Sissela Nutley Podcasts
-
Det här var ett jobbigt avsnitt att spela in! Första gången jag hade med en forskare där det ändå blev väldigt personligt för mig. Vi pratar om skärmtid och jag försöker verkligen få forskaren Sissela Nutley att säga att det är okej med lite daglig skärmtid, men lyckas inte. Enligt henne och hennes expertis är skärmtid för barn under 2 år något som det borde vara nolltolerans på. En tankeväckare för mig i alla fall.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det här var ett jobbigt avsnitt att spela in! Första gången jag hade med en forskare där det ändå blev väldigt personligt för mig. Vi pratar om skärmtid och jag försöker verkligen få forskaren Sissela Nutley att säga att det är okej med lite daglig skärmtid, men lyckas inte. Enligt henne och hennes expertis är skärmtid för barn under 2 år något som det borde vara nolltolerans på. En tankeväckare för mig i alla fall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 11 april 2022.
Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt – och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle?
Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommun
I programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Digitala medier, alltså sociala medier och spel på nätet, tar alltmer av vår tid. De har stor påverkan på ungas psykiska välmående, på gott och ont, och kan skapa ett nikotinliknande beroende.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 4 april 2022.
Vuxna måste bättre hjälpa unga att hantera den lockande digitala världen, menar forskarna Sissela Nutley, Lisa Thorell och Emma Claesdotter Knutsson. Vi har alla växt upp med riktade budskap, skönhetsideal och reklam runt oss, men den digitala världens lärande algoritmer är oöverträffat effektiva på att fånga och hålla kvar vårt intresse. I synnerhet unga med särskilt sårbarhet, såsom diagnosen ADHD, fastnar lätt vid mobilen eller datorskärmen, säger Lisa Thorell.
Ändlöst scrollande på TikTok och svårt att fokusera på annat
Siri Roos som går på högstadiet, beskriver sociala medie-appen Tiktok som ett "oändligt scrollande", som får tiden att flyga iväg. Eleverna Zlatan Yuenyao och Lucas Karlsson säger att de lägger mellan 5 och 7 timmar per dag på digitala medier, men att de ändå hinner med mycket annat. Emmet Haggert, också han högstadieelev, säger att han har svårt att fokusera på annat än datorn och mobilen.
Orealistiska skönhetsideal och minskad sömn
Sissela Nutley lyfter fram orealistiska skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmåendet hos unga, och Emma Claesdotter Knutsson säger att den tid som unga lägger på digitala medier ofta drabbar mängden sömn de får.
Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI, Emma Claesdotter Knutsson, forskare och överläkare BUP i Lund; Siri Roos, Lucas Karlsson, Zlatan Yuenyao och Emmet Haggert, högstadieelever.
Ljudklipp från TikTok och från spelen God of War och Apex hörs i programmet
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.
Programmet är en repris från 28 mars 2022.
Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.
Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
En podd från Acast. Det senaste inom den internationella hälsoforskningen och antiinflammatorisk livsstil, speglat i de gamla beprövade hälsotraditioner som finns jorden runt. Gäst: Sissela Nutley.
-
Hjärnforskare och författare Sissela Nutley - En röst som påminner oss om att inte bli för fartblinda av tiden vi lever i!
Idag är vi är överbelastade i vår tankeverksamhet. När digitala tjänster tävlar om vår tid ställs högre krav än någonsin på hjärnans förmåga att hålla fokus och inte bli distraherad och vi får svårare att återhämta oss.
Att bli fascinerad av kroppen, hjärnan och vår förmåga att bearbeta information - hur föddes det intresset? Vi reflekterar kring hur vi kan bli hållbara, kulturella uttryck som informationsverktyg och om hur unga påverkas unga av sociala medier.
Sissela är övertygad - Vi kan inte lösa problematiken med psykisk ohälsa om vi inte kommer till rätta med skolan. Läroplanen är tunn jämfört med andra länders, och för att ens få godkänt i grundskolan behöver barn arbeta med olika komponenter av arbetsminnet samtidigt. Det gör att alla barn idag inte kan få godkänt eftersom vi är olika i våra hjärnor.
