Skandia Podcasts
-
Denna gång handlar det om: Investera i aktier, fonder eller spara på banken?
Gäst: Joakim Bornold från Levler!
Innehåll i podden!
Tunga meriter (Nasdaq, Söderberg och partners, Nordnet, Skandia) (1:36)Sparplattformen Levler (3:14)Vart ska man investera sina pengar? (4:10)Kan man placera sina pengar tryggt och säkert? (14:30)Hur får man en trygg pension? (19:20)En rolig anedokt (26:50)Tre tips till en företagare hur man lyckas med sitt sparande? (29:50)Torrare skämt får man leta efter? (32:20)Missa inte våra tidigare avsnitt:
Varför ska man ha en redovisningsbyrå? Att tänka på när man ska starta restaurang? (Gäst Christoffer Karlsson) Hur kan man få nöjdare kunder som redovisningsbyrå? (Gäst Petter Åkesson) Vad gäller vid Julbord och Julgåvor? (Gäst Madeleine Sabelström) Hur man gör bokslut, årsredovisning, K2, K10 m.m.(Gäst Jimmy Avebjörk)Hur kan man arbeta med byggprojektsystem? (Gäst Mårten Granath från Bygglet)Vi som gör Ekonomipodden med Jim och Tomas heter Jim Hüller och Tomas KG Friman och arbetar på Talenom Redovisning AB.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tua Holgersson är en långvägare inom försäkring. Hon har arbetat drygt 20 år på Skandia, knappt 10 år inom Länsförsäkringsgruppen och nu sedan slutet av 2019 på Bliwa. Nästan 25 av de åren har hon verkat i olika ledarroller varav drygt 10 av dessa som VD. Utöver sitt VD uppdrag på Bliwa arbetar hon i några styrelser.
Bliwa är ett ömsesidigt specialiserat försäkringsbolag som erbjuder personförsäkring, företrädesvis inom gruppförsäkring. ”Vi försäkrar människor och inte saker”. Inom Bliwa finns ett stort kundfokus, djup kompetens och en kultur präglad av entreprenörsskap.
Tua brinner för att leverera starka kunderbjudanden och är övertygad om att för att lyckas med det, är ledarskapet och medarbetarskapet helt avgörande och då med en särskilt tro att fungerande team/ samarbetet kan uträtta stordåd!
Hon tycker att det är ett privilegium att få vara ledare inom försäkringsbranschen som bidrar med samhällsnytta och i en mycket spännande tid av stora förändringar.
När hon inte jobbar trivs hon att med sin man renovera/ fixa med hus, vistas med familjen i fjäll och skärgård och hålla i gång fysiskt. Hon har sprungit sex maraton varav fyra i New York. Mest energi av allt får hon när hon hänger med sitt barnbarn Ester, 2 år. ”Jag är en mycket mallig mormor” 😊
-
Förra året visade en undersökning från Skandia att kommunikationsbranschen är Sveriges sjukaste yrke. Där andelen sjukfall för psykisk ohälsa låg på 41 procent. Kommunikatörer är till exempel tre gånger så sjuka som gruppen med lägst antal sjukskrivningar: jordbrukare.
I detta avsnitt diskuterar Anders och Linus vad som ligger bakom att kommunikatörer är den sjukaste yrkesgruppen i Sverige. Och duon hittar flera orsaker till detta – men också lösningar på hur det kan bli bättre!
Läs rapporten här: https://www.skandia.se/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/sveriges-sjukaste-yrke-2021-.pdf
----------------------------
Vi är tacksamma för synpunkter och feedback. Vi tar även gärna emot tips på ämnen och gäster i vår podcast. Eller så kanske du vill att vi ska komma till din arbetsplats och snacka media och kommunikation?
Följ oss på Facebook: http://facebook.com/svenssonmattisson
Kontakta oss på: [email protected]
-
Pia Marions är Group CFO på Skandia och har en lång bakgrund inom bank och finans. Det är 20 år sedan Pia tog sig an sin första CFO-roll och i intervjun berättar Pia bland annat om att vara CFO under finanskrisen, utmaningarna och komplexiteten med rollen i försäkringsbranschen och vad som krävs för att driva förändring - ”allting går – det krävs bara hårt arbete”.
