Ylva Carlqvist Warnborg Podcasts
-
Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.
Programmet är en repris från 19/12 2022.
Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
2013 fick Mats Michaneck diagnosen diabetes typ 2. En ögonöppnare vad gällde hans levnadsvanor. Han gjorde drastiska förändringar för att gå ner i vikt och stärka sin kropp, vilket gett goda resultat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En halv miljon svenskar har diagnosen diabetes 2, och i världen har diabetes 2-diagnoser fyrdubblats från året 1980 till 2014. Diabetes 2 är kopplat till övervikt, bristande matvanor och motion – livsstil med andra ord. Och är alltså något som personen med diagnosen kan påverka genom att göra livsstilsförändringar. Men det kan vara lättare sagt än gjort.
I Vetenskapspodden hörs: Cecilia Ohlén, vetenskapsjournalist, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark -
Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mats Michaneck var kraftigt överviktig när han fick beskedet om typ 2 diabetes. Han insåg att det bara finns en av honom, och den personen ville han vara snäll mot. Det innebar att han slutade vara en gottegris.
På Högskolan i Skövde pågår forskning kring hur vården kan hjälpa individer att lättare ta rodret över sitt liv. Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, berättar hur utmanande frågor och tankeväckande bilder kan göra att patienter lättare får möjlighet att styra över sina liv. Något som kan vara viktigt när de till exempel drabbats av en livsstilssjukdom som typ 2 diabetes.
Pedaler för de som får dialysI Tyskland har ett forskningsprojekt genomförts där patienter som får dialys samtidigt ligger och cyklar med pedaler i sängen.
- De tycker det är roligt och de får bättre blodcirkulation, konstaterar professor Martin Halle i München i Tyskland.
Hans mål är att alla som kommer in på ett sjukhus ska fråga efter träningsverktyg.
Hälften av hälsan beror på livsstilUngefär hälften av det som påverkar vår hälsa beror på vår livsstil, berättar Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg. Genomsnittligt beror bara 20 procent av hälsoläget för individen på genetiskt arv, 20 procent på miljön och 10 procent beror på tillgången på sjukvård
Medverkar gör Mats Michanek, som har typ 2 diabetes, Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, Martin Halle, professor i kardiologi vid Münchens tekniska universitet, Mats Börjessonhjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg
Reporter Ylva Carlqvist Warnborg
Producent Annika Östman
[email protected] -
Under pandemin blev bristen på fysisk beröring tydlig för många. Med inspiration därifrån forskas det nu kring att få med även känselsinnet och illusionen av beröring in i den virtuella världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är djupt mänskligt att vilja röra fysiskt vid någon vi tycker om. Och möten via nätet i all ära – men en klapp på axeln, ett handslag eller en kram i den virtuella världen är ju hittills helt utan all känsla av fysisk beröring. Men med hjälp av ultraljudspuffar kanske den illusionen går att skapa? Möt Andreas Kalckert, lektor i kognitiv neurovetenskap vid högskolan i Skövde, som i ett tvärvetenskapligt projekt ihop med kollegan Maurice Lamb vill få in ett sinne till i den virtuella världen.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Ganska hårresande resultat från årets granskning av svenskarnas internetvanor. Dubbelt så många ungdomar har utsatts för negativa kommentarer och näthat, jämfört med förra mätningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Oönskade kontaktförsök, obehagliga bilder har också ökat. Varför vet man inte på Internetstiftelsen, säger internetexperten Måns Jonasson, men den intensiva digitala användningen under pandemin kan vara en orsak. Organisationen Friends ser också att arbetet mot mobbing har kommit av sig. Föräldrarnas roll blir om möjligt ännu viktigare nu, men vad kan man göra?
Dessutom om filosofen Bruno Latour som just gått bort och om möjligheten att reglera den högteknologiska världen vi lever i. Och om svänget i jazzens swing – vad är det som får det att svänga på förbaskat?
