Tobias Billström Podcasts
-
Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.
I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.
Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?
– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.
– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.
För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?
– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.
En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?
– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.
Vad tänker du på då?
– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...
Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?
– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.
Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt?
Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?
– Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?
– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.
Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?
– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.
Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?
Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentator
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér -
Henrik Torehammar ser en gråmulen tv-dokumentär om finlandiseringen och frågar sig om Tobias Billström håller på att förvandlas till Urho Kekkonen. Torbjörn Nilsson fastnar på Gösta Rehns namn i en inflationsrapport och undrar om Elisabeth Svantesson ska börja hata arbetslösheten.
-
Hej och välkomna till ett nytt avsnitt av Mata Grisen, rätt in i 2023. Armann och Kim sitter och snackar lite om Margaux Dietz senaste blackface-skandal, Erdogans hunsande av Tobias Billström, folk som skryter om att dom aldrig sjukskrivit sig och usel kassapersonal sågas vid fotknölarna. Sen blir det lite tips från Paolo för att spara pengar i en skenande lågkonjunktur.
För att stötta vår kulturella gärning och höra mer avsnitt så gå in på patreon.com/matagrisen -
Markoolio om glädjen i att riva ner mamma Irmas älskade hus! Muharrem "Murre" Demirok, föreslås bli Centerpartiets partiledare och vi pratar med honom om Sverigedemokraterna, skallningar och Annie Lööf. Utrikesminister Tobias Billström kallade den upphängda Erdogan-dockan för "skenavrättning", vi pratar om ord vi använder fel! Linnea Wikblad försöker förlåta Margaux och David Druid är från "Scandinavia". Babs Drougge på P3 Nyheter om Ebba Buschs dyra jacka och finska familjen på Sicilien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En ny studie avslöjar att ett amerikanskt oljebolag förutsåg klimatförändringarna nästan på pricken redan för typ 40-50 år sen, men mörkade allt det här. Det har beskrivits som "ett välgrundat beslut att förstöra planeten". Bolaget har inte velat ställa upp på intervjuer.
Sen pratar vi om senaste nytt i Natokäbblet. En Erdogan-dockan hängdes upp och ned i en lyktstolpe utanför Stockholms stadshus igår. Turkiet är lack, utrikesminister Tobias Billström fördömer händelsen och vilka är det egentligen är det som gjort det här?
-
23:an är här! Och med detta nya år även det politiska skådespel vi älskar att hylla, hata, följa och recensera. I dagens akt: Varför ljuger aldrig Tobias Billström? Har Ulf Kristerssons barndomsdröm alltid varit att åka regeringsplan? Finns det några miljöpartister kvar därute? Och varför riskerar Muharrem Demirok att bara bli en övergångslösning efter Annie Lööf? Programledare och producent: Olivia Svenson. Experter: Lena Mellin och My Rohwedder. Kontakt: [email protected]
-
23:an är här! Och med detta nya år även det politiska skådespel vi älskar att hylla, hata, följa och recensera. I dagens akt: Varför ljuger aldrig Tobias Billström? Har Ulf Kristerssons barndomsdröm alltid varit att åka regeringsplan? Finns det några miljöpartister kvar därute? Och varför riskerar Muharrem Demirok att bara bli en övergångslösning efter Annie Lööf? Programledare och producent: Olivia Svenson. Experter: Lena Mellin och My Rohwedder. Kontakt: [email protected]
-
DPS på Folk och försvar 2023 där Sveriges framtida engagemang i försvarsalliansen klarnar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 16:e maj 2022 fattade Sveriges dåvarande regering beslut om att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. När DPS nu följande år besöker försvarskonferensen Folk och försvar är detta av naturliga skäl det stora samtalsämnet.
Kristersson om Sveriges NatomedlemskapStatsminister Ulf Kristerssons inledde årets upplaga av Folk och försvar med att konkretisera Sveriges roll i och med ett framtida Natomedlemskap. Det handlar bland annat om deltagande i initiativet för ett gemensamt robotförsvar i Europa, även känt som European Sky Shield Initiative.
