Romina Pourmokhtari Podcasts
-
En sammanfattning om vad som hänt i den svenska politiken under året.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har hänt mycket i den svenska politiken under året. Det har varit val. Sverige har fått en ny regering, och en ny statsminister. Men året började med att en partiledare avgick.
I våras gick det dåligt för partiet Liberalerna. Väldigt få personer sa att de skulle rösta på partiet. I april slutade Nyamko Sabuni som partiledare för Liberalerna. Johan Pehrson tog över. Efter det började det gå bättre för partiet.
Nu ska det handla om valet.
Den 11 september var det val i Sverige. Det var tre val samtidigt: kommunval, regionval och riksdagsval. Folk röstade om vilka som ska styra i Sveriges kommuner och regioner och vilka som ska styra i Sveriges riksdag.
Kommuner bestämmer till exempel om vård av äldre och skolor. Regioner bestämmer över sjukhus och kollektivtrafik, som till exempel bussar. Riksdagen bestämmer om nya lagar och statens pengar. Riksdagen jobbar också med EU-frågor och utrikespolitik.
På valdagen fick folk stå i kö i flera timmar för att kunna rösta. Det var värst i Stockholm, Malmö och Uppsala. Köerna berodde på en ny regel som gjorde att det tog längre tid att rösta än tidigare.
Jacob är en av dem som struntade i att rösta för att det var så lång kö.
– Då var det ju minst två timmars kö. Och då tänkte jag att nej då får det vara.
Fyra dagar efter valet var alla röster räknade. Partierna till höger vann valet till riksdagen. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick fler röster än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Men resultatet var väldigt jämnt. Partierna till höger fick 176 platser i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick 173 platser.
Socialdemokraterna fick ungefär 30 procent av rösterna och blev det största partiet. Moderaterna har länge varit det näst största partiet i Sverige. Men i årets val blev Sverigedemokraterna näst störst. SD fick ungefär 20 procent av rösterna. Partiledaren Jimmie Åkesson sa att han var stolt över att SD har blivit ett stort parti.
– Vi är på riktigt ett stort parti idag och jag är så stolt.
Moderaterna fick 19 procent av rösterna, och blev det tredje största partiet. Partiledaren Ulf Kristersson sa att han var glad över att högerpartierna fick flest röster.
– Jag är stolt över det förtroende som vi har fått.
Samma dag sa Annie Lööf att hon kommer sluta som partiledare för Centerpartiet.
– Jag kommer att avgå som Centerpartiets partiledare.
Annie Lööf har varit partiledare i elva år. Det är inte bestämt vem som ska bli ny partiledare än.
Partierna till höger vann alltså valet till riksdagen. Men partierna till vänster tog makten i flera regioner. I till exempel region Stockholm vann Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Nu samarbetar de med Vänsterpartiet. Före valet styrde Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De hade makten i 16 år.
Det blev också ändringar i vissa kommuner. De nya Partiet Nyans, som riktar sig till invandrare, röstades in i kommunerna Botkyrka och Landskrona.
Nu ska det handla om regeringens samarbete med Sverigedemokraterna.
I mitten av oktober fick vi veta vilka partier som kom med i den nya regeringen. Det blev Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna kom inte med i regeringen, men de är med och bestämmer över regeringens politik. Regeringen och Sverigedemokraterna ska samarbeta nära, sa Ulf Kristersson från Moderaterna.
– Det kommer bli en trepartiregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den regeringen kommer samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen.
Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill ändra mycket i Sveriges politik. De har kommit överens om ett avtal som kallas Tidöavtalet. Många sidor i avtalet handlar om migration och integration. Partierna har flera förslag på förändringar. De vill till exempel att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Ett annat förslag är att det ska bli svårare för personer som har flyttat till Sverige att ta hit sin familj. Uppehållstillstånden ska vara tidsbegränsade för de som kommer till Sverige som asylsökande, tycker partierna.
Tidöavtalet har gjort många människor oroliga. En av dem är Rahman Heydari. Han kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige i snart sju år. Han säger att förslagen gör honom rädd.
– Alltså det är helt hopplöst. Och jag är verkligen jätterädd och tänker så här det kommer självklart bli mycket värre.
Nu ska det handla om Sveriges nya ministrar.