Toppskiktet är Elin Widman & Niklas Jogsten
Producent och ljudmix: Niki Yrla
Projektledare: Johan Wahlfors -
Miljarderna i Klarna, deeptech, elflygplan, robotarmar och portföljföretaget som kan komma att göra mobiltelefonen obsolet. Detta och mycket mer i del 2 av vårt samtal med Daniel Winther, chef för Private Equity & Infrastruktur på Skandia. ”Man får en inblick i framtiden!”
-
Alvar Lindencrona tillhörde den adliga ätten Lindencrona och var son till byrådirektör Gustaf Carl Adolf och Ingeborg Mignon Lindencrona.[2]
Alvar Lindencrona utbildade sig till jurist och var under andra världskriget anställd på Försvarsdepartementet och senare på Kommunikationsdepartementet. Han var därefter på Luftfartsstyrelsen och medverkade i förhandlingar om bilaterala luftfartsavtal. År 1947 blev han verkställande direktör för försäkringsföretaget Thulebolagen och kvarstod på den posten till 1964, då företaget köptes upp av Skandia.
Alvar Lindencrona spelade i hemlighet en ledande roll i beredskapsplaneringen av en svensk motståndsrörelse i händelse av ockupation, en så kallad stay behind-organisation, efter andra världskriget. Verksamhetens namn, eller täcknamn, är inte belagt, men kan ha varit "Arla gryning", eller bara "Stay behind". I Tage Erlanders dagböcker kallas den "Lindencronas kommitté". Alvar Lindencrona var med från tidigt i organisationens uppbyggnadsskede från i slutet av 1940-talet till dess den omkring 1954 hade fått fasta former och ledde planeringen till 1978.
Uppgiften var att i samarbete med landets politiska och militära ledning planera en, av möjlig svensk regering i exil sanktionerad, underjordisk rörelse i händelse av ockupation. Bakgrunden var erfarenheter från andra världskriget av behov av organisation av motståndsrörelser i förhand för att kunna behålla en legitimitet genom en nära koppling till ett lands lagliga regering.
Bakom organisationen låg statsminister Tage Erlander och hans inrikesministrar, Eije Mossberg och från 1957 Rune Johansson med hjälp av dennes statssekreterare Carl Persson. Trots det väsentliga militära inslaget i organisationens verksamhet låg förankringen inom kanslihuset i ett civilt departement ända fram till 1969, då den flyttades till försvarsdepartementet. Dess förankring i samhället skedde genom deltagande i dess styrgrupp av intresseorganisationsledare som Arne Geijer från LO och Valter Åman från TCO samt Bertil Kugelberg och senare Curt-Steffan Giesecke från Svenska Arbetsgivareföreningen. Från militär sida var huvudpersonen från början Carl August Ehrensvärd och senare Stig Synnergren och Carl-Eric Almgren. Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky hade också en roll i organisationen, som hade ett kansli med översten Anders Grafström som förste chef fram till mitten av 1960-talet.
En förutsättning för Stay Behind-idén var samarbete med NATO, vilken hade en enhet för samordning av Stay behindorganisationerna i olika länder, Allied Clandestine Committe/Special Operations Planning Staff (ACC/SOPS). Den svenska organisationen var betydelsefull framför allt under Tage Erlanders regeringsperiod. Efter Olof Palmes tillträde minskade dess roll av allt att döma, möjligen också sammanhängande med att delar av organisationen komprometterats år 1965 av en brittisk diplomat och dubbelagent.
Mötesplatser för organisationens ledning var bland annat Alvar Lindencronas kontor i Thulehuset på Sveavägen och hans 12-rumsvåning vid Stureplan. I Thulehuset fanns också ett kontor med särskild bakingång från Luntmakargatan. Lindencronas privatsekreterare var invigd, men kände inte till identiteten av de medlemmar av organisationen som släpptes in i Lindencronas rum.
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
När blir ålderismen ett hot? Hur kan du få jobba längre om vi vill och kan? Hur förbereder du dig för risken att bli passé? Mattias Munter från Skandia delar sina insikter från rapporten ”Ålderismens effekter på pensionerna”.
