Region Skåne Podcasts
-
Varför får man feber när man är sjuk – är det ett symtom eller något som hjälper immunförsvaret att bekämpa sjukdomen? Kroppens temperaturreglering, feber och nedkylning är i fokus i det här avsnittet från Vetenskap & hälsa.
Gäst i avsnittet: Niklas Nielsen, professor vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett i Region Skåne. -
I tredje delen av granskningsserien Anna på Amiralsgatan undersöker Kaliber vad som är möjligt att uppnå med rehabilitering och hjälpmedel och varför Annas rehabilitering rann ut i sanden. Del 3/3.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För över sju år sedan var Anna med om en svår olycka i centrala Malmö. Hon gick på en trottoar i Malmö och fick en bil över sig. Hon förlorade ett ben, krossade en armbåge och fick en traumatisk hjärnskada.
Några månader efter olyckan kommer hon till ett rehabiliteringssjukhus. Här tränar Anna med sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog och logoped. Saker börjar hända med Anna.
– Jag blev så glad när jag hörde henne säga en fullständig mening. En kort mening, men dock med ord som man förstod och hörde, säger barndomskompisen Maja.
Efter tre månader får Anna lämna rehabiliteringssjukhuset. I väntan på att få en ny handikappanpassad lägenhet flyttar Anna till ett korttidsboende. Men här slutar Anna kunna saker hon kunde några månader tidigare. De anhöriga efterfrågar en ny rehabiliteringsplan för Anna, men på korttidsboende är det ont om personal och Anna prioriteras inte i det.
– Om man har fått det svaret som anhörig eller patient att vi inte har tid att upprätta en ny rehabiliteringsplan, då har vi ju definitivt brustit, säger Helen Martinsson, avdelningschef för särskilda boenden i Malmö kommun.
"En klar tillbakagång"Däremot så får Anna under den här tiden en del fysisk rehab, bland annat sjukgymnastik. Hon får en protes och börjar öva på att gå med den. I ett filmklipp på Anna som är över tre år gammal håller hon en arm om fysioterapeuten och går.
– Då kändes det som om det var möjligt att hon skulle börja gå. Och jag förstår ju att jag aldrig kommer ha en Anna som jag kan gå långa promenader mer som förr i världen. Men det kändes hoppfullt, säger Annas mamma Gunnel.
Men med åren har insatserna tunnats ut. I Malmö stod sjukgymnastik på schemat tre dagar i veckan. När Anna flyttade till Ängelholm för två år sedan minskade det till en gång i veckan. Idag sitter Anna i rullstol och hennes protes står i ett hörn av lägenheten.
– Idag har jag inte sett henne gå överhuvudtaget, så en klar tillbakagång, säger Gunnel.
Det är Annas god man som ska företräda henne och kräva att hon att få en bedömning om hjälpmedel och rätt vård. Den gode man Anna hade då och den hon har nu, båda från företaget Optio AB, säger att de inte kan kommentera sina huvudmän.
"Landar mellan olika vårdinstanser"Varje hjärnskada är unik och det är svårt att veta om det som fungerar för en person också skulle fungera för någon annan. Men berättelsen om Camilla Westerdahl är ett visar tydligt att rehab faktiskt kan göra skillnad. Camilla var med om en bilolycka och hamnade till en början i koma. Ingen trodde att hon någonsin mer ska kunna tala, röra sig, äta själv. Ett år efter olyckan var hon fortfarande inte kontaktbar. Rehabiliteringen avslutades eftersom man inte tyckte att man gjorde några framsteg.
Men så kommer Camilla till en daglig verksamhet där en entusiastisk fysioterapeut jobbar. Christina Hansson jobbar med Camilla fyra, fem gånger i veckan. Två år efter olyckan ställer Christina henne i ett gåbord, sex år efter olyckan kan Camilla gå själv med en käpp. I takt med att Camilla blir fysiskt bättre kommer också talet. Först bara några lösryckta ord. Sedan meningar. 2012, 15 år efter olyckan ger hon ut en bok som hon har skrivit själv.
