Södertörns Podcasts
-
Från den ensamma uppfinnaren ska vi nu röra oss via hantverksrörelsen, DIY-kulturen do it yourself, till den boom av Makers som kom 2008. Nu har forskaren Sophie Landwehr Sydow synat maker-rörelsen i Sverige.
Vad skiljer en maker från en hemslöjdare?
Vad är det som gör makers så sociala?
Och har 3D-printen nått sin blomstringstid än?
I Södertörns forskarpodd blir det snack om makers, maskiner och material.
Med Moa Svan och Nils Niemi Boman
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vem är bäst rustad för kris? Kristna amerikanska preppers eller den lydiga svenska samhällsmedborgaren med en plastlåda fylld med fisk på burk och pasta?
Södertörns forskarpodd handlar om kristna preppers och livsmedelsberedskap. Gäster är religionsprofessorn Lena Roos och ekonomihistorikern Paulina Rytkönen, som är lektor i företagsekonomi på Södertörns högskola.
Programledare: Magnus Brodin & Moa Svan
Producent och ljudmix: Moa Svan
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur har öarnas besöksnäring klarat sig under pandemin? Svaret finns i en rapport som kommit från Södertörns högskola.
Sverige är det land med flest öar i världen, och de flesta är små. Med minskad turism under pandemins början 2020, och små sårbara samhällen, var utmaningen stor.
Paulina Rytkönen och Tommy Larsson Segerlind gästar Södertörns forskarpodd för att prata om slutrapporten ”Ö och Skärgårdsturism under pandemin” som de skrivit ihop med Marcus och Youssouf Merouani.
Programledare: Moa Svan & Magnus Brodin.
Producent och ljudmix: Moa Svan.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman Onkel Toms stuga (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Romanen var banbrytande i sitt sätt att gestalta slaveriets grymhet, inte minst genom bokens många illustrationer. Men med nya utgåvor följde nya illustrationer, som blev alltmer stereotypa. Det vita samhällets illustratörer dämpade romanens progressiva bild av svarta. Konst- och mediehistorikern Åsa Bharathi Larsson följer bildkulturen i romanens kölvatten – och ser ett 1800-tal med både radikala och rasistiska bilder av afrikanamerikaner.
ÅSA BHARATHI LARSSON är konst- och mediehistoriker vid Södertörns högskola och disputerade 2016 på avhandlingen "Colonizing Fever: Race and Media Cultures in Late Nineteenth-Century Sweden".
Regissör: Lars In de Betou
Redaktör: Hedvig Härnsten
Inläsare: Magdalena in de Betou
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se -
När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.
Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.
I avsnitt 160 samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.
Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.
Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.
Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.
Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.
Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.
Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.
Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
