Stora Enso Podcasts
-
I detta avsnitt gästas vi av Nathalie Öberg som är förpackningsdesigner på Stora Enso packaging, Skene. Hon hjälper oss att besvara frågan - Vad gör en förpackningsdesigner?
Vi snackar design, är en podcast skapad av Brobygrafiska Yrkeshögskola. En designskola som utbildar inom grafisk design med rötterna inom tryckkonsten och med utsikter inom digital innovation. I denna podd sätter vi oss djupare in i yrkesroller inom branschen, diskuterar framtidsutsikter och våra gäster delar med sig av sina bästa tips.
Gäst: Nathalie Öberg
Intervjuare: Lina Björk
Producent: Elin Jonsson
Har du tips på gäster, ämne eller synpunkter?
Kontakta oss på [email protected]
Utgivare: Brobygrafiska utbildning -
En kort uppdatering om börsen, Dometic, Ratos och Stora Enso med Matilda Karlsson.
Läs mer om vårt Gaming Seminar:
https://paretosec.se/
Bli kund och ta del av all vår analys:
https://paretosec.com/se/bli-kund
Disclaimer:
”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.”
http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf
-
Vad gör de allra bästa verksamheterna? Jo de fokuserar på dem de är till för: kunderna, patienterna, medborgarna. Och förbättrar, lite men ofta.
Redan i managementklassikern In Search of Excellence som kom ut 1982 varnade författaren Robert H Waterman för situationer där en massa saker skickas runt i en organisation utan att någonting händer. Frågan är hur mycket vi har lärt oss?
Henrik Eriksson är organisationsforskare och lärare vid Chalmers tekniska högskola och författare till boken Sveriges bästa verksamheter. Där sammanfattar han 20 år av forskning och erfarenheter från verksamhetsutveckling i både industrin och vården.
Ständiga förbättringar Boken summerar insikterna i fem principer. Den första Henrik Eriksson vill berätta om är den om att förbättra.
– Sveriges bästa verksamheter är inte nödvändigtvis de mest lönsamma företagen och organisationerna, konstaterar han, utan de som lyckas bäst för dem de är till för: kunder, patienter, medborgare. Där ett sånt fokus på de grupperna kombineras med ständiga förbättringar blir resultaten bra.
Värdeskapande processer Princip nummer 3 handlar om att ha värdeskapande processer och nätverk. Vi är inga isolerade öar och behöver få till de här relationerna och processerna. Mycket i boken är inspirerat av lean-modellen.
Leda och motivera Två principer som hänger ihop handlar om att leda och motivera. Många arbetsplatser misslyckas med att skapa förutsättningar för motivation trots att receptet för att motivera människor är väl känt. Grundarna av motivationsteorin self determination theory sammanfattar det i tre grundläggande behov: självbestämmande, att få känna sig kompetent och att ha social samhörighet.
I många organisationer är synen på människor förlegad, som om medarbetarna vore maskiner. Det fungerar inte i dagens arbetsliv. Henrik Eriksson tror att det saknas kunskap hos ledare och chefer som inte finns i traditionella kurser och utbildningar på universitet och nu lever vi i en annan värld som kräver annan kompetens.
Behovs- och syftesdrivet I de bästa verksamheterna utgår medarbetarna dessutom hela tiden från det större syftet, verksamhetens “varför” när de testar nya lösningar och ägnar sig åt ständiga förbättringar. Den principen handlar om att vara behovs- och syftesdriven.
Många beslutslager ett hinder En faktor som ofta hindrar oss är rädslan att göra fel. Det känns tryggt att göra som vi alltid har gjort. En utmaning i många större organisationer, både i näringsliv och offentlig sektor, är alla beslutslager.
– I större organisationer jobbar man ofta med att leverera uppåt, till beslutsfattare och politiker, berättar Henrik Eriksson. Men vi är ju till för kunden/patienten/medborgaren och bör fokusera på att stötta kärnverksamheten. Vi behöver utgå från mikrosystemet och kärnverksamheten och de behov som finns där för att möta de vi finns till för.
