centrala Malmö Podcasts
-
I tredje delen av granskningsserien Anna på Amiralsgatan undersöker Kaliber vad som är möjligt att uppnå med rehabilitering och hjälpmedel och varför Annas rehabilitering rann ut i sanden. Del 3/3.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För över sju år sedan var Anna med om en svår olycka i centrala Malmö. Hon gick på en trottoar i Malmö och fick en bil över sig. Hon förlorade ett ben, krossade en armbåge och fick en traumatisk hjärnskada.
Några månader efter olyckan kommer hon till ett rehabiliteringssjukhus. Här tränar Anna med sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog och logoped. Saker börjar hända med Anna.
– Jag blev så glad när jag hörde henne säga en fullständig mening. En kort mening, men dock med ord som man förstod och hörde, säger barndomskompisen Maja.
Efter tre månader får Anna lämna rehabiliteringssjukhuset. I väntan på att få en ny handikappanpassad lägenhet flyttar Anna till ett korttidsboende. Men här slutar Anna kunna saker hon kunde några månader tidigare. De anhöriga efterfrågar en ny rehabiliteringsplan för Anna, men på korttidsboende är det ont om personal och Anna prioriteras inte i det.
– Om man har fått det svaret som anhörig eller patient att vi inte har tid att upprätta en ny rehabiliteringsplan, då har vi ju definitivt brustit, säger Helen Martinsson, avdelningschef för särskilda boenden i Malmö kommun.
"En klar tillbakagång"Däremot så får Anna under den här tiden en del fysisk rehab, bland annat sjukgymnastik. Hon får en protes och börjar öva på att gå med den. I ett filmklipp på Anna som är över tre år gammal håller hon en arm om fysioterapeuten och går.
– Då kändes det som om det var möjligt att hon skulle börja gå. Och jag förstår ju att jag aldrig kommer ha en Anna som jag kan gå långa promenader mer som förr i världen. Men det kändes hoppfullt, säger Annas mamma Gunnel.
Men med åren har insatserna tunnats ut. I Malmö stod sjukgymnastik på schemat tre dagar i veckan. När Anna flyttade till Ängelholm för två år sedan minskade det till en gång i veckan. Idag sitter Anna i rullstol och hennes protes står i ett hörn av lägenheten.
– Idag har jag inte sett henne gå överhuvudtaget, så en klar tillbakagång, säger Gunnel.
Det är Annas god man som ska företräda henne och kräva att hon att få en bedömning om hjälpmedel och rätt vård. Den gode man Anna hade då och den hon har nu, båda från företaget Optio AB, säger att de inte kan kommentera sina huvudmän.
"Landar mellan olika vårdinstanser"Varje hjärnskada är unik och det är svårt att veta om det som fungerar för en person också skulle fungera för någon annan. Men berättelsen om Camilla Westerdahl är ett visar tydligt att rehab faktiskt kan göra skillnad. Camilla var med om en bilolycka och hamnade till en början i koma. Ingen trodde att hon någonsin mer ska kunna tala, röra sig, äta själv. Ett år efter olyckan var hon fortfarande inte kontaktbar. Rehabiliteringen avslutades eftersom man inte tyckte att man gjorde några framsteg.
Men så kommer Camilla till en daglig verksamhet där en entusiastisk fysioterapeut jobbar. Christina Hansson jobbar med Camilla fyra, fem gånger i veckan. Två år efter olyckan ställer Christina henne i ett gåbord, sex år efter olyckan kan Camilla gå själv med en käpp. I takt med att Camilla blir fysiskt bättre kommer också talet. Först bara några lösryckta ord. Sedan meningar. 2012, 15 år efter olyckan ger hon ut en bok som hon har skrivit själv.
Varje år vårdas omkring 10 000 för traumatiska hjärnskador på svenska sjukhus. Om hjärnskadan är svår eller medelsvår får man ofta en individuellt anpassad rehabilitering på sjukhus, men sedan när man skrivs ut därifrån så tillhör man öppenvården och då fortsätter rehabiliteringen efter hur det ser ut på stället där man bor.