-
Alvar Lindencrona tillhörde den adliga ätten Lindencrona och var son till byrådirektör Gustaf Carl Adolf och Ingeborg Mignon Lindencrona.[2] Alvar Lindencrona utbildade sig till jurist och var under andra världskriget anställd på Försvarsdepartementet och senare på Kommunikationsdepartementet. Han var därefter på Luftfartsstyrelsen och medverkade i förhandlingar om bilaterala luftfartsavtal. År 1947 blev han verkställande direktör för försäkringsföretaget Thulebolagen och kvarstod på den posten till 1964, då företaget köptes upp av Skandia. Alvar Lindencrona spelade i hemlighet en ledande roll i beredskapsplaneringen av en svensk motståndsrörelse i händelse av ockupation, en så kallad stay behind-organisation, efter andra världskriget. Verksamhetens namn, eller täcknamn, är inte belagt, men kan ha varit "Arla gryning", eller bara "Stay behind". I Tage Erlanders dagböcker kallas den "Lindencronas kommitté". Alvar Lindencrona var med från tidigt i organisationens uppbyggnadsskede från i slutet av 1940-talet till dess den omkring 1954 hade fått fasta former och ledde planeringen till 1978. Uppgiften var att i samarbete med landets politiska och militära ledning planera en, av möjlig svensk regering i exil sanktionerad, underjordisk rörelse i händelse av ockupation. Bakgrunden var erfarenheter från andra världskriget av behov av organisation av motståndsrörelser i förhand för att kunna behålla en legitimitet genom en nära koppling till ett lands lagliga regering. Bakom organisationen låg statsminister Tage Erlander och hans inrikesministrar, Eije Mossberg och från 1957 Rune Johansson med hjälp av dennes statssekreterare Carl Persson. Trots det väsentliga militära inslaget i organisationens verksamhet låg förankringen inom kanslihuset i ett civilt departement ända fram till 1969, då den flyttades till försvarsdepartementet. Dess förankring i samhället skedde genom deltagande i dess styrgrupp av intresseorganisationsledare som Arne Geijer från LO och Valter Åman från TCO samt Bertil Kugelberg och senare Curt-Steffan Giesecke från Svenska Arbetsgivareföreningen. Från militär sida var huvudpersonen från början Carl August Ehrensvärd och senare Stig Synnergren och Carl-Eric Almgren. Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky hade också en roll i organisationen, som hade ett kansli med översten Anders Grafström som förste chef fram till mitten av 1960-talet. En förutsättning för Stay Behind-idén var samarbete med NATO, vilken hade en enhet för samordning av Stay behindorganisationerna i olika länder, Allied Clandestine Committe/Special Operations Planning Staff (ACC/SOPS). Den svenska organisationen var betydelsefull framför allt under Tage Erlanders regeringsperiod. Efter Olof Palmes tillträde minskade dess roll av allt att döma, möjligen också sammanhängande med att delar av organisationen komprometterats år 1965 av en brittisk diplomat och dubbelagent. Mötesplatser för organisationens ledning var bland annat Alvar Lindencronas kontor i Thulehuset på Sveavägen och hans 12-rumsvåning vid Stureplan. I Thulehuset fanns också ett kontor med särskild bakingång från Luntmakargatan. Lindencronas privatsekreterare var invigd, men kände inte till identiteten av de medlemmar av organisationen som släpptes in i Lindencronas rum. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Vad har sparande i aktier och fonder gemensamt med fotboll? Ganska mycket om man får tro veckans gäst SeyranNaib. Hon är makroekonom på Skandia och föreläser dessutom om aktier och sparande. I poddens premiäravsnitt ger Seyran bland annat sina bästa tips om hur du utformar en vinnande sparstrategi - där varje innehav vet sin plats i laget.
-
Louise är VD på Handelsbanken Liv sedan 7 år och är ordförande i Svensk Försäkring. Hon har en lång bakgrund i finansbranschen, bland annat som Försäljningschef i Skandia. Utbildad till civilekonom vid Handelshögskolan i Göteborg, (som enligt henne själv kallas Lanthandels av de dryga stockholmarna), kom hon till huvudstaden för drygt 25 år sedan och bestämde sig för att stanna. Hon bor i Danderyd utanför Stockholm, omgiven av killar: Maken Johan, sönerna Anton och Adam och sist men inte minst hankatten Veiron. Den stora passionen är matlagning och vin som hon gärna ägnar hela helgerna åt, om inte vädret tillåter golf förstås.