Den 17:e oktober valde riksdagen Ulf Kristersson till ny statsminister. Han presenterade också alla ministrar i den nya regeringen. Kristdemokraterna fick sex ministerposter och Liberalerna fick fem. De 13 andra ministrarna är moderater.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev vice statsminister. Hon blev också energi- och näringsminister. Hon har ansvar för landets energi, alltså elen, och för företagen.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev arbetsmarknads- och integrationsminister. Han har ansvar för jobben, och för att invandrare kommer in i det svenska samhället.
Moderaten Elisabeth Svantesson blev finansminister. Hon har ansvar för Sveriges ekonomi.
Moderaten Tobias Billström blev utrikesminister. Han har ansvar för Sveriges utrikespolitik.
Romina Pourmokhtari från Liberalerna blev Klimat- och miljöminister. Hon är 26 år och den yngsta ministern någonsin i Sverige.
I slutet av året handlade politiken mycket om pengar.
I november presenterade den nya regeringen sin första budget. Budgeten är regeringens plan för hur statens pengar ska användas. Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna sa att det var svårt att göra budgeten på grund av den ekonomiska krisen.
– Inflation, hög inflation, samtidigt som vi bedöms gå in i en lågkonjunktur. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då.
Regeringen ska ändra på flera saker för att spara pengar. De ska till exempel ge mindre pengar till människor som behöver hjälp i fattigare länder, så kallat bistånd. Och mindre pengar ska användas till miljö- och klimatarbete.
Regeringen ska använda mer pengar till försvaret och till fler platser på fängelserna. De ska även använda pengar för att sänka skatten på bensin och diesel.
Före valet sa Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de skulle sänka priset på bensin och diesel med minst fem kronor per liter. Efter valet sa regeringen att bensin kommer bli 14 öre billigare och diesel 41 öre billigare. Då blev folk arga. Många skrev i en av Sveriges största facebookgrupper Bränsleupproret. De var besvikna och skrev att de inte gillar politiker, sa gruppens talesperson Peder Blohm Bokenhielm.
– Det är besvikelse. Det är politikerförakt. Det är väldigt korttänkta men intensiva känslor som kommer ut.
Budgeten har fått mycket kritik från forskare och miljöorganisationer. De tycker att den är dålig för klimatet och miljön. Oppositionen tycker att budgeten är dålig för jobben och vården också. Regeringen och Sverigedemokraterna lovade att göra på ett sätt före valet och nu gör de på ett annat sätt, sa socialdemokraten Mikael Damberg.
– Politiker i den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna lovade väldigt mycket innan valet och nu när man tvingas av verkligheten bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som inte ska spä på inflationen, då får man bryta väldigt mycket löften.
Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna tycker att partierna i regeringen har hållit sitt löfte.
– Så vi gör vad vi sa att vi skulle göra. Men allt finns ju självklart inte med i den första budgeten.
I december röstade riksdagen ja till budgeten.
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På onsdag väntas en grundlagsändring klubbas igenom, som gör det straffbart att publicera sekretessbelagda uppgifter som kan skada Sveriges relation med andra stater. Förslaget har kritiserats av såväl Journalistförbundet som juridiska experter, som menar att det nya yttrandefrihetsbrottet kan tysta visselblåsare och hindra granskande journalistik.
Sen pratar vi om att Sverige får kritik för att vara för passiva i frågan om hur fattiga länder ska kompenseras för klimatskador, under det pågående FN-mötet COP27. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tillbakavisar kritiken och menar att Sveriges klimatpolitik välkomnas på "Coppen".
-
Över en natt slopades klimatbonusen till elbilar. Fler länder väntas göra som Sverige och stoppa miljardrullningen till elbilar. Samtidigt förbjuder EU all nyförsäljning av fossildrivna bilar om tolv år. Är det piskan istället för morot som ska få branschen att ställa om?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Röster och medverkande i programmet
Romina Pourmokhtari, klimat och miljöminister (L)
Richard Wisemark, bilhandlare, Skaraborg
Mats Ola Larsson. projektledare IVL Svenska miljöinstitutet
Victor Jensen, reporter, Ekot
Isak Öhrlund, handläggare Klimatklivet, Naturvårdsverket
Jim Rowan, vd Volvo Cars
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Hanna Melander
[email protected] -
Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen?