En mycket viktig punkt att skicka med till makthavare.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Möt hjärnforskaren Sissela Nutley som forskat hur hjärnan påverkas av vår användning av sociala medier. Finns det någon magisk gräns för hur länge vi bör använda sociala medier varje dag? Påverkar tjejer och killar olika av sociala medier? Såklart måste vi även ställa frågan: blir vi lyckliga eller olyckliga av sociala medier?
Hur skiljer sig användandet mellan tjejer och killar? Hur beroendeframkallande är sociala medier? Hur hör ungas hälsa och sociala medier samman? Hur påverkas vi av olika kroppsideal på sociala medier? Den magiska gränsen för skärmtid
I avsnittet får du höra om:Lämna gärna en recension om du gillar avsnittet.
👍🏼 Följ oss på Instagram för fler tips och nyheter inom sociala medier.
👍🏼 Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få nyheter, utbildningar, webinar direkt i inkorgen! -
Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt – och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle?
Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommun
I programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Digitala medier, alltså sociala medier och spel på nätet, tar alltmer av vår tid. De har stor påverkan på ungas psykiska välmående, på gott och ont, och kan skapa ett nikotinliknande beroende.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vuxna måste bättre hjälpa unga att hantera den lockande digitala världen, menar forskarna Sissela Nutley, Lisa Thorell och Emma Claesdotter Knutsson. Vi har alla växt upp med riktade budskap, skönhetsideal och reklam runt oss, men den digitala världens lärande algoritmer är oöverträffat effektiva på att fånga och hålla kvar vårt intresse. I synnerhet unga med särskilt sårbarhet, såsom diagnosen ADHD, fastnar lätt vid mobilen eller datorskärmen, säger Lisa Thorell.
Ändlöst scrollande på TikTok och svårt att fokusera på annat
Siri Roos som går på högstadiet, beskriver sociala medie-appen Tiktok som ett "oändligt scrollande", som får tiden att flyga iväg. Eleverna Zlatan Yuenyao och Lucas Karlsson säger att de lägger mellan 5 och 7 timmar per dag på digitala medier, men att de ändå hinner med mycket annat. Emmet Haggert, också han högstadieelev, säger att han har svårt att fokusera på annat än datorn och mobilen.
Orealistiska skönhetsideal och minskad sömn
Sissela Nutley lyfter fram orealistiska skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmåendet hos unga, och Emma Claesdotter Knutsson säger att den tid som unga lägger på digitala medier ofta drabbar mängden sömn de får.
Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI, Emma Claesdotter Knutsson, forskare och överläkare BUP i Lund; Siri Roos, Lucas Karlsson, Zlatan Yuenyao och Emmet Haggert, högstadieelever.
Ljudklipp från TikTok och från spelen God of War och Apex hörs i programmet
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.
Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.
Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Även hjärnan har sin kostcirkel: den mentala tallriksmodellen. Ett bra tankestöd för din mentala hälsa!
Healthy mind platter har funnits länge men den finns nu konverterad till svenska av veckans gäst, Sissela Nutley. Hon har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet med fokus på hjärnans utveckling och har varit med oss tidigare i avsnitt 111. Just nu är Sissela aktuell med boken Hälsosegrar: den vetenskapliga vägen till ett friskare liv som hon har skrivit tillsammans med näringsfysiologen Linda Bakkman och Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap.
7 "tårtbitar" för balans i livet Den mentala tallriksmodellen bygger på neurovetenskap och har sju "tårtbitar". Den ska inte användas som tallriksmodellen för mat. Du behöver alltså inte se det som en lista du ska bocka av varje dag. Men alla behöver få plats i ditt liv.
Använd modellen som ett tankestöd för att inventera hur ditt liv ser ut. Ger du din hjärna goda förutsättningar för att må bra? Här är de sju tårtbitarna:
Sömn - när hjärnan städar sitt glymfatiska nervsystem. Sömn är en förutsättning för hälsa och vi behöver prioritera den, särskilt idag när vi har ständig tillgång till digital information.