Förbättring – inte förändring I organisationer behövs förbättringskunskap, det är något annat än förändringsledning. Ett exempel från Stora Enso Fors är att de aldrig har jobbat med förändringar utan jobbat med förbättringar. Det är en kompetens i sig. Vi behöver jobba mer med förbättring än implementering.
Något som förvånade Henrik Eriksson i hans forskning var att korrelationen mellan mycket strategisk planering och påverkan på resultatet fanns inte. Snarare tvärtom. Ju bättre man var på strategisk planering desto sämre var resultatet.
Amerikansk fotboll istället för planekonomi Om man som ledningsgrupp och stabspersonal lägger för mycket tid på att kartlägga och göra ändlösa workshops utan att det påverkar kärnverksamheten så blir det mindre tid åt kärnverksamheten. Många jobbar fortfarande i paradigmet att först ska vi planera länge och sen göra, lite planekonomiskt. Henrik Eriksson förespråkar istället mer amerikansk fotboll, vi har ett spel och så gör vi och testar regelbundet.
Ledare som är till för medarbetare som är till för kunder Vad blir nyckelkompetenser för chefer i en framgångsrik organisation? Henrik Eriksson menar att det handlar om att vara mycket mer anpassningsbar eftersom vi behöver vara nära kärnverksamheten. Omställningen inom vården under coronapandemin är ett exempel på det. Man löste de problem som man ställdes inför och det gjordes tillsammans med medarbetarna. Hierarkier plattades ut och fick mindre betydelse i krissituationen. På Ikea är cheferna ute och jobbar i verksamheten för att förstå vad medarbetare och kunder möter och behöver. Alla är till för kunderna och på så sätt blir ledarna till för medarbetarna.
Hur vågar och klarar vi att göra nytt?
– Vi behöver utsätta både oss själva och andra för ett nytt sätt att tänka, säger Henrik Eriksson. För vem är vi till? När vi vet det är nästa steg att göra ständiga mindre förbättringar i korta steg, reflektera och utvärdera.
Vi samarbetar med motivation.se – Sveriges ledarskapssajt där du kan läsa mer om såväl förändring som förbättring och ledarskap, motivation och hälsa. Idag vill vi tipsa om en artikel av Ewa Braf som handlar om att förståelse för hur hjärnan fungerar hjälper oss att förstå hur vi kan förändra.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Anders Karlström, professor och prefekt vid Elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola, och Anton Bergholtz, projektledare på Granitor Systems, berättar om sitt samarbete kring automatiserade gränssnitt och beskriver olika testbäddar för produkten. Målet är att samla in och analysera data från olika processer och sedan kunna erbjuda industrin förbättringsförslag för energibesparingar. Genom att skapa innovation vill projektet hjälpa till att minska klimatpåverkan och exempel på en testanvändare idag är Stora Enso.
-
Jöran Persson Tegel, född omkring 1530 i Sala, död 21 september 1568 i Stockholm, var en svensk ämbetsman som tjänstgjorde som sekreterare och prokurator åt kung Erik XIV. Han var far till Erik Jöransson Tegel. I samband med Erik XIV:s avsättning 1568 greps Jöran Persson av hertigarnas trupper och avrättades.
Stora AB (av företaget självt skrivet STORA, till 1984 Stora Kopparbergs Bergslags AB) var en världsledande skogsindustrikoncern med tillverkning av massa, tryckpapper, förpackningspapper, kartong och finpapper. Bland övriga produkter kan sågade trävaror, byggprodukter och pigment till Falu rödfärg nämnas. Basen för verksamheten utgjordes av ca 2,3 miljoner ha skog, av dess fanns 1,6 miljoner ha i Sverige, resten i Kanada, Portugal och Brasilien. Stora var också ett betydande energiföretag. Totalt producerade man ca 7,5 TWh/år, huvuddelen från vattenenergi.