I programmet hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsreporter, Harald Andersson, Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Smygande kriser är ofta hot som är väl kända för vetenskap och politiker, som pandemier, cyberhot och klimatförändringar. Varför gör vi inte mer i tid för att förhindra akuta katastrofer?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inte förrän en tromb förstörde hans trädgård insåg statsvetaren Magnus Ekengren på djupet vad klimathotet faktiskt handlar om. Nu forskar han om smygande kriser och menar att "facts and figures" om sådant som cyberhot, terrorism och resistenta bakterier inte räcker för att få oss att agera tillräckligt kraftfullt, här och nu. Han menar att forskarvärlden måste göra mer för att ta sig förbi våra mentala försvarsmekanismer som säger "det händer inte här" - om vi ska kunna hindra smygande kriser från att bli akuta katastrofer.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 23 maj 2022.
Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik.
De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 17 maj 2022.
Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog.
Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?
I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon, det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 16 maj 2022.
Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj.
Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här.
Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete.
I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik.
De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog.
Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?
I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon. Det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj.
Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här.
Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete.
I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier.
Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Efter en virusinfektion kommer symptom som utmattning, hjärndimma och smärta. Det här gäller både ME och postcovid så vad kan forskningen kring sjukdomarna lära av att jämföra dem?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu pågår jämförande vetenskapliga studier av postcovid- och ME-patienter. Här finns en unik möjlighet att följa en patientgrupp med en ny sjukdom som följer på en virusinfektion, menar professor Jonas Bergquist vid Biomedicinskt Centrum vid Uppsala Universitet.
Kerstin Heiling, ordförande för Riksförbundet för ME-patienter menar att postcovidforskningen kan hämta mycket existerande kunskap från ME-forskningen, till gagn för båda patientgrupperna.
I programmet medverkar också läkaren och ME-patienten Hanna Fries.
Medverkande: Hanna Fries, ME-patient Knivsta; Jonas Bergquist, Professor analytisk kemi och neurokemi Biomedicinskt centrum Uppsala universitet; Kerstin Heiling, ordförande Riksförbundet för ME-patienter.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2 har förvärrat pandemins härjningar. Nu finns ett fönster att satsa på att stärka folkhälsan inför framtiden. Något som är fullt möjligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många i världen drabbas av livsstilssjukdomar som beror på rökning, stillasittande och ohälsosam mat. Vår sårbarhet har blivit extra tydlig under pandemin då livsstilssjukdomar blivit riskfaktorer.
Kan strategier framåt vända trenden för både hälsa och klimat? Hur hänger människors och planetens hälsa ihop?
Hör professor Peter Swartling Peterson vid Karolinska Institutet, Lisa Brouwers från Folkhälsomyndigheten, Coop:s hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski, Terje Andreas Eikemo från Centre for Global Health Inequalities Research i Trondheim och Per Nilsson som leder den nationella kommittén för ökad fysisk aktivitet.Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Hör historien om hur en fantastisk slump, ett litet grävande djur och en kartritande orienterare leder till en 2500 år gammal skatt. Om vårens unikt välbevarade bronsåldersfynd utanför Alingsås.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Halsband, armringar och fotringar av brons finns bland det 50-tal föremål som hittades på marken mitt ute i ingenstans. Tomas Carlsson hittade av en slump skatten som något djur måste har grävt fram, och som visade sig vara unikt välbevarat.
Men varför lämnades bronsålderns motsvarighet till Rolexklockor och diamanter mitt ute i skogen, långt från kända bo- och gravplatser?
Medverkande: Tomas Carlsson, kartritare och orienterare Alingsås, Mats Hellgren, arkeolog Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Madelene Skogbert, konservator Studio Västsvensk Konservering vid Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Johan Ling, professor i arkeologi Göteborgs universitet, Pernilla Morner, antikvarie Länsstyrelsen Västra Götaland.
Programmet är en repris från 7 juni 2021.
Programledare
Ylva Carlqvist WarnborgProducent
Peter Normark
[email protected] - Laat meer zien
