parlamentet i juni. Thailand som för många är känt som ett land som delar ut stenhårda straff för narkotikasmuggling, innehav och användning av olagliga droger klubbade en lag som godkänner användning av cannabis. Det såg man inte komma.
Att genomförandet av lagen drevs på hårt av landets hälsominister var också lite av en överraskning tills det blev klart att han har stora ekonomiska intressen i cannabisodling runt om i landet.
Då lättade dimman för många.
Hälsoministern delade dessutom ut över en miljon cannabisplantor till dem som vill börja odla.
Enligt den thailändska handelskammaren kommer handeln med cannabis omsätta hisnande 12 miljarder kronor om tre år.
Den nya lagen godkänner alltså odling, användning och försäljning av cannabis som innehåller mindre än 0,2 viktprocent THC, som är den aktiva substansen som snurrar till det. Man kallar det medicinsk cannabis.
Sedan juni har det poppat upp hundratals cannabisbutiker runt om i Thailand. Jag har sett allt från små kyffen byggda av några plankor till supertrendiga shoppar där inredningen mer påminner om exklusiva märkesbutiker till ombyggda food-trucks som nu är cannabis-trucks.
En annan trend är att barer som är kända för att spela reggaemusik nu bygger speciella rökrum för cannabisanvändare.
Musik med lokala reggaeband har fått ett uppsving och plötsligt har flera gamla thailändska reggaehjältar, till fansens stora lycka, återförenats för att spela. Flera av musikerna har tidigare suttit i fängelse dömda för innehav av just cannabis, men blev fria vid den amnesti som infördes för cannabisrelaterade brott i samband med den nya lagen.
Nu ska du inte tro att det är fritt att tända på hur som helst och var som helst i Thailand. Det är fortfarande förbjudet att röka sin cannabis på allmän plats och att sälja till personer under 20 år och gravida kvinnor. Det finns också en paragraf om att man inte får röka i sitt hem om det stör någon eller på något sätt påverkar ordningen. Delar av lagen är öppen för bred tolkning som skapat problem för turister som köpt cannabis. Det händer att den thailändska polisen haffar turister som köpt och rökt sin cannabis på allmänplats eller brutit mot någon annan regel.
Själv har jag en granne som odlar cannabis på balkongen, men har ännu inte känt av någon doft eller märkt av något stök. Möjligen att jag hörde lite thai-reggae härom dagen...
Men det kan jag leva med.
Peder Gustafsson, Bangkok
[email protected] -
Utrikeskrönika 30 november 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok onsdag.
Tänk dig följande. Du sitter i en båt som ska ta dig från en Indonesisk ö till en annan. Solens strålar glittrar i det turkosblå havet. På håll ser du den kritvita sandstranden som du närmar dig. Allt ser perfekt ut, till och med bättre än på bilderna du sett på nätet. När båten kommer allt närmare stranden ser du hur solen blänker i något som ser ut som diamanter utströdda längs vattenbrynet.
Men nära stranden ser du flaskor, påsar och annat skräp av plast som ligger i drivor längs vattenbrynet. Det var inte diamanter strösslade över sanden som reflekterade solens strålar. Det är plast.
Sydostasien är en av de platser i världen som drabbats värst av nedsmutsning av haven. Indonesien, Vietnam, Filippinerna, Kambodja, Malaysia och Thailand har alla långa kuster och har de senaste åren sett hur mängden skräp som sköljs upp på ständerna ökat markant.
Det är framför allt i samband med monsunregnen man ser hur illa det är. De kraftiga regnen spolar då med sig delar av eller hela soptippar ut i floder och vattendrag som sedan hamna i havet där avfallet spolas tillbaka upp längs kusten. På andra håll dumpas allt möjligt avfall, sopor och byggrester direkt på stranden. Tanken är att tidvattnet ska städa stranden under natten. Ett sopsystem som inte håller.
Det är inte bara de områden nära städer och bebyggelse som drabbas.
Raja Ampat i östra Indonesien, är ett glest befolkat område, ändå täcks många stränder av plast och sopor som kommer med vindar och strömmar i havet.
Det vi ser ovan ytan är bara en liten del av vad som finns i haven. Under de senaste åren har jag själv sett när jag dyker hur havsbotten och reven blir allt mer nedsmutsade av sopor.
