Sahlgrenska Universitetssjukhuset Podcasts
-
Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.
Programmet är en repris från 19/12 2022.
Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Diabetesmedicin som bantningsmedel? Ja, det är den nya trenden som bland annat the Kardashians hakat på och som nu fått spridning via sociala medier. Men det här nya användningsområdet för medicinen, som oftast går under namnet Ozempic, har också skapat problem. Det larmas om att diabetessjuka världen över, nu blir utan sin medicin när den även börjar skrivas ut mot övervikt. Det berättas också om att den inte bara skrivs ut till medicinskt överviktiga som faktiskt kan behöva medicinen, utan också till de som snarare är sugna på att gå ner några kilon. Hur allvarlig är bristen på Ozempic? Är det brist på medicinen även i Sverige? Är det verkligen en mirakelkur för viktminskning, såsom de i Hollywood påstår? Hur orolig bör man vara som diabetiker?
Gäst: Björn Eliasson, överläkare på diabetesmottagningen och på obesitasmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i i Göteborg
Programledare: Vilma Ljunggren
Kontakt: [email protected]
-
I Sverige ökar dödligheten i covid-19. I Kina är situationen oklar kring vilka virusvarianter som sprids. Men en ny undervariant av omikron tycks få fäste i USA. Experter svarar på lyssnarnas frågor om hur man ska tänka kring smittspridning, vaccin och symtom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar bland annat om en 88-årig tennisspelare som undrar över hur han reagerat på covid, eller om Agneta som vill ha bättre koll på utbytet av information med Kina. Och en kritisk lyssnare som undrar hur Folkhälsomyndigheten kan fortsätta att propagera för vaccination när 100 000 biverkningar har inrapporterats.
De som svarar på lyssnarfrågorna är Erik Sturegård, som är sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten och klinisk virolog, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Helena Hervius Askling, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare i infektionssjukdomar på Akademiskt Specialistcentrum, Region Sthlm samt ordförande för svenska infektionsläkarföreningens vaccingrupp.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.
Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
I dag möts man sällan av rubriker om överbelamrade IVA-avdelningar, presskonferenser om restriktioner eller prognoser för när pandemin kommer vara över. Annat var det för bara ett år sedan, nu är det som om pandemin är bortblåst för de allra flesta av oss. Men så finns det de som blev kvar, de som drabbades av postcovid och fortfarande lider i sviterna av covid-19-viruset. Hur är läget för patienterna, forskningen och viruset nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag är fortfarande påverkad väldigt mycket, säger Veronika, som är en av de som fått diagnosen postcovid.
Hon berättar att hon fortfarande, två år efter insjuknandet, är hemmabunden. Hon inte kommer utanför dörren varje dag, och när hon väl gör det gäller det oftast vårdbesök.
– Jag försöker ibland att ha ett normalt liv och typ bestämmer med någon kompis, amen jag behöver ändå handla, jag vill försöka strosa runt lite. Men det kostar, varje gång.
Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet, Christer Lidman, överläkare och specialist på infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhusets postcovid-mottagning i Huddinge, Jessica Alm, enhetschef på NPC-center vid Karolinska Institutet och David Krabbe, psykolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
I detta avsnitt pratar vi om influensa och diabetes med inte mindre än tre expertgäster: Björn Ehlin som är förbundsordförande på Svenska Diabetesförbundet, Stig Attvall som är Docent, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Ole Fröbert som är professor vid Örebro universitet och överläkare vid universitetssjukhuset i Örebro.
-
Ska utrotade arter återinföras? Varför känner vi ett sug efter sött? Och vad hade högerpartierna på Tidö slott att göra? Dessutom: Hett på dansgolvet, Kardashians krimpodd - och ännu mer broddar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Väldigt många arter har försvunnit från jordens yta, och inte sällan är det människan som har utrotat dem. I dag ställer vi frågan om vi har ett ansvar inte bara att skydda utrotningshotade djur, utan också att återintroducera arter som försvunnit. Och ska vi försöka förvilda de djur vi har domesticerat under årtusendenas lopp? Vi frågar Carl-Gustav Thulin, docent vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi på SLU, som forskar på faunarestaurering och "rewilding".
Nyligen presenterade Världshälsoorganisationen, WHO, ett förslag till nya rekommendationer när det gäller sötningsmedel. Rådet är att undvika dem, eftersom risker inte kan uteslutas. WHO uppmanar oss att välja nyttig mat istället för produkter med sötningsmedel i. Men det kräver ju att man samtidigt blir fri från eventuellt sötsug. Hur blir man det? Med oss från studion i Göteborg är Ingrid Larsson, docent i näringsfysiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Under helgen träffades partierna i Ulf Kristerssons regeringsunderlag på Tidö slott utanför Västerås. Finns det en djupare symbolik i valet av mötesplats undrar vi? Och vem är dagens motsvarighet till Axel Oxenstierna?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Olle Björkman -
”Vi vill inte skicka in någon till akuten i onödan - vi vill skapa värde.”
Ett avsnitt om ett konkret exempel, personcentrerad mobil röntgen med Tony Jurkiwicz Projektledare Mobil Röntgen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Robert Höglind verksamhetsutvecklare Västra Götalandsregionen. Ett samverkansprojekt mellan region, kommun, patienter/närstående, äldreomsorg, primärvård, specialistvård och olika professioner. Ett inspirerande exempel på hur utvecklingsarbete verkligen skapar värde för de vi är till för!
-
Nyligen kunde en tre månader gammal patient med epilepsi, och flera anfall per dag, opereras på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I processen konsulterades det europeiska referensnätverket för svårbehandlad epilepsi, EpiCARE, där Sahlgrenskateamet kan få hjälp av europeiska kollegor men även bidra med sin expertkunskap för att hjälpa patienter i andra länder.