-
Hur får vi maten att funka på jobbet och i vardagen? Nutritionisten David Ek ger tips och råd.
Mat kan vara ett ganska laddat samtalsämne. Nutritionisten och hälsostrategen David Ek tycker inte att det debattklimat som råder i sociala medier stämmer överens med hans syn på och kunskap om kost. Det är förstås inget fel i att testa olika dieter om man vill. Det David Ek tycker är synd är att matdiskussionerna ofta blir till en fråga om grupptillhörighet istället för att man lägger fokus på näringslära.
Mat är inte svart eller vitt Själv försöker han sprida kunskap och se på kost med öppna ögon istället för att fastna i extrema ställningstaganden. Det här med mat är sällan antingen svart eller vitt. Broccoli är på det hela taget väldigt bra för oss, till exempel men för stora mängder kan vara skadligt och så är det med det mesta inom kost.
Vad vi äter handlar också om så mycket mer än bara näringsämnen. Maten har en påverkan på klimatet, att äta är ett viktigt socialt inslag i livet och helst vill de flesta av oss att det vi lägger på tallriken ska vara såväl gott som nyttigt och näringsrikt.
Arbetsgivare - vad vill du stötta? David säger att den miljö vi vistas i har en mycket större påverkan på våra matval över tid än våra personliga preferenser. Om du som arbetsgivare vill gynna positiva hälsoförändringar kan ni välja att se näringsfrågan som en strategisk fråga. Vilka val vill ni stötta? Är det Coca Cola eller något nyttigare? För vad vi än serverar så stöttar det ett beteende.
Planera din dag Om du reser mycket i jobbet är Davids råd är att fundera på var du kommer att befinna dig och vilka ätmöjligheter som kommer att finnas där. Vet du att det kommer bli svårt att få till bra mat så ta till exempel med lite nötter, torkade bönor, kokta ägg eller frukt.
Hoppa på en diet? Vill du prova en diet tipsar David om att först ställa dig frågan varför. Vad är det du vill uppnå, hur påverkar det dig både nu och långsiktigt? Är det hållbart för din vardag och ditt liv? Vill man hålla det enkelt så kan man försöka sträva efter artrikedom i kosten. Äter jag mest vete och ko? Kan jag välja in fler arter?
Vi hoppas att ni får inspiration att göra det enkelt, gott och trevligt. För äter gör vi trots allt hela livet!
Vår samarbetspartner Skandia har med hjälp av Novus genomfört en ny undersökning om vilken roll personalen har spelat i framgången bakom de sk gasellföretagens framgång. Totalt har 250 VD/HR-chefer på gasellföretag* intervjuats under våren. Kort sammanfattning av resultat:
Drygt 9 av 10 uppger att medarbetarna i hög grad har bidragit till företagets tillväxt hittills. Medarbetarna spelar en central roll. Det är med sin kompetens och engagemang som medarbetarna främst har bidragit till tillväxten. 3 av 10 har haft problem med ohälsa bland medarbetare. Nästan 6 av 10 anger att friskvård och förebyggande hälsopolicy är viktigt för företagets fortsatta utveckling. Den här frågan har inte varit ett viktigt fokus i uppstartsskedet men ökar i betydelse för den fortsatta utvecklingen.*Gasellföretag: Omsättning > 10 mkr och minst 10 anställda. Ökat sin omsättning varje år senaste tre åren.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Satsa tidigt för hälsan - det lönar sig! Hälsostrategen Kristina Hagström vet hur man gör.
År 2002 gick Skandias sjukvårdsförsäkring back med 2,6 miljarder och det blev av logiska skäl en styrelsefråga. Fortsätta på ett nytt sätt eller lägga ner?
Uppdraget blev att få ordning på affären genom en insats för personer som varit sjuka länge. Tillsammans med Sofiahemmet Rehab Center arbetade man förebyggande, som "humanister med blåslampa" som Kristina beskriver det för att hjälpa människor tillbaka i jobb och hälsa. Efter två år med investeringar på 5 miljoner kunde man se besparingar på 240 miljoner.