För en tid sedan dök jag tillsammans med några Indoneser utanför Bali. Under ett enda dyk plockade vi upp sammanlagt 10 kilo skräp. Det är allt från plastpåsar, tandborstar, svarta sopsäckar, flipp-flopps till plastleksaker. Ja, allt du kan tänka dig.
Vi skar bort stora fiskenät av syntetmaterial som fastnat i reven och blir till dödliga fällor för fiskar, sköldpaddor och andra djur som lever bland korallen.
Flera studier har visat att det inte bara är plasten vi ser i haven som är dödlig. Små plastpartiklar, så små att man knappt kan se dem, flyter omkring i vattnet. Fiskar och andra djur tror det är mat och sväljer plasten som blir en dödlig diet. Ett exempel på djur som tydligt drabbas av plasten i havet är sköldpaddor. Nyligen hittades en död sköldpadda på en strand i Thailand. Den lokala veterinären beslutade att göra en obduktion av den 20 kilo tunga skalman. I magen hade sköldpaddan över 2 kilo skräp. Som proppar satt plasten i magen och ledde till en långsam död.
Vid klimatmötet i Egypten nyligen kom inga beslut om hur man ska stoppa nedskräpningen i haven. Men det man kom överens om var bland annat att en fond ska inrättas för skador och förluster, där fattigare länder som är offer för de extremväder som förvärras av de rikare ländernas utsläpp ska kompenseras. Frågan var omtvistad på mötet. Hur mycket pengar som ska gå in i fonden och vem som ska få ta del av dem. Frågan är också hur pengarna ska användas. Jag har en idé.
Om ”fattiga” länder inte får hjälp med utveckling och utbildning av sin befolkning om återvinning och sophantering av de rikare så går det snart åt helvete på riktigt. Och efter att ha sett med egna ögon hur det ser ut under havsytan är jag rädd för att ”Point of no return” redan är passerad.
Peder Gustafsson, Bangkok
[email protected] -
God granne eller nykolonial utsugare? Via investeringar, infrastrukturbyggen och handel skaffar sig Kina ett enormt inflytande i Sydostasien. Hör om Kinas maktambition i regionen och oron den väcker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom Laos rullar kinesiska snabbtåg på kinesisk räls. Utropen som hörs ombord är på kinesiska. Frågan om i vilken utsträckning det går att få del av Kinas marknad och utveckling utan att hamna i ett riskabelt beroende har blivit brännande i Europa. Men länderna i Sydostasien har levt med dilemmat i tusentals år. Hör om hur Kina, under Xi Jinpings tid vid makten, ökat sitt inflytande i regionen. I Laos och Myanmar är den kinesiska närvaron ytterst påtaglig, med utvinning av naturresurser som ett synligt exempel. Medan länder som Vietnam, Filippinerna och Thailand håller emot mer. Samtidigt är den kinesiska turismen en extremt viktig inkomstkälla.
Nu möts ledarna på toppmöte i KambodjaJust nu håller samarbetsorganisationen Asean toppmöte i Phnom Penh. Mötet blir på många sätt en scen för maktspelet och konkurrensen i Sydostasien. EU, Japan och USA är också stora handelspartners och för flera av de sydostasiatiska länderna är det en svår balansgång att hantera de olika relationerna samtidigt.
Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
Om drottningarnas drottning och monarkiernas monarki. Vad händer med stödet för det brittiska kungahuset nu när själva kittet, drottning Elizabeth inte längre finns.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Storbritanniens drottning Elizabeth II är död. Runtom i världen uppmärksammas världens längst sittande monark i modern tid. Världens ledare har skickat kondoleanser och landssorg kommer att råda fram till sju dagar efter drottningens begravning.
Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om ett land i chock och vad som väntar kung Charles III som nu tar över tronen.
Drottning Elisabeth slog i somras thailändske Kung Bumibols rekord som längst sittande regent. Båda regerade i över 70 år. Asienkorrespondent Peder Gustafsson berättar hur landssorg påverkar en hel nation.
Hör korrespondent Johan-Mathias Sommarström om den ohotade monarkin i Saudiarabien och om monarkins framtid världen över.