Varje år vårdas omkring 10 000 för traumatiska hjärnskador på svenska sjukhus. Om hjärnskadan är svår eller medelsvår får man ofta en individuellt anpassad rehabilitering på sjukhus, men sedan när man skrivs ut därifrån så tillhör man öppenvården och då fortsätter rehabiliteringen efter hur det ser ut på stället där man bor.
– Man landar lite grann mitt emellan olika vårdinstanser och de som har kunskapen, de är så pass få relativt sett att de har inte möjlighet att kunna ta sig an alla de här som då skulle kunna ha behovet av specialistvård under många år framöver, säger Jan Lexell, som är professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och specialiserad på just traumatiska hjärnskador.
"Klart att det finns brister"Anna lämnade Orup och det professionella rehabiliteringsteamet sju månader efter olyckan. Hon fick tre månader rehabilitering där. Han säger att han känner igen Annas situation.
– Det är ju en generell brist på resurser för att kunna arbeta både långsiktigt och uthålligt med den här typen av personer, säger Jan Lexell.
Gilbert Tribo (L) sitter i majoriteten i Region Skåne sedan 2018. Det är där Anna bor.
Men varför satsas det inte mer på rehabilitering?
– Ja, det satsas ganska mycket på rehabilitering. Bekymret är ju att det är väldigt många i primärvården, väldigt många olika sorters rehabilitering som ska ges i många olika sorters sjukdomar.
– Så klart är att det finns mängder av brister i Annas vård, men också i andra människors vård. Just i övergången och i långsiktigheten, säger Tribo.
-
Medicinska framsteg skapar nya diagnos- och behandlingsmetoder. Men den nya tekniken medför också etiska dilemman och juridiska knäckfrågor.
I detta avsnitt talar vi om genomsekvensering inom barnsjukvården och de fördelar och utmaningar som den nya tekniken innebär.
Gäst är Anders Castor, läkare och sektionschef vid barnonkologen, Lunds universitetssjukhus, Region Skåne.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Journalen får bara användas vid vården av patienter eller annars i hälso- och sjukvårdspersonalens arbete. Begränsningarna syftar till att skydda patienternas integritet. Men gränserna i lagstiftningen är både starka och otydliga samtidigt. Hur arbetar vårdgivare för att upprätthålla informationssäkerheten?
I detta avsnitt berättar Fredrik Jonsson, chefläkare digitalisering vid Region Skåne, om hur gränserna för den inre sekretessen säkerställs i Region Skåne.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Zoonoser är smittor som sprids mellan djur och människor. Det är inget nytt i sig men det som nu oroar är att risken för utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor kommer att öka. Bland annat på grund av klimatförändringarna men också andra mänskliga aktiviteter som gör att vi förstör djurens naturliga miljöer. Och fladdermöss tros spela en stor roll i smittspridningen.
Vi intervjuar virusforskarna och professorerna Patrik Medstrand vid Lunds universitet och Region Skåne och Karen Mossman, professor vid McMaster university i Kanada. -
Margareta Törnblom är fysioterapeut och doktorand och forskar på knäsmärta och knäartros. Just nu pågår en observationsstudie under fem år i Region Skåne Nordväst där man vill veta hur många personer som har knäsmärta som kommer att utveckla artros. I en observationsstudie görs ingen intervention - det vill säga man undersöker inte någon specifik behandlingsmetod utan observerar deltagarna under en längre period för att se vad som händer. Margareta har också i en tvärsnittsstudie låtit en grupp med knäsmärta ha på sig en axiometer, en rörelsemätare, för att kika närmare på deras rörelsemönster och smärta kopplat till deras vardag. I avsnittet pratar vi om artros - vad är det för något och vilka har en högre risk för att få knäartros? Varför väljer man en observationsstudie - vad är fördelarna? Vad är en kohort? Finns det specifika yrkesgrupper som kan behöva en viss typ av behandling vid knäsmärta?
Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg
-
På sikt ska Region Skåne nå det av Socialstyrelsen uppsatta målet om en allmänläkare per 1 100 invånare. Det hävdar Ola Bergstrand, specialist i allmänmedicin och hälso- och sjukvårdsstrateg inom regionen.
-
Tittis Schultz talar med Tommy Gardell, socialdemokratisk politiker på Gotland, som är för att gå med i Nato. Och Henrik Fritzon, socialdemokrat och andre viseordförande i region Skåne, som är emot ett medlemskap. Ur P4 Extra 10 maj 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Hur ska Sveriges säkerhet garanteras utanför Nato om Finland går med? Varför vill Miljöpartiet inte ha en folkomröstning om svenskt Nato-medlemskap? Och hur smart var det att lämna regeringen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Till skillnad från Vänsterpartiet vill Miljöpartiet inte att frågan om ett svenskt Nato-medlemskap ska avgöras i en folkomröstning. Märta Stenevi vill att frågan ska debatteras i valrörelsen och avgöras efter riksdagsvalet i september. Den nuvarande processen, där Socialdemokraterna kan fatta ett avgörande beslut under de närmaste veckorna, tycker hon går för fort.
Märta Stenevi betonar Sveriges självständighet att välja försvarssamarbeten och att verka för fred i världen som argument för att fortsätta stå utanför Nato.
– Det som är viktigt är att vi inte blir fullvärdiga medlemmar i en kärnvapenallians och därmed begränsar våra möjligheter både att kritiserar medlemsländerna men också gör det svårare att arbeta för nedrustning.
"Det handlar om att vi vill kunna välja våra försvarssamarbeten"Miljöpartiet lämnade hastigt regeringen efter att M, SD och KD fått igenom sin budget i riksdagen i november. Sedan dess har regeringen fattat en rad beslut som gått emot partiets linje, som det om slutförvar av kärnkraft, utbyggnaden av Arlanda och grönt ljus till gruvan i Kallak. Under tiden har Miljöpartiets opinionsstöd fortsatt att minska från redan låga nivåer. Hur smart var det att lämna regeringen och hur ska de göra för att inte åka ur riksdagen i valet i höst?
Om Märta Stenevi:Namn: Märta Stenevi, språkrör Miljöpartiet
Ålder: 46 år
Bakgrund: Arbetade inom förlagsbranschen innan hon gick in i politiken. Efter förtroendeuppdrag i Region Skåne och Malmö stad blev hon Miljöpartiets partisekreterare 2019. I januari 2021 valdes hon till språkrör och utsågs kort därpå till Jämställdhets- och bostadsminister. Miljöpartiet lämnade regeringen i november 2021.Gäst: Märta Stenevi, språkrör Miljöpartiet
Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tim Kellerman -
Vad händer just nu hos HR på en av Sveriges största offentliga arbetsgivare? Lena Bjurner möter Vinko Mikulic, HR-strateg på koncernkontoret och koncernstaben för HR på Region Skåne. Vad är HR:s största utmaningar med att arbeta i en så pass komplex organisation och vilka förändringsresor har man påbörjat nu?
Ett samtal om bland annat:Att göra HR-frågor till verksamhetsfrågor.Att få ihop de övergripande strategierna med de dagliga verksamhetsutmaningarna.Kompetensutmaningar – hos verksamheten och hos HR självaSamskapande, innovationer och vikten att våga testa.
Musik: I Am Karate -
I det här avsnittet träffar vi Marie-Louise Arendt för att lära oss allt hon kan om SUA, dvs säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal. Den strategiska säkerhetsexperten från Region Skåne har enorm erfarenhet inom samhällelig säkerhet och krisberedskap. Hon driver utbildningar via det egna bolaget Aren’t Insecure AB, som man når via www.arendt.nu. Lär dig mer om vilka verksamheter som berörs av SUA och SUA-processen, samt skillnaden mellan SUA och traditionell upphandling.