Och nu råder det ”brådska och möjligheter” i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark -
Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande i studiosamtalet: Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, Maria Wetterstrand, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, Mikael Karlsson, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent.
Medverkande inspelade på "band": Romina Pourmokhtari, (L) klimat- och miljöminister. Ebba Busch, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. Martin Kinnunen, (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Femtiotredje avsnittet av Bakom ryggen – podden där Sebastian Mattsson och en inbjuden gäst pratar bakom ryggen på en annan känd profil, som inte är här och kan försvara sig.
Romina Pourmokhtari (L) och Elsa Alm (S/LO) satt i samma tv-studio och vänslades för bara några månader sen. Sedan sålde Romina sin själv till den bruna djävulen. Sedan kom Elsa till min podd för att snacka skit om Romina.
Klippning: Lucas Fioretti Fernandez -
Cecilia Hermansson som är ordförande i Klimatpolitiska rådet säger att sänkt reduktionsplikt kommer att göra det svårt för Sverige att minska växthusutsläppen tillräckligt snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regeringen har presenterat delar av sin klimatpolitik i Tidöavtalet. Av det framgår bland annat att regering och SD ska satsa på kärnkraft och minska reduktionsplikten, alltså tvingande inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Miljödepartementet tas bort och klimatpolitiken flyttar in på Klimat- och näringslivsdepartementet. Vad betyder det för de svenska utsläppen på lång och kort sikt?
Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige inte ha några nettoutsläpp år 2045. Då ska utsläppen ha minskat med minst 85 procent från 1990. Resterande 15 procent ska kompenseras av koldioxidlagring. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Om regeringen minskar reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer det målet inte att nås. Enligt Naturvårdsverket kommer det leda till att Sveriges utsläpp ökar med ca 10 procent.
Övriga satsningar kompenserar inte utsläppsökningar"Om man tar bort reduktionsplikten hamnar man i ett läge där man inte hinner fasa in de övriga åtgärderna, och vi riskerar då att inte nå 2030-målen", säger Cecilia Hermansson. Hon ser inte heller att andra klimatåtgärder i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen skulle kunna sänka utsläppen för att kompensera för de ökningar som ändrad reduktionsplikt kommer att orsaka.
Klimatpolitiska rådet inrättades 2017 och är en del av det klimatpolitiska ramverket, där även de svenska miljömålen och klimatlagen ingår.
Ekots lördagsintervju har bjudit in den nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L), och en rad andra statsråd, som alla avböjt. Intervjun spelades in 21 oktober 2022.
Gäst: Cecilia Hermansson, ordförande Klimatpolitiska rådet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Annika Digréus, Ekots miljöreporter
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman -
Om vilken minister som var mest otippad och om alla deras skelett i garderoben. Varför är det så mycket snack om nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) och varför delar hon hund med en annan minister? Om varför det ligger gravljus utanför miljödepartementets byggnad och var försvann alla muggarna som köptes in till riskdagen? Och historien om det 300- åriga förbudet mot kaffe i kammaren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3.
Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Anton Lundholm
Programmet spelades in 21 oktober 2022.
-
Om vilken minister som var mest otippad och om alla deras skelett i garderoben. Varför är det så mycket snack om nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) och varför delar hon hund med en annan minister? Om varför det ligger gravljus utanför miljödepartementets byggnad och var försvann alla muggarna som köptes in till riskdagen? Och historien om det 300- åriga förbudet mot kaffe i kammaren. I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Anton LundholmProgrammet spelades in 21 oktober 2022.
-
Politiskt paradigmskifte väntar, något som kan innebära både sött och salt. Och så är stämningen hos regeringens ständiga huvudvärk Liberalerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Statsminister Ulf Kristersson har presenterat sin regering, och ett ord som ofta kommit på tal senaste dagarna är politiskt paradigmskifte. Det pratas framför allt om ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Kommer Sverige att ha den strängaste migrationspolitiken i EU?
Fredrik Furtenbach och My Rohwedder siar om framtida problem mellan M när SD. Samtidigt som SD kommit in värmen testar Rebecka Fallenkvist (SD) sina gränser på Instagram.