Chilltid - tid när vi gör något kravlöst. Lyssnar på radio, plinkar på ett instrument, ritar eller scrollar på mobilen, helt enkelt något som inte är förenat med prestation.
Fokustid - tid när vi gör något utan distraktioner. Det kan vi få både på jobbet och fritiden men det kräver ofta att vi skapar schyssta förutsättningar för att kunna fokusera.
Aktiviteter - när vi gör saker som känns meningsfulla. En del får till det här på jobbet, andra har ett fritidsintresse eller ger av sin tid för att hjälpa andra.
Hjärnvila - när våra egna tankar får styra utan yttre stimulans. Tid när vi inte behöver bearbeta information, som en promenad eller att ligga och vila.
Relationer - när vi träffar andra människor. När vi berättar för andra om både bra och jobbiga saker, när vi sätter ord på känslor hjälper det oss att bättre hantera livets alla skeenden.
Motion - allt från promenader till aktiv fysisk träning. Vi behöver röra på oss varje dag och vi behöver pauser i vårt stillasittande.
Om du har svårt att prioritera bland alla tårtbitar får du här Sisselas tre bästa tips för hjärnhälsa:
1. Prioritera din sömn och försök hitta goda rutiner för att sova gott. Bada, läs en bok eller gör något annat som får dig att varva ner innan du ska sova.
2. Sätt gränser för hur mycket och ofta du använder mobilen. I tider med mycket jobbiga nyheter är det okej att filtrera litegrann.
3. Gör det så lätt som möjligt att få till rörelse i din vardag.
Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge. Allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer om Twitch on Demand här.
Från vår samarbetspartner motivation.se har vi den här veckan valt ut en artikel om att aktivera fler av våra sinnen för att hålla hjärnan i form.
PS Vi ber om ursäkt för ett ljudet i det här avsnittet inte håller riktigt den höga kvalitet som vi alltid eftersträvar.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nytt år, nya möjligheter. Ett årsskifte kan betyda stora planer på livsförändringar. Dricka mindre alkohol, banta eller klassikern börja träna. Det knepiga verkar vara att få nyårslöftet att hålla i längden, att inte ge upp efter första månaden. Så, hur gör man?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Linda Bakkman, Örjan Ekblom och Sissela Nutley har tillsammans skrivit boken Hälsosegrar – den vetenskapliga vägen till ett friskare liv och de menar att man måste förändra vanor i små steg. Och är målet att få ett mer hälsosamt leverne finns det fler aspekter att ta in än bara kost och motion – nämligen hur hjärnan mår.
Sissela Nutley forskar inom kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet och hon radar upp sju olika behov i det som hon kallar den mentala tallriksmodellen som är viktiga att tillgodose om man vill hitta ork och energi.
– Sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid, chilltid och såklart även motion, där en av de viktigaste aspekterna faktiskt är sömnen. Vi sover mindre övertid nu än för 20-30 år sedan. Det är lite lurigt, eftersom vi kanske inte märker av förlorad sömn direkt, men det kan få stora konsekvenser övertid, säger hon.
Gäster i programmet: Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och doktor i fysiologi och Sissela Nutley, forskare på Karolinska Institutet som disputerat i kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Alice Lööf.
-
Har du både en proppfull kalender och dåligt samvete för allt du inte hinner med? Här får du några tips om vad du kan göra.
Det kan finnas många anledningar till att vi svarar "det är mycket nu" på frågan om hur vi har det. Ibland kan det krävas stora förändringar för att lösa problemen och vi rår inte alltid på alla orsaker. Men för många av oss kan det hjälpa att bara stanna upp, tänka till och göra rätt saker. I bästa fall gör det att vi får det viktigaste (sällan allt) gjort, att vi mår bättre och dessutom att vi känner att livet går i rätt riktning.
1. Inventera och ta hand om din tid
En orsak till att det känns för mycket är förstås att det är precis så. Och kanske av fel anledningar eller för att saker har fått fel proportioner.
Ett sätt att få en bättre relation till tiden och se till att du lägger en större del av den på det som är viktigt för just dig är att inventera vad du lägger tid på idag.