Man valde att fortsätta och detta har visat sig vara otroligt lyckosamt både för affär och hälsa. Kristina vill lyfta vikten av att investera i förtid. Flera chefer tyckte det var galet ge bort flera hundra miljoner i förväg men det visade sig vara just en investering. Man minskade kostnaderna med 20 % och sänkte sjukligheten med 60 %.
Ett sätt att börja med en hälsosatsning är att använda Skandias friskvårdskalkylator och göra en hälsoekonomisk beräkning på investeringen. Sen är det dags att förankra satsningen med HR och organisationen och skapa rutiner för hur man ska förebygga ohälsa och hur organisationen tar hand om den som ändå blir sjuk.
Man kan förstås göra insatser på flera områden. Det gäller att utgå från vad man vill uppnå och räkna på det. Kristina erfar att hälsa och att värna om kollegor och medarbetare gör människor stolta och ger en starkare drivkraft att stanna kvar hos sin arbetsgivare .
Ibland behöver man göra insatser för den fysiska hälsan och då kan livsstilsappar vara en väg att lekfullt stötta goda livsstilsförändringar.
Ibland, eller ofta, handlar problemen om brister på organisationsnivå och då krävs insatser där. Tydlighet är en viktig faktor där Kristina lyfter ett exempel på en organisation de stöttat i att identifiera och komma tillrätta med gränsdragningar.
Skandia är ju också vår samarbetspartner och de har ett samarbete med organisationen Brainpool. Detta för att Sverige är helt beroende av att vi lyckas utveckla nya innovationer, kompetenser och företag för att vi som liten nation ska överleva i en allt hårdare konkurrens. Men hur bra är vi egentligen på att ta tillvara på våra förmågor och talanger? Hur ska vi fortsätta bygga Sverige? Och vad krävs av framtidens arbetsgivare?
Läs mer här!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ersätt en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsrörelse. Det kan minska risken att dö i hjärt-kärlsjukdom med 24%. Vem kan säga nej till det?
Siffrorna är hämtade ur en studie från Karolinska Institutet som släpptes under våren. Resultaten visar att vardagsrörelsen är ännu viktigare än vi tidigare trott.
Unik studie med objektiv rörelsemätning Vi bjöd in Maria Hagströmer till podden för att prata om det här. Hon är universitetslektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och ansvarig för studien som nyligen publicerades i tidskriften Clinical Epidemiology. Det unika med den är att de 1200 deltagarna har använt rörelsemätare istället för att undersökningsdeltagarna själva har fått uppskatta hur mycket de rör på sig.
Vanliga rörelser ger stora vinster Vad innebär då den rörelse eller aktivitet i vardagen som kan ge såna hälsovinster? Maria beskriver det som att vi rör på oss utan att bli andfådda. Det kan handla om att resa på sig och gå runt på kontoret eller att utföra vardagssysslor som att städa och packa upp matkassarna.
Den största nyttan finns i att få människor som är väldigt stilla i sin vardag att alls börja röra på sig. Hos dem som redan är väldigt fysisk aktiva är den procentuella förändringen förstås mindre när vardagsaktiviteten ökar.
Bygg in rörelse i arbetsdagen Med den här forskningen som stöd borde det inte vara svårt att bygga in möjligheter för rörelse i vardagen på våra arbetsplatser. Att sätta rutiner för gående möten, att montera gummiband någonstans där man kan göra lite dragövningar under dagen, att se till att vi behöver förflytta oss lite under en arbetsdagen för att hämta kaffe eller bara prata med varandra - så enkelt kan det vara på ett vanligt kontor.
Variation är bäst Maria vill också slå hål på myten att "sitta är det nya röka". Så illa är det inte, det är inget fel med att sitta bara man inte sitter för mycket. Att bara stå stilla är heller inte lösningen, menar Maria. Forskning inom ergonomi visar att det kan orsaka sämre cirkulation och ont i kroppen men det är också individuellt. Har man problem med ryggen kanske det funkar bra. Ont i knäna? Då är det sämre.