Samtidigt väntar många svenska politiker otåligt på att Turkiets president Recep Tayep Erdogan ska ge tummen upp för Sverige, och frågan många ställer sig är hur långt den svenska regeringen är villig att gå för ett Nato-medlemskap. Och hur var det med Tobias Billström och hans idéer om PKK-flaggor?
Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvarspolitiker reporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Maria Stillberg
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två dagar efter årsdagen av stormningen av Kapitolium i USA, stormades den brasilianska kongressen av Bolsonaro-anhängare. Bolsonaro har – likt Donald Trump – inte erkänt sig besegrad efter valet, och det är knappast den enda parallellen som dras mellan Trump och Bolsonaro.
Sen pratar vi om Ulf Kristerssons uttalande om att Turkiet vill saker som vi inte kan eller vill ge dem, för att vi ska släppas in i Nato. Vilka saker handlar det om, och vad menade egentligen Tobias Billström när han sa till turkisk media att det kan bli förbjudet att vifta med vissa organisationers flaggor?
-
Nu är det slut på julfirande och ledigheter. Vi är tillbaka och Fanny Wijk startar året med att prata om skandalscener i både brasilianska och amerikanska kongressen. I Brasilien har Bolsonaroanhängare stormat kongressen och i USA har kongressen försökt rösta fram en talman i inte mindre än 15 omgångar. Kalle Berg pratar om Folk och försvar-konferensen som hölls i helgen och reder ut vad Tobias Billström egentligen sagt om PKK-flaggor. Och så kommer tv-recensenten Jan Andersson och berättar om höjdpunkterna bland vårens tv-serier.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
En sammanfattning om vad som hänt i den svenska politiken under året.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har hänt mycket i den svenska politiken under året. Det har varit val. Sverige har fått en ny regering, och en ny statsminister. Men året började med att en partiledare avgick.
I våras gick det dåligt för partiet Liberalerna. Väldigt få personer sa att de skulle rösta på partiet. I april slutade Nyamko Sabuni som partiledare för Liberalerna. Johan Pehrson tog över. Efter det började det gå bättre för partiet.
Nu ska det handla om valet.
Den 11 september var det val i Sverige. Det var tre val samtidigt: kommunval, regionval och riksdagsval. Folk röstade om vilka som ska styra i Sveriges kommuner och regioner och vilka som ska styra i Sveriges riksdag.
Kommuner bestämmer till exempel om vård av äldre och skolor. Regioner bestämmer över sjukhus och kollektivtrafik, som till exempel bussar. Riksdagen bestämmer om nya lagar och statens pengar. Riksdagen jobbar också med EU-frågor och utrikespolitik.
På valdagen fick folk stå i kö i flera timmar för att kunna rösta. Det var värst i Stockholm, Malmö och Uppsala. Köerna berodde på en ny regel som gjorde att det tog längre tid att rösta än tidigare.
Jacob är en av dem som struntade i att rösta för att det var så lång kö.
– Då var det ju minst två timmars kö. Och då tänkte jag att nej då får det vara.
Fyra dagar efter valet var alla röster räknade. Partierna till höger vann valet till riksdagen. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick fler röster än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Men resultatet var väldigt jämnt. Partierna till höger fick 176 platser i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick 173 platser.
Socialdemokraterna fick ungefär 30 procent av rösterna och blev det största partiet. Moderaterna har länge varit det näst största partiet i Sverige. Men i årets val blev Sverigedemokraterna näst störst. SD fick ungefär 20 procent av rösterna. Partiledaren Jimmie Åkesson sa att han var stolt över att SD har blivit ett stort parti.
– Vi är på riktigt ett stort parti idag och jag är så stolt.
Moderaterna fick 19 procent av rösterna, och blev det tredje största partiet. Partiledaren Ulf Kristersson sa att han var glad över att högerpartierna fick flest röster.
– Jag är stolt över det förtroende som vi har fått.