Vad är viktigast för dig? Privat? På jobbet? Om du tittar på din kalender, syns de sakerna där? Vad kan du förändra om de inte har tillräckligt med utrymme?Eftersom vi aldrig kommer att hinna med allt vi vill är planering och prioritering avgörande för att hinna med rätt saker. Lättare sagt än gjort kanske, men det finns inget alternativ.
2. Minska belastningen av det du gör
Ett annat sätt att öka energin och minska känslan av att livet bara flyger förbi, är att lägga lite tid och kraft på att ta hand om vår egen arbetsmiljö. Både den inre och den yttre.
Stanna upp och tänk till på varför du gör det du gör. Ta hand om arbetsmiljön så att den stöttar ditt fokus. Vad behöver du för att koncentrera dig? En lugn miljö, avstängda telefoner och mail kanske? Tajma det du gör rätt. Ta tag i det som känns tufft och jobbigt tidigt på morgonen när energin är högre. Hitta synergier: boka promenadmöten eller motionera/promenera medan du tar ett telefonsamtal.3. Öka återhämtningen
Den allra bästa återhämtningen får vi när vi sover. Men planera också in mikropauser i din vardag. Vi är inte effektiva när vi stirrar in i en skärm flera timmar i sträck.
Skapa rutiner för vad du gör timmarna innan sänggåendet. Kan du försöka sova ungefär samma tider varje natt - eller åtminstone så ofta som möjligt? Hitta ett sätt att släppa jobbet när du är ledig så att du kopplar av ordentligt. Även den som älskar sitt jobb mer än det mesta behöver förstå att vi blir smartare och håller längre om vi kopplar bort jobbet med jämna mellanrum. Små pauser i vardagen gör susen. Häng med människor, småsnacka med kollegor, rör på dig. Att hjälpa andra minskar stress och gör att vi använder hjärnan bättre.Vi har tidigare berört ämnena i avsnitt 6, Så vill hjärnan jobba med föreläsare och pedagog Anna Tebelius Bodin och i avsnitt 111, Hjärnan, skärmen och distraktioner med hjärnforskaren Sissela Nutley.
Vår samarbetspartner Wellbefy ställer sig frågan om vad som händer efter medarbetarundersökningen, hur många organisationer väljer att faktiskt förändra något?
Idag är det enklare än någonsin att ta tempen på arbetsplatsen. Att göra engagemangsmätningar har mer eller mindre blivit ett måste för många större bolag, men varför gör vi dessa undersökningar? Många gånger är ambitionerna höga, och när resultaten kommer in är många ledare duktiga på att utvärdera och reflektera över svaren som kommit fram, men hur många tar det ett steg längre? Det är trots allt det steget som betyder något. När det faktiskt sker en förändring. När vi tar ett dåligt resultat och ser vad det finns för potentiella åtgärdsförslag. Vågar testa något nytt, vågar bryta strukturer som inte längre fungerar.
Wellbefy erbjuder ett holistiskt verktyg för att ta temperaturen på flera faktorer i arbetsmiljön. Deras hälsoanalysverktyg är inte bara en medarbetarbetarundersökning som ger svar och och insikter om psykosocial och fysisk hälsa och faktorer som engagemang, ledarskap, tillit och personlig utveckling. Du får även åtgärdsförslag beroende på vilka nyckeltal det gäller.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad händer egentligen inom, mellan och runt oss när allt mer av vår tid kretsar kring våra mobiler? Styr vi tekniken eller styr den oss?
Larmen och spekulationerna duggar tätt och vi är många som pratar om att vi skulle vilja ha mindre tid vid våra smartphones.
Ny bok om hjärnan och digitala distraktioner Sissela Nutley är hjärnforskare och släppte i våras boken Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Hon har disputerat i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling.
IQ-nivåerna har sjunkit Forskning visar att vårt IQ faktiskt blivit lägre sen 70-talet - efter att stadigt ha ökat generation för generation i mer än hundra år (den så kallade Flynn-effekten). En direkt koppling till vår användning av smartphones går inte att fastställa men det kommer alltmer forskning som visar att våra skärmvanor är allt annat än sunda.