Ta höjd för arbetsdagens utmaningar Maria värnar för människor med så kallade låsta arbeten. Högutbildade personer med kontorsjobb tränar ofta redan men hur är det för till exempel busschaufförer? Människor i vårdyrken? Städare? Hon säger att man behöver titta på varje arbetssituation och träna sig fysiskt så man har höjd för den utmaning man utsätts för under dagen. Det kommer förstås att skilja sig mellan individer och yrkesroller. Men att röra på sig är en vana som sätter sig med tiden. Det kan vara en tröst för den som tycker att det tar emot.
Sänk trösklarna för rörelse Till arbetsplatsen skickar vi med frågan: hur kan vi göra tröskeln för rörelse så låg som möjligt? Låt oss gärna ta del av hur ni resonerar och vad ni gör på just ditt jobb.
Vår samarbetspartner Skandia är nyfikna på framtiden. De undrar:
Vilka är de nya företagen som tar Sverige in framtiden och skapar morgondagens jobb? Hur skapar kreativitet tillväxt och konkurrensfördelar?För att besvara de frågorna har Skandia i samarbete med tidningen Fokus skapat ett specialnummer om just de ämnena. Du som lyssnar kan få ett exemplar av tidningen. Där kan du bland annat läsa om varför kreativitet är på modet och hur det bidrar till tillväxt och om hur smarta telefoner massakrerar våra hjärnor och vad vi kan göra åt det. Intresserad? Skicka ett mejl till [email protected]. Ange “Fokus” som ämne och din postadress så får du ett exemplar av den här fina tidningen med posten.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Frågan "varför" är lätt att ställa men kan vara svår att besvara. Men det är viktigt att ha ett tydligt syfte och meningsfullhet i det vi gör om dagarna, inte minst för att må bra.
Just nu är det i ropet att prata om verksamheters "varför" eller på engelska "why" för att citera ledarskapsgurun Simon Sinek, bland andra. Numera finns det också ledarskapsutbildningar som fokuserar på att leda med syfte.
Trendigt eller inte, meningsfullhet är viktigt för oss människor och har alltid varit det. Känner vi inte att verksamheten där vi jobbar fyller något syfte kan det i förlängningen påverka hur vi mår och presterar.
"Varför" är verksamhetens kompass De flesta verksamheter, företag och organisationer startar med ett tydligt och uttalat svar på frågan varför de finns. Allt medan tiden går händer det lätt att fokus istället förflyttas till vad man pysslar med och hur. Men då och då behöver vi stanna upp och lyfta frågan om vad det större syftet är. Vi kan se det som en kompass som visar den långsiktiga riktningen för oss. I en tid av ständig förändring är verksamhetens varför viktigt för att skapa tydlighet. Om vi hamnar i en knepig situation på jobbet och behöver fatta svåra val eller lösa problem kan svaret på verksamhetens varför hjälpa oss att hitta vägen fram.
Svaret på frågan varför skapar mening Att fokusera på varför är också viktigt för att må bra. Det ingår som ett av tre ben i vår älskade KASAM-modell beskrivet som "meningsfullhet". (Lyssna gärna på hela vårt avsnitt om KASAM här).
För att sammanfatta behöver vi känna meningsfullhet för att trivas på jobbet. Det hjälper oss att:
bidra till något värdeskapande känna engagemang i tråkiga arbetsuppgifter söka rätt lösningar och fokusera på rätt saker i lägen när det är oklart vad vi ska göra eller hurVerksamhetens varför och våra egna värderingar Det kan vara lättare eller svårare att tydligt se sitt varför på jobbet, beroende på vad man jobbar med och var man är i organisationen. Men ett syfte finns alltid. Frågan är om vi: a. tydligt ser det b. kan göra det till vårt - alltså om det stämmer med våra egna drivkrafter och värderingar
I organisationer som behöver kompetensutveckla är det klokare att bjuda in medarbetarna med ett varför snarare än med vad och hur - då låter vi deras unika kompetens komma fram. Att ha ett tydligt varför på ett personligt plan gör det också lättare att prioritera under en arbetsdag. Det blir ett stöd för att kunna välja bort det som till synes pockar på mest uppmärksamhet i kalendern och istället fokusera på det som är viktigt både just nu och långsiktigt.