– Man landar lite grann mitt emellan olika vårdinstanser och de som har kunskapen, de är så pass få relativt sett att de har inte möjlighet att kunna ta sig an alla de här som då skulle kunna ha behovet av specialistvård under många år framöver, säger Jan Lexell, som är professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och specialiserad på just traumatiska hjärnskador.
"Klart att det finns brister"Anna lämnade Orup och det professionella rehabiliteringsteamet sju månader efter olyckan. Hon fick tre månader rehabilitering där. Han säger att han känner igen Annas situation.
– Det är ju en generell brist på resurser för att kunna arbeta både långsiktigt och uthålligt med den här typen av personer, säger Jan Lexell.
Gilbert Tribo (L) sitter i majoriteten i Region Skåne sedan 2018. Det är där Anna bor.
Men varför satsas det inte mer på rehabilitering?
– Ja, det satsas ganska mycket på rehabilitering. Bekymret är ju att det är väldigt många i primärvården, väldigt många olika sorters rehabilitering som ska ges i många olika sorters sjukdomar.
– Så klart är att det finns mängder av brister i Annas vård, men också i andra människors vård. Just i övergången och i långsiktigheten, säger Tribo.
-
Sverige står inför en elkris, och gamla oljepannor väcks till liv för att producera el. Kaliber om myndigheten med elberedskapsuppdrag, som lät ett kraftverk försvinna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet som ansvarar för stamnätet i Sverige, för överföringen av el och för driftsäkerheten i elsystemet. De ansvarar också för elberedskapen, i tider av kris och eller krig. Svenska Kraftnät har inget inflytande över situation i Europa, som har drivit upp elpriserna under 2022. Men de har långtgående möjligheter och skyldigheter att påverka det svenska elsystemet i rätt riktning, vilket ingår i deras uppdrag.
2019 hade Svenska Kraftnät chansen att bygga upp en kraftreserv för att säkra eltillgången i södra Sverige. Det handlar om Öresundsverket, som ligger ett par kilometer från centrala Malmö och som skulle kunna försörja hela Malmöområdet och lite till med el. Men turbinerna står stilla.
Svenska kraftnät avstod från köpet av ÖresundsverketMikael Nilsson, chef för Öresundsverket, berättar att det var en kombination av låga elpriser och höga fasta kostnader som gjorde att ägaren Sydkraft Thermal Power, 2018 tog beslutet att lägga ner verksamheten och sälja kraftverket. Svenska Kraftnät godkände nedläggningen, trots att Öresundverket sedan starten var en del av den svenska elberedskapen. Men innan försäljningen av Öresundsverket hade gått igenom uppstod en ny möjlighet.
– Under tiden där så annonserade Svenska Kraftnät i slutet på, väldigt sent 2019, en kompletterande effektreservsupphandling. Och vi kände att den här finns en sista livlina för Öresundsverket. Men tyvärr så avbröts den upphandlingen, på grund av bristande konkurrens.
Enligt Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe var priset för högt:
– Vi menade då att det här var ett bud som vi inte såg att vi ville ta.Hade ni inte råd med det? Eller vill ni inte ta det?
– Ja, vi tyckte att det var ett bud som inte vi ville, som var högt i den kontexten att vi därför ville vi inte ta det, säger Lotta Medelius-Bredhe.
I beslutet som jag har här, då skriver ni att motiveringen till beslutet är bristande konkurrens, eftersom endast en leverantör inkommit med anbud. Det står ju ingenting här om en kostnad.– Nej, men, och det var ju som sagt, det är svårt om man har en upphandling, om man får in ett anbud, så är det ju svårt att bedöma relevansen i den kostnadsbilden.
Det uttalade behovet av en extra effektreserv löstes alltså inte.
– Nej, jag tycker att det är anmärkningsvärt. Och är speciellt när man uttrycker att behovet kvarstår, menar Mikael Nilsson.Per Wikström på branschorganisationen Energiföretagen håller med.