Statsvetare Anders Sundell förklarar vad som sker när ett land förlorar sin stabila monark.
Programledare: Helene Benno
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Josef Reinhold
-
Drottning Elizabeth av Storbritannien har gått ur tiden hör reaktionerna från hela världen.
Medverkande: Johan T Lindwall, chefredaktör på Svensk Damtidning och Johan Hakelius, politisk chefredaktör på tidningen Fokus. Korrespondenterna Stephanie Zakrisson, Daniel Alling, Peder Gustafsson och Richard Myrenberg och reportrar Agneta Ramberg på plats i Brighton och Johanna Palmström på plats utanför Engelska kyrkan i Stockholm.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Felicia Hassan
Sändningskoordinator: Veronika Mitrevska
Tekniker: Jesper Timan och Matilda Eriksson
Sändes i P1-morgon fredag 9 september 2022.
-
För första gången sen krigets början får barnen i den ukrainska huvudstaden återvända till klassrummen. Hör också om skolstart i Filippinerna, Kina, Norge och USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu i veckan välkomnas Kievs skolbarn tillbaka till sina klassrum. Vår korrespondent Lubna El-Shanti berättar om oro och förväntan, och om hur ukrainska barn leker för att bearbeta det de varit med om under kriget.
Ett annat land där skolorna nu har startat för första gången på länge är Filippinerna. Där har barnen haft hemundervisning sen pandemins början för över två år sen. Vår Asienkorresponden Peder Gustafsson berättar och ger också en bild från skolstarten i Myanmar och Thailand.
I Kina innebär hela skoltiden en enorm press på barn och föräldrar. Vår Kinakommentator Hanna Sahlberg som själv haft barn i kinesisk skola berättar om skolstartsförberedelser och kinesisk föräldrars stress och förväntningar och om hur staten nu försöker minska pressen.
I Norge blev det en snopen skolstart för tusentals barn eftersom lärarförbundet tagit ut hundratals lärare i strejk. Anledningen är krav på högre lön. Norgekorrespondent Carina Holmberg ger oss en rapport.
Ett land där skolan hamnat i den politiska hetluften är USA. Inför höstens mellanårsval slåss republikaner och demokrater om skolan ska undervisa om bland annat amerikansk historia och om sex och samlevnad. Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berättar om kulturkriget kring skolan och bjuder också på en bild av hur det är att skola in ett barn amerikansk skola för första gången.
Programledare: Kajsa Boglind
Tekniker: Stina Fagerberg
-
P4 Världen och radiokorrespondenterna om extremväder som en konsekvens av klimatkrisen. Dessutom om läget i Afghanistan efter ett år med talibanstyre, starka minnen från Ukrainakriget och så om Putin och Erdogans bromance.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Säsongens första P4 Världen är ett specialprogram med höjdpunkter från Sveriges Radios korrespondentdag på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm den 16 augusti 2022.
P4 Världen med Kajsa Boglind och radiokorrespondenternaDu hör utsnitt från dessa poddar i programmet:
Extremväder – det nya normala?
Med Marie-Louise Kristola (klimat), Naila Saleem (Sydasien) och Samuel Larsson (Danmark). Programledare: Claes Aronsson.Afghanistan – ett år med talibanerna
Med Naila Saleem (Sydasien), Peder Gustafsson (Bangkok) och Massood Qiam (reporter). Programledare: Jesper LindauMitt liv som korre: I krigets Ukraina
Med Lubna El-Shanti (Östersjön), Johan Mathias Sommarström (Mellanönstern) Maria Persson Löfgren (Ryssland), Caroline Kernen, (ungkorre), Richard Myrenberg, (Afrika). Programledare: Fredrik WadströmDärför behöver Putin och Erdogan varandra
Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström (Mellanöstern), Besir Kavak (reporter) på Ekot. Programledare: Jesper LindauProgramledare för P4 Världen: Kajsa Boglind
Klippning: Anna Flygel -
Björn Djurberg (Peking), Peder Gustafsson (Bangkok), Naila Saleem (Sydasien) och kinakommentatorn Hanna Sahlberg om de viktigaste händelserna i Kina i höst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den här avsnittet av Kinapodden i P1 spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Programledare: HELENE BENNO.