Sahlgrenskapodden #46 gästas av Tove Hallböök, docent, biträdande centrumföreståndare på Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård och verksamhetsöverläkare på barnneurologen, Drottning Silvias barnsjukhus. Medverkar gör också Johan Bjellvi, överläkare och medicine doktor inom neurologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
För dig som inte kan ta del av ljud, finns här en transkribering av avsnittet.
-
Apkoppor sprids i världen, och WHO har klassificerat sjukdomen som internationellt hot mot människors hälsa. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ger en aktuell bild av läget i vården och forskningsläget i världen, samt möjligheten till vaccin och behandling. Intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. En textad version av poddavsnittet finns på GU Play.
-
I detta avsnitt har vi bjudit in Maria Rehbinder som är legitimerad dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg för att prata om ätstörning hos diabetesbehandlade patienter; hur vanligt det är, hur man kan upptäcka och behandla det samt varför det är viktigt att det fångas upp. Avsnittet är ca 15min långt.
Vid synpunkter, förslag på samtalsämnen eller frågor kan ni skriva till oss på ett [email protected]
MAT-SE-2200233 -
I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 31 maj 2022.
Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället?
- Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.
- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Missförhållanden kan uppstå på alla arbetsplatser, och från och med i år ska alla kommuner och regioner ha inrättat en visselblåsarfunktion. I Västra Götalandsregionen startar den nya tjänsten 17 juli, där anställda kan rapportera om oegentligheter helt anonymt.
I avsnitt 45 av Sahlgrenskapodden medverkar Valeria Castro, specialistläkare i internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som själv varit den som sagt ifrån om en ohållbar situation på jobbet. Intervjuar gör kommunikationsdirektör Anders Goliger.
För dig som inte kan ta del av ljud, finns här en transkribering av avsnittet.
-
Samma vecka som Ryssland invaderade Ukraina, skickades den första lastbilen med materialbistånd från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen. I avsnitt 44 av Sahlgrenskapodden medverkar Anders Lygdman, ansvarig för internationellt materialbistånd på Sahlgrenska International Care, som samordnar arbetet.
Hör om insatsen i krigets Ukraina, vilken typ av material som efterfrågas och vad du som vill engagera dig kan göra. Kommunikationsdirektör Anders Goliger intervjuar.
För dig som inte kan ta del av ljud, finns här en transkribering av avsnittet.
-
Detta har jag sett fram emot. Ett avsnitt om ett av mina favoritämnen. Nämligen ketos, ketoner och ketogen kost. Enkelt uttryckt handlar det om en strikt lågkolhydratkost. Striktare än t ex LCHF. På svenska fina sidan DietDoctor.se kan man läsa att Ketogen kost är särskilt effektiv för att minska överflödigt kroppsfett, minska hunger samt förbättra typ 2-diabetes och metabolt syndrom, som tros ligga bakom många av vår tids största hälsoproblem. I en, enligt mig, övermedicinerad värld, så är ju detta oerhört intressant.
På 1177 kan man t ex läsa att ketogen kost kan prövas vid epilepsi, när man inte når framgång med läkemedelsbehandling.
Men, som ofta när något enkelt och billigt verkar effektivt på våra hälsoproblem så kommer också kritiska röster…
"Ketogen kost är i grunden ingen hälsosam kost för majoriteten av befolkningen", säger Ingrid Larsson dietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Kostens popularitet överskrider det vetenskapliga forskningsunderlaget som finns, och med kosten kommer en mängd biverkningar. Vanliga biverkningar är bland annat förstoppning, illamående och hos vissa personer påverkas den kognitiva förmågan. Det mycket höga innehållet av fett, särskilt mättat fett, kan leda till förhöjda nivåer av blodfetter. Vanligtvis får man inte heller i sig tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler, säger Ingrid Larsson.
I detta avsnitt försöker vi reda ut en del frågetecken. Och den som ska hjälpa mig med det är Anders Murman. Anders har en gedigen meritlista:
Är partikelfysikerHar jobbat med medicinteknik i många årHar varit verksam drygt 20 år inom strålbehandling av cancerHar också arbetat med farmakologi och beroendesjukdomarÄr medgrundare, VD och utvecklare på Diversify som bl a tagit fram en ketonmätare som vi pratar om i avsnittetI avsnittet kommer vi bl a in på:
Vad är ketos, ketoner och ketogen kost?Vad säger oss evolutionen?Hur gör man för att (snabbt) komma i ketos?Fasta och ketos…Faktorer som gör att man ramlar ur ketosKan ketos vara farligt?Om man medicinerar du för högt blodtryck eller diabetesHjärnan behöver väl glukos…?Hur mäter man ketoner?Vad är metabol flexibilitet och hur får man det?Keto-Flex kost?Ketoners koppling till sjukdomarCancer & ketoKetogen kost & insulinHar du tankar och synpunkter kring ämnet blir jag såklart glad om du delar med dig i kommentarerna.
› Ketonmätaren Acetrack (du får 400 kr rabatt med koden feelgoodhavefun)
Online-event live 1 gång/månadVeckobrev med lifehacks, tips och nyheterOnlinelunch/frågestund/peptalk tillsammans med någon av våra kursledare eller spännande gäster 1 gång/veckaRabattkoderExklusiv tillgång till nya recept, tips och inspirationRabatterade priser på Elitistas kurser
› Elitista HealthQlub (som nämns i intervjun)
Passa på att signa upp dig på Elitista HealthQlub idag och få kostnadsfri access till en massa innehåll och verktyg som hjälp på din kommande eller pågående livsstilsförändring. Gäller fram till sista juli 2022.Detta ingår i prenumerationen:Trevlig lyssning! /Benny
- Laat meer zien