Vår samarbetspartner Skandia har ett verktyg på sin hemsida som heter Friskvårdskalkylatorn. Den är framtagen i samarbete med Uppsala Universitet och nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Med den kan du räkna på hur mycket det lönar sig med friska medarbetare! Friskvårdskalkylatorn hittar du här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det gränslösa arbetslivet kan vi jobba när som helst och var som helst. Men hur ska vi få något gjort när 45% av arbetsdagen går till mejl och möten och vi dessutom ska mäta allt hela tiden?
I teorin låter det kanske bra med ett gränslöst arbetsliv. Digitala tjänster gör att många av oss kan jobba när och var det passar bäst. Det kan underlätta livspusslet och minska onödig restid. Samtidigt har de digitala möjligheterna ökat kraven på dokumentation och mätning såpass att många har svårt att hinna göra det de faktiskt är anställda för. Har tendensen att mäta och kontrollera blivit en sjuka i vår tid?
45% av tiden går till mejl och möten Kontorsanställda lägger så mycket som 45 procent av arbetsdagen på e-post, telefonsamtal och möten. Det står att läsa i de rapporter som släpptes nyligen via Arbetsmiljöverket. Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet är en av forskarna bakom rapporterna. Han berättar att allt fler yrkesgrupper ägnar sig åt det han kallar "illegitima arbetsuppgifter".
Vi fastnar i fel uppgifter Vår möjlighet att meddela oss snabbt med varandra gör att många fastnar i uppgifter som andra hittat på, som kanske är onödiga eller som någon annan egentligen borde ha gjort. Korta ärenden som var och en för sig verkar enkla och inte så tidskrävande, men sammantaget blir alla de små bäckarna en flod som stjäl vår tid. Vi är nog många som känner igen upplevelsen att mejlprogrammets inbox styr vår agenda istället för att vi får fokusera på det som är viktigast. Resultatet blir att många går från jobbet och känner att de inte har fått så mycket gjort.
När stöd och styrning fallerar I vissa fall handlar det om it-stöd och styrning som inte fungerar. Gunnar Aronsson nämner läkare som anmälde sin it-situation till Arbetsmiljöverket som ett arbetsmiljöproblem, eftersom de fick använda fem olika system för att få fram rätt patientinformation. Ett annat nedslående exempel, också från vården, är de läkare i Uppsala som fick lägga tid på att hitta sängplatser till patienter istället för att rädda liv och hälsa som de är utbildade för.
Samla ihop småärenden Arbetsgivare kan skapa en bättre kultur genom att gynna beteenden som minskar de onödiga småärendena och hjälper oss att fokusera. Gunnar Aronsson jämför spontanmejlande med att sticka en lapp under någons dörr. Vi tänker ofta inte på om det passar mottagaren att få ett mejl utan vi skickar iväg det när vi själva har en fråga eller är klara med något. Att istället samla ihop kommunikationen och ärendena kan vara ett smart drag.
Vi kan också stänga av notifieringar och undvika att ha alla program öppna hela tiden.
Mät- och kontrollsamhället - en sjuka? När det gäller de ökande kraven på mätning, dokumentation kommer vi fram till att det börjat likna en sjuka. Det faktum att vi kan samla in data om allt möjligt idag gör att vi vill mäta och dokumentera allt. Det tränger undan viktigare arbetsuppgifter eftersom ingen riktigt tänker på att det här tar tid. Kontrollbehovet riskerar också att minska den viktiga tilliten mellan kollegor, medarbetare och chefer. Innan vi mäter något behöver vi ställa oss frågan varför, om det är nödvändigt att mäta och om vi i så fall mäter rätt saker.
Chefens ansvar Gunnar Aronsson menar att arbetsgivarens ansvar för det här landar hos varje medarbetares närmaste chef som nuförtiden inte har lika mycket tid att ses som tidigare. Chefsrollen förändras och vi måste kompensera för det informella lärandet som funnits mer naturligt tidigare. Chefen har en viktig roll i att göra det tydligt när arbetet är klart och när man ska släppa det. Det kan också vara viktigt att hjälpa dem som går upp allt för mycket i sitt jobb att få återhämtning, även om det är väldigt roligt att jobba.
Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