-
Korrespondenterna Naila Saleem (Sydasien), Peder Gustafsson (Bangkok) och reportern Massood Qiam om situationen i Afghanistan idag.
Den här podden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Programledare: JESPER LINDAU
-
Lilla Salomonöarna har slutit en hemlig säkerhetspakt med Kina som gör att kinesisk militär kan stationeras på öarna. Australien och USA varnar nu för en kinesisk militär upptrappning i Stilla Havet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Salomonöarna ligger runt 200 mil från Australiens kust i Stilla havet men har ett strategiskt läge mitt i viktiga globala farleder. Efter att den lilla fattiga nationen Salomonöarna i mars slutit ett säkerhetsavtal med Kina befarar Australien att en kinesisk militärbas kommer att öppnas på öarna. Det riskerar att förändra säkerhetsbalansen i Stilla havet, där USA och Kina länge tävlat om inflytandet. Hör hur Kinas militärmakt flyttar fram positionerna till havs och varför det upplevs som ett hot.
Det här är SalomonöarnaBestår av runt 1000 öar i Stilla havet.
Under andra världskriget rasade hårda strider mellan Japan och USA på öarna.
Har ett viktigt strategiskt läge.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent, David Carlqvist, utrikesreporter och militär expert Ekot
Producenter: Kajsa Boglind/Katja Magnusson
Tekniker: Brady Juvier
-
På fredagen införde EU, USA och Storbritannien sanktioner mot Rysslands president Putin personligen. Att utesluta Ryssland ur betalsystemet Swift har varit på tapeten men flera länder har hittills motsatt sig detta då det skulle göra det omöjligt att betala för rysk naturgas och svårt att få tillbaka lån. Nu verkar det som att ett av dessa länder, Tyskland, inte vill sätta stopp för att utesluta Ryssland. Hör Ekots korrespondent Andreas Liljeheden.
Hör även Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef och USA-kommentator, Peder Gustafsson, Sydostasienkorrespondent, Ivan Garcia, Latinamerikakorrespondent och programledare Katherine Zimmermann och Sara Stenholm.
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme 1
Reportage från ett Sydafrika i sorg när fredspristageren Desmund Tutu begravdes.
Hur hanterar olika länder omikrons spridning? Samtal med Asienkorrespondent Peder Gustafsson, USA-korrespondent Roger Wilson och Sveriges radios globala hälsokorrespondent Sara Heyman.
Pandemin har minskat modeindustrins makt, men bristen på tydliga trender kan paradoxalt nog göra oss mer återhållsamma i vår klädstil.
I Brasiliens äldsta favela Paraisopolis, hjälper invånarna varandra att komma på fötter.
Krönikör Katarina Barrling om livets alla "andra januari".
Panelen med Tove Lifvendahl, SvD, Daniel Swedin, Arbetet, och Heidi Avellan, Sydsvenskan.
Timme 2
Reportage om spionhotet mot Sverige och hur modernt spioneri faktiskt fungerar.
Utkantssverige handlar botemedel till svikande shoppinglust.
Boksamtal om den svenska slavhandeln i Västindien.
Vi frågar ledande politiker vad de förväntar sig och hoppas på av valåret 2022.
Studenter i Uppsala stresstestar demokratin.
Kåseri med Emil Jensen som föreslår nya nyord, t ex hypokonditori!
Programledare: Nina BennerProducent: Anna Pandolfi
Tekniker: Fabian Begnert
-
Julfirande i Mellanöstern, Latinamerika, Asien och Storbritannien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Ivan Garcia, Latinamerikakorrespondent, Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent och Peder Gustafsson, Asienkorrespondent.
Programledare: Kajsa Boglind
Tekniker: Maria Stillberg
-
Radiokorrespondenterna handlar denna gång om den svåra situationen för journalister i Sydostasien. Vi hör bland annat den filippinska journalisten Maria Ressa som fått Nobels fredspris. Vi hör också om situationen för journalister i Myanmar och Kambodja.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Journalisten Maria Ressa och ordförande för filippinska journalistförbundet Jonathan de Santos. Vi hör också den kambodjanska journalisten Yeang Sothearin.
Programledare: Peder Gustafsson
[email protected]Producent: Irma Norrman
[email protected] - Laat meer zien