Ständiga pling gör oss dummare Skärmarna distraherar oss med notiser, pling och blink och stjäl vårt fokus. Vi kanske känner oss smarta när vi multitaskar men i själva verket är det precis tvärtom.
Tjänster som Netflix och Youtube autospelar vidare när vi egentligen hade tänkt sluta titta. Nyhetsflöden i sociala medier har evighetsscroll. Innehållet tar helt enkelt aldrig slut och man kan lätt upptäcka att man har suttit och slötittat mycket längre än vad som var tänkt.
- Sån digital konsumtion, om den inte ger oss vare sig pepp eller verklig kontakt med en annan människa är sällan vare sig utvecklande eller positiv, säger Sissela Nutley.
Kriget om vår uppmärksamhet Hon beskriver vår uppmärksamhet som en dörr in till vår hjärna. Den går snabbt att öppna men vi kan inte hålla kvar information i hallen (arbetsminnet) längre än 20 sekunder. Därefter behöver vi hänga upp informationen på krokar inne i själva huset innan för hallen (långtidsminnet) för att det ska generera ny och värdefull kunskap.
Med andra ord, när vi multitaskar står uppmärksamhetens dörr och slår hela tiden utan att vi får så mycket gjort.
Gör plats för närvaro och relationerEtt bra tips är att inte bara stänga av telefonen utan att lägga den i ett annat rum när vi ska ha viktiga möten - med kollegor, kunder, vänner eller familj. Det räcker nämligen med att telefonen ligger på bordet eller i jackfickan för att den ska stjäla en del av vårt fokus - och hjärnkraft.
Det är också tydligt att när vi fokuserar på skärmen kan vi inte lägga lika mycket uppmärksamhet på människorna omkring oss. Det är dags att börja slåss för att få större närvaro i våra liv.
- Grunden till alla relationer börjar med ögonkontakt, säger Sissela Nutley. Tillit, respekt och uppmärksamhet krävs för att bygga förtroende. Och utan förtroende får vi varken starka relationer eller lönsamheten i affärer.
Det här måste vi prata om, och tillsammans komma överens om hur vi vill ha det. På jobbet, i familjen och i samhället.
Rädsla, nyfikenhet och belöning Skärmarnas funktion och designen bakom många digitala tjänster spelar på några av våra mest grundläggande driftkrafter: rädsla, nyfikenhet och strävan efter belöning. Vi känner att vi måste hålla koll "för att inte missa något". Vi blir nyfikna och gillar känslan när vi får uppmärksamhet i form av en like eller kommentar.
Det digitala utbudet kan också hjälpa oss och göra en massa bra saker möjliga. Men vi behöver ta makten över våra digitala vanor så att vi inte tappar bort vår hälsa och vår hjärnkraft på kuppen.
Ett sätt är att få in den "hjärnvila" som uppstår när vi inte aktivt presterar eller bearbetar information. Det ger oss återhämtning och utrymme för reflektion och kreativitet.
Vi rekommenderar Sissela Nutleys bok för dig som vill veta mer om det här ämnet. Och passar på att tipsa om musikalen Det syns inte som spelas av Parkteatern i Vita Bergen i Stockholm den 20 augusti, där Sissela Nutley har skrivit manus och musik.
Vår samarbetspartner Twitch Health har nästan två decenniers erfarenhet av att hjälpa arbetsplatser att skapa goda förutsättningar för motion på jobbet genom att ta fram helhetskoncept för företagsgym och motionsytor. De har under åren stött på ett antal fallgropar som de gärna vill att organisationer ska undvika.
Det kan handla om att inte förstå och lära känna målgruppen, att utbudet är för smalt och kanske bara fokuserar på fysiska aspekter men hälsa handlar ju både om fysiska, mentala och sociala aspekter.
Här beskriver Twitch de vanligaste misstagen med företagsgym. Där hittar du både fallgropar att undvika men även vad man ska tänka på för att motionsutrymmet ska bli en riktig investering i medarbetarnas och organisationens hälsa.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