Huvudmarknaderna fanns i Sverige, Tyskland och andra länder inom EU.
Företaget kan spåra sitt ursprung tillbaka i medeltidens bergshantering, och korporationen Kopparbergets bergslag ombildades år 1862 till Stora Kopparbergs Bergslag (aktiebolag 1888[1]) för att driva gruv- och metallindustrin kring Falu koppargruva. I slutet på 1800-talet diversifierade sig företaget och började producera pappersmassa. Fram till slutet av 1970-talet ingick även en omfattande stålrörelse i företaget. Efter att verksamheten kring Falu koppargruva även avvecklats 1992 (med undantag för rödfärgstillverkningen) kom Stora att bli en renodlad skogsindustrikoncern.
Bergsmännen var de som bildade det ursprungliga företaget för gruvbrytning i Stora Kopparberget. Detta leddes av råd bestående av fjorton bergsmän med ansvar för gruvdriften samt uppgiften att följa de regleringar förordningar kungen utfärdat. Bergsmännens bolag kan jämföras med dagens aktiebolag, och kan ses som tidig form av detta. Under Kalmarunionen, vilken började 1397, kom bergsmännen att få stort inflytande i vissa av statsangelägenheterna. Det mesta av kopparen kom att exporteras under denna tid. Efter att Gustav Vasa kommit till makten ökade kronans inflytande i gruvnäringen åter.
Kopparbrytningen under Stormaktstiden
Falu koppargruva.
Kopparbrytningens storhetstid i Falun sammanföll med Sveriges stormaktstid (dvs. 1600-talet). Sveriges maktposition kom faktiskt till stor del att ekonomiskt baseras på export av koppar från Falun. Koppargruvan svarade tidvis för två tredjedelar av den samlade världsproduktionen, och år 1650 uppnåddes en produktionstopp då över 3 000 ton råkoppar framställdes ur ca 90 000 ton brutet berg. Vid denna tid var Falu koppargruva Sveriges största arbetsplats med mer än 1 000 arbetare. Detta gjorde att Falun år 1641 fick stadsprivilegier av Drottning Kristina.
Stora Enso bildades 1998 när svenska Stora AB och finländska Enso Oyj slogs samman. 60 procent av aktierna i det nya företaget tillföll Storas aktieägare, och 40 procent Ensos.
- I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det, sa rikskanslern Axel Oxenstierna 1583...
Det verkar nästan - men bara nästan såklart - som om man tagit fasta på detta citat när man designade Stora Ensos logo om vi idag jämför den med Indiens flagga!
#CarlNorberg #BeFriaNorrland #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Jöran Persson Tegel, född omkring 1530 i Sala, död 21 september 1568 i Stockholm, var en svensk ämbetsman som tjänstgjorde som sekreterare och prokurator åt kung Erik XIV. Han var far till Erik Jöransson Tegel. I samband med Erik XIV:s avsättning 1568 greps Jöran Persson av hertigarnas trupper och avrättades. Stora AB (av företaget självt skrivet STORA, till 1984 Stora Kopparbergs Bergslags AB) var en världsledande skogsindustrikoncern med tillverkning av massa, tryckpapper, förpackningspapper, kartong och finpapper. Bland övriga produkter kan sågade trävaror, byggprodukter och pigment till Falu rödfärg nämnas. Basen för verksamheten utgjordes av ca 2,3 miljoner ha skog, av dess fanns 1,6 miljoner ha i Sverige, resten i Kanada, Portugal och Brasilien. Stora var också ett betydande energiföretag. Totalt producerade man ca 7,5 TWh/år, huvuddelen från vattenenergi. Huvudmarknaderna fanns i Sverige, Tyskland och andra länder inom EU. Företaget kan spåra sitt ursprung tillbaka i medeltidens bergshantering, och korporationen Kopparbergets bergslag ombildades år 1862 till Stora Kopparbergs Bergslag (aktiebolag 1888[1]) för att driva gruv- och metallindustrin kring Falu koppargruva. I slutet