Samma dag sa Annie Lööf att hon kommer sluta som partiledare för Centerpartiet.
– Jag kommer att avgå som Centerpartiets partiledare.
Annie Lööf har varit partiledare i elva år. Det är inte bestämt vem som ska bli ny partiledare än.
Partierna till höger vann alltså valet till riksdagen. Men partierna till vänster tog makten i flera regioner. I till exempel region Stockholm vann Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Nu samarbetar de med Vänsterpartiet. Före valet styrde Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De hade makten i 16 år.
Det blev också ändringar i vissa kommuner. De nya Partiet Nyans, som riktar sig till invandrare, röstades in i kommunerna Botkyrka och Landskrona.
Nu ska det handla om regeringens samarbete med Sverigedemokraterna.
I mitten av oktober fick vi veta vilka partier som kom med i den nya regeringen. Det blev Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna kom inte med i regeringen, men de är med och bestämmer över regeringens politik. Regeringen och Sverigedemokraterna ska samarbeta nära, sa Ulf Kristersson från Moderaterna.
– Det kommer bli en trepartiregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den regeringen kommer samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen.
Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill ändra mycket i Sveriges politik. De har kommit överens om ett avtal som kallas Tidöavtalet. Många sidor i avtalet handlar om migration och integration. Partierna har flera förslag på förändringar. De vill till exempel att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Ett annat förslag är att det ska bli svårare för personer som har flyttat till Sverige att ta hit sin familj. Uppehållstillstånden ska vara tidsbegränsade för de som kommer till Sverige som asylsökande, tycker partierna.
Tidöavtalet har gjort många människor oroliga. En av dem är Rahman Heydari. Han kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige i snart sju år. Han säger att förslagen gör honom rädd.
– Alltså det är helt hopplöst. Och jag är verkligen jätterädd och tänker så här det kommer självklart bli mycket värre.
Nu ska det handla om Sveriges nya ministrar.
Den 17:e oktober valde riksdagen Ulf Kristersson till ny statsminister. Han presenterade också alla ministrar i den nya regeringen. Kristdemokraterna fick sex ministerposter och Liberalerna fick fem. De 13 andra ministrarna är moderater.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev vice statsminister. Hon blev också energi- och näringsminister. Hon har ansvar för landets energi, alltså elen, och för företagen.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev arbetsmarknads- och integrationsminister. Han har ansvar för jobben, och för att invandrare kommer in i det svenska samhället.
Moderaten Elisabeth Svantesson blev finansminister. Hon har ansvar för Sveriges ekonomi.
Moderaten Tobias Billström blev utrikesminister. Han har ansvar för Sveriges utrikespolitik.
Romina Pourmokhtari från Liberalerna blev Klimat- och miljöminister. Hon är 26 år och den yngsta ministern någonsin i Sverige.
I slutet av året handlade politiken mycket om pengar.
I november presenterade den nya regeringen sin första budget. Budgeten är regeringens plan för hur statens pengar ska användas. Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna sa att det var svårt att göra budgeten på grund av den ekonomiska krisen.
– Inflation, hög inflation, samtidigt som vi bedöms gå in i en lågkonjunktur. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då.
Regeringen ska ändra på flera saker för att spara pengar. De ska till exempel ge mindre pengar till människor som behöver hjälp i fattigare länder, så kallat bistånd. Och mindre pengar ska användas till miljö- och klimatarbete.
Regeringen ska använda mer pengar till försvaret och till fler platser på fängelserna. De ska även använda pengar för att sänka skatten på bensin och diesel.
Före valet sa Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de skulle sänka priset på bensin och diesel med minst fem kronor per liter. Efter valet sa regeringen att bensin kommer bli 14 öre billigare och diesel 41 öre billigare. Då blev folk arga. Många skrev i en av Sveriges största facebookgrupper Bränsleupproret. De var besvikna och skrev att de inte gillar politiker, sa gruppens talesperson Peder Blohm Bokenhielm.