Viktiga termer och länkar som nämns i avsnittet:
NIS direktivet
Säkerhetsskyddslagen: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/sakerhetsskyddslag-2018585_sfs-2018-585
Ändring av lagen: https://svenskforfattningssamling.se/doc/2021952.html
PMFS 2019:2 – SÄPOs föreskrifter och säkerhetsskydd - numer finns en uppdaterad föreskrift numrerad: 2022:1
Mer information om säkerhetsskydd och SÄPOs årsbok - https://www.sakerhetspolisen.se/
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap listar samhällsviktiga verksamheter: www.msb.se.
Stort tack till Marie-Louise för denna informationsintensiva intervju!
Podden spelades in under hösten 2021, dvs innan den reviderade säkerhetsskyddslagen trädde i kraft, den 1 december 2021, med nya regler gällande tillsynsmyndigheter.
Hör av dig till oss med önskemål om personer att intervjua och intressanta ämnen att dryfta: [email protected]
Den som skapat vår fantastiska jingel är Erik Stridell, från ByBrick. Tack Erik! -
För några veckor sedan kom ett pressmeddelande från Sahlgrenska om akut brist på blod på grund av pandemin, och läget var svårt också i andra delar av landet. Nu är läget en aning bättre, men fortfarande pressat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den akuta bristen på blod, och möjliga lösningar på kort och lång sikt, kunde vi höra om i Vetenskapsradion På djupet den 17/1. Nu sänds programmet i en uppdaterad repris, där vi kan konstatera att läget är lite bättre men bristen fortfarande stor.
Tillgången på blod inom sjukvården sätter gränser som handlar om både liv och död. Det finns för få blodgivare från början, i Sverige är det bara 2% som är blodgivare, och nu har många av dem varit sjuka eller i karantän. Detsamma gäller vårdpersonalen. Flera personer som jobbar med blod inom vården sa i januari att de aldrig varit med om något liknande. Hur klarar svensk vård den akuta bristen på blod? Och vilka kan lösningarna vara på längre sikt? Bättre nationell samordning av blod och blodgivare kan vara en möjlighet, och kanske kan också det konstgjorda blod som det länge har forskats kring också hjälpa, men när kommer det och kan börja användas? Och borde vi ens behöva konstgjort blod? Egentligen inte, menar blodgivaren Maria Andersson Persson, det är ju inga konstigheter, så fler borde donera det, tycker hon.
Medverkande: Anna-Karin Norrman, enhetschef på GeBlod på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg; Christina Lundell, chef för transfusionsmedicin hos Unilabs med blodcentraler i Skaraborg, Sörmland och Stockholm; Maria Kvist, överläkare på Blodcentralen i Stockholm; Martin Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne; Maria Andersson Persson, undersköterska på Skaraborgs sjukhus i Skövde och blodgivare.
Reporter: Ylva Carlqwist-Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Ur innehållet:
• Så använder du en smart mobil - SRF startar utbildning med stöd från Region Skåne.
• Taggat men nervöst när synskadades rätt till färdtjänst var uppe i Förvaltningsrätten.
• Trots lagar om tillgänglighet accepteras halvdana lösningar, visar ny forskning.
• Svårt få tag på komponenter till synhjälpmedel under pandemin, säger företagare. -
Visst vore det superbra om det fanns en databas som samlade frågeställningar från hälso- och sjukvårdspersonal. Tänk om vem som helst dessutom skulle kunna få ta del av svaren på dessa frågeställningar. Vet ni vad!? Det kan ni, tack vare databasen Svelic.
Apotekaren Garshasbi Rana som jobbar på klinisk farmakologi inom Region Skåne berättar i det här avsnittet mer om Svelic och hur det är att utreda och formulera svar på frågor från hälso- och sjukvårdspersonal.
Läkemedelsutredningarna på Svelic är öppna för alla att lära av. Där finns många intressanta frågeställningar och utredningar att fördjupa sig i. Gå in och kika här!
- Laat meer zien