på 1800-talet diversifierade sig företaget och började producera pappersmassa. Fram till slutet av 1970-talet ingick även en omfattande stålrörelse i företaget. Efter att verksamheten kring Falu koppargruva även avvecklats 1992 (med undantag för rödfärgstillverkningen) kom Stora att bli en renodlad skogsindustrikoncern. Bergsmännen var de som bildade det ursprungliga företaget för gruvbrytning i Stora Kopparberget. Detta leddes av råd bestående av fjorton bergsmän med ansvar för gruvdriften samt uppgiften att följa de regleringar förordningar kungen utfärdat. Bergsmännens bolag kan jämföras med dagens aktiebolag, och kan ses som tidig form av detta. Under Kalmarunionen, vilken började 1397, kom bergsmännen att få stort inflytande i vissa av statsangelägenheterna. Det mesta av kopparen kom att exporteras under denna tid. Efter att Gustav Vasa kommit till makten ökade kronans inflytande i gruvnäringen åter. Kopparbrytningen under Stormaktstiden Falu koppargruva. Kopparbrytningens storhetstid i Falun sammanföll med Sveriges stormaktstid (dvs. 1600-talet). Sveriges maktposition kom faktiskt till stor del att ekonomiskt baseras på export av koppar från Falun. Koppargruvan svarade tidvis för två tredjedelar av den samlade världsproduktionen, och år 1650 uppnåddes en produktionstopp då över 3 000 ton råkoppar framställdes ur ca 90 000 ton brutet berg. Vid denna tid var Falu koppargruva Sveriges största arbetsplats med mer än 1 000 arbetare. Detta gjorde att Falun år 1641 fick stadsprivilegier av Drottning Kristina. Stora Enso bildades 1998 när svenska Stora AB och finländska Enso Oyj slogs samman. 60 procent av aktierna i det nya företaget tillföll Storas aktieägare, och 40 procent Ensos. - I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det, sa rikskanslern Axel Oxenstierna 1583... Det verkar nästan - men bara nästan såklart - som om man tagit fasta på detta citat när man designade Stora Ensos logo om vi idag jämför den med Indiens flagga! #CarlNorberg #BeFriaNorrland #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
I detta avsnitt gästas podden av Conny Johansson, energichef på Stora Enso Sverige.
Vi pratar om det resurseffektiva samhället och ställer oss frågan - vad ska vi egentligen göra av skogen och vad händer om vi bara låter den stå?
Vi diskuterar även skogen som kolsänka och hur Stora Ensos hundraåriga arbete inom cirkulär biobaserad ekonomi bidrar till ett klimatpositivt Sverige år 2045.
Lyssna till Connys spådomar om framtiden, materialutveckling, batterielektroder från skogen och andra spännande utvecklingsprojekt som det vuxenlego som redan idag ger oss höghus i trä. Vad kommer härnäst? Blir det någon Bio-CCS anläggning hos Stora Enso?
Trevlig lyssning!
-
Sverige borde bygga mer höga trähus. Det anser arkitekten Robert Schmitz på White Arkitekter. Han är en av hjärnorna bakom det som ska bli Sveriges högsta trähus, det dryga 80 meter höga Sara Kulturhus i Skellefteå. Här berättar han om fördelarna med att bygga högt med så kallat korslimmat trä. Mer hållbart, snabbare byggprocesser och bättre välmående är några av fördelarna. Jessica Szyber, ingenjör och affärsutvecklingschef på Stora Enso, tar oss igenom tillverkningsprocessen för korslimmat trä och ger sin syn på framtiden för höga trähus.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Påsklov i Stockholm men sparpodden kommer självklart ut ändå. Den här veckan har vi en riktigt intressant intervju om den svenska skogsindustrin i allmänhet och Stora Enso i synnerhet när podden gästas av Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall.