Romina Pourmokhtaris (L) prövningLiberalerna är ett parti som vill visa att det är okej att tycka olika. Förut visade partiet en försiktighet för att inte sabba valet, men nu verkar spärrarna ha lättat. Det kan bli fyra svåra år för Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Medverkande:
Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentatorer Ekot
My Rohwedder, politisk kommentator Aftonbladet
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Alma Segeholm
-
26-åriga Romina Pourmokhtari (L) är Sveriges nya klimatminister, men kommer jobba på departementet för energi- och näringsfrågor. Till årsskiftet försvinner miljödepartementet. Hör Klimatkorrespondenten Marie-Louise Kristola.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent
Programledare: Niklas Zachrisson
Sändes i Klotet i P1 19 oktober
-
Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.
Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.
Programmet sändes första gången i april i år.
Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.
Skriv till oss! [email protected]
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Torbjörn Averås Skorup, Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För första gången på 35 år kommer Sverige stå utan ett renodlat miljödepartement, vilket väckt kritik från såväl klimatforskare som Naturskyddsföreningen. Men departementet har inte lagts ner, enligt den nya miljö- och klimatministern Romina Pourmokhtari (L), som menar att det är naturligt att miljön bakas in i näringslivsdepartementet.
Sen pratar vi om att folk som flyttat till storstäderna fortfarande inte kan boka några tågbiljetter hem till julen. Bakgrunden till de försenade julbiljetterna är att Trafikverket slutat använda papper och penna när de planerar för banarbeten, och SJ kan inte ge något besked om när biljetterna släpps.
-
Messiah har varit med om en fräck stöld i Lund, John går igenom liken i de nya ministrarnas garderober och Klara skriver utifrån egna erfarenheter i sitt öppna brev till Romina Pourmokhtari.
-
I slutet av regeringsförklaringen presenterade Sveriges tillträdande statsminister Ulf Kristersson (M) den nya regeringen. Hör alla namnen på de nya statsråden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sändes 18 oktober 2022
Ulf Kristerssons regering – alla 23 ministrar12 män och 11 kvinnor
12 Moderater (13 med Ulf Kristersson):
Ulf Kristersson (M) blir ny statsminister.
Född 1963. Uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Utbildad civilekonom. Partiledare för Moderaterna sedan 2017. Ordförande i Moderata ungdomsförbundet 1988-1992. Riksdagsledamot 1994-2020. Marknadschef på Timbro 1995–1998. Kommunalråd i Strängnäs från 2003. Kommunalråd i Stockholm 2006-2010. Socialförsäkringsminister 2010-2014. Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson 2014-2017. Källa: TT
Elisabeth Svantesson (M) blir ny finansminister.
Niklas Wykman (M) blir ny finansmarknadsminister.
Pål Jonson (M) blir ny försvarsminister.
Carl-Oskar Bohlin (M) blir ny civilförsvarsminister.
Gunnar Strömmer (M) blir ny justitieminister.
Maria Malmer Stenergard (M) blir ny migrationsminister.
Parisa Liljestrand (M) blir ny kulturminister.
Camilla Waltersson Grönwall (M) blir ny socialtjänstminister.
Anna Tenje (M) blir ny äldre- och socialförsäkringsminister.
Jessica Roswall (M) blir ny EU-minister.
Tobias Billström (M) blir ny utrikesminister.
Johan Forsell (M) blir bistånds- och utrikeshandelsminister.
Sex Kristdemokrater:
Ebba Busch (KD) blir ny energi- och näringsminister och vice statsminister.
Jakob Forssmed (KD) blir ny socialminister.
Acko Ankarberg Johansson (KD) blir ny sjukvårdsminister.
Peter Kullgren (KD) blir ny landsbygdsminister.
Andreas Carlsson (KD) blir ny bostadsminister.
Erik Slottner (KD) blir ny civilminister.
Fem Liberaler:
Johan Pehrson (L) blir ny arbetsmarknads- och integrationsminister.
Mats Persson (L) blir ny utbildningsminister.
Lotta Edholm (L) blir ny skolminister.
Romina Pourmokhtari (L), blir ny klimat- och miljöminister.
Paulina Brandberg (L) blir ny jämställdhetsminister.
- Laat meer zien