– Det är besvikelse. Det är politikerförakt. Det är väldigt korttänkta men intensiva känslor som kommer ut.
Budgeten har fått mycket kritik från forskare och miljöorganisationer. De tycker att den är dålig för klimatet och miljön. Oppositionen tycker att budgeten är dålig för jobben och vården också. Regeringen och Sverigedemokraterna lovade att göra på ett sätt före valet och nu gör de på ett annat sätt, sa socialdemokraten Mikael Damberg.
– Politiker i den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna lovade väldigt mycket innan valet och nu när man tvingas av verkligheten bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som inte ska spä på inflationen, då får man bryta väldigt mycket löften.
Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna tycker att partierna i regeringen har hållit sitt löfte.
– Så vi gör vad vi sa att vi skulle göra. Men allt finns ju självklart inte med i den första budgeten.
I december röstade riksdagen ja till budgeten.
-
Hayadda kormeerka dhaqaalaha ayaa sahlaysa xeerarka si qaxootiga loogu sahlo inay yeeshaan akawn ama koonto bangi. Faafidda covid-19 ayaa kor u kacaya dalka dhammaantii, sida laga soo xigtay jaamicadda beeraha oo saamaysay tijaabo ku samaysay bullaacadaha. Wasiirka arrimaha dibadda Sweden Tobias Billström ayaa maanta booqasho rasmi ah ku jooga dalka Turkiga, si ay dhiggiisa Turkiga Mevlüt Çavuolu, uga wada hadlaan geeddi socodka ku biiridda Sweden ee Nato.
-
Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah
Maanta oo arbaco ah taariikhduna tahay 21 december 2022, ayaa ah maalinta sannadka ugu mugdisan iyo weliba habeenka ugu dheer iyo maalinta oo ugu gaaban.
Cudurka fin-daayeerka ayaa dhowaantan loo heley magac cusub oo ingiriisi ah– mpox. Midkaasina oo hadda ay hayadda hoggaanka bulshada – Socialstyrelsen ay iminka magacaa ansixisay.
Faafidda cudurka ayuu ugu badnaa galbeedka iyo bartamaha Afrika, halka habka ugu badan ee lagu kala qaadayeyna ey ahayd ragga isu taga. Laanta caafimadka ee WHO ayaa xaqiijisay in magacan findaayeerka sidoo kale loo isticmaalay si cunsurinimo ku dheehan tahay, haddey noqon lahayd aaladda internetka iyo qeeybaha kale ee bulshada.
Berri oo khamiis ah ayuu wasiirka arrimaha dibadda Sweden, Tobias Billström wuxuu u safri doonaa dalka Turkiga, isagoo halkaas kula kulmi doona dhiggiisa Turkiga Mevlüt Cavusoglu. -
Wasiirka arrimmaha dibadda Iswiidhen Tobias Billström (M) oo ey weheliyaan wasiirrada dhiggiisa ee waddammada noordiska iyo baltig-ga ayaa booqasho ku tagay Kiev. Xukuumadda dalka Hungeriya ayaa ictiraaftay ka mid noqoshada waddammada Iswiidhen iyo Finland gaashaanbuurta Nato, Johan Pehrson oo hore u ahaa Sii hayihii hoggaanka xisbiga Liberalerna, islamarkaana ah wasiirka isdhexgalka iyo suuqa shaqada ee xukuumadda Sweden, ayaa sabtidii si rasmi ah loogu doortay xilka hoggaanka xisbiga.
-
Dansar utrikesminister Tobias Billström efter Erdoans pipa? Vi pratar med fd. stats- och utrikesminister Carl Bildt om Sveriges Natoansökan, kriget i Ukraina och om han ångrar sitt agerande under Rysslands invasion av Georgien 2008 och Krim 2014. Dessutom berättar Carl Bildt om sina möten med Erdoan och om diplomatin, behind the scenes. Vi pratar om Bildts roll i Lundin Oil, hur han ser på sin regerings godkännande av Nordstream 1 idag och att ducka utrikesministerposten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad
- Laat meer zien