Antog att företagen själva skulle minska sin förbrukning
– Här lyfter man ju fram ett problem. Att tala om att det finns ett problem. Och sen löste man det inte. Och liksom frågan är så här. Vem ska lösa problemet? Säger Per Wikström.När Kaliber idag frågar hur Svenska Kraftnät löste behovet svarar generaldirektören i ett mejl: citat ”Det är rimligt att anta att de aktörer som tidigare varit beredda att koppla bort sig sannolikt skulle komma att agera på prissignaler framöver och därmed minska belastningen vid topplast.” slutcitat.
Det betyder att Svenska Kraftnät antog att samma industriföretag själva skulle ta ansvar för att minska sin elförbrukning vid risk för elbrist. Tidigare har dessa företag haft avtal om att göra det mot ersättning, men idag finns inte de avtalen kvar.Ett av industriföretagen Svenska Kraftnät syftar på är pappersmassafabriken Rottneros Bruk. Lennart Eberleh är VD för Rottneros AB.
– Jag tycker inte det är en bra strategi där man hoppas på att de stora tar sitt ansvar. För det är ju förknippat med förluster när vi stänger ner, för vi kan ju inte producera och leverera till våra kunder.Svenska Kraftnät skriver i ytterligare ett mail att man inte räknar med att industriföretagen anpassar sin förbrukning i samma utsträckning som tidigare, när de hade avtal. Men att de, och andra företag ändå skulle agera på höga priser, citat: ”i vilken utsträckning kan vi inte veta.”
Får kritik från EU-nivåI slutet på oktober får Svenska Kraftnät kritik från EU-nivå.
ACER, en samarbetsorganisation för EU:s tillsynsmyndigheter inom energiområdet, menar i en rapport att Svenska Kraftnät har brutit mot den så kallade 70-procentssregeln, genom att de har strypt överföringen i elsystemet så att den ibland ligger under 70 procent.
Carl Berglöf, expert på elnätsteknik på branschorganisationen Energiföretagen, som var remissinstans i ärendet.
– Det ACER:s beslut säger är att Svenska Kraftnät inte får sitt undantag för den här 70-procentsregeln, och det innebär att Svenska Kraftnät kan inte fortsätta att begränsa kapaciteten på så sätt som man har gjort, utan ACER menar att det finns andra åtgärder som ska vidtas.
Det har ju varit mycket kritik mot Svk tidigare för att de har gjort för lite för att stävja flaskhalsarna i systemet, då bekräftar den här rapporten det?
– Just det, det är det som ACER också säger, att här finns det åtgärder som Svk har kunnat vidta, och uppmanar Svenska Kraftnät att arbeta mer för att säkerställa den typ av resurser.
De resurser som ACER menar att Svenska Kraftnät i större utsträckning kunde köpa upp är exempelvis förbrukningsreduktion eller elproduktion, i syfte att stötta elsystemet och öka överföringen av el, vilket också hade minskat risken för bortkoppling av elkunder i södra Sverige.
Som försvar skriver Svenska Kraftnät på sin hemsida att det har varit svårt att få tag på de resurser som behövts.
Idag säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe att hon ångrar beslutet att upphandlingen med Öresundsverket lades ner.
– Ja, det är klart att det hade ju underlättat, all elproduktion hade ju underlättat givet det läge vi har idag.
-
Exploatering, kriminella nätverk, utnyttjning, lönedumpning och baracker för kvadratmeterpriser högt över söder i Stockholm. Det är några av de ämnen som dyker upp i avsnitt 63 av Sveriges mest lyssnade tvärfackliga podcast!Ni måste besöka Daria Bogdanska nere i Malmö! Så har flera av er lyssnare mailat in till podden!Vi besöker Daria i en charmig atelje i centrala Malmö, inte långt ifrån den arbetsplats där Daria själv blivit utsatt för arbetslivskriminalitet. Vi pratar om hennes bok "Wage Slaves" (ISBN: 9789180203913), hur engagemanget startade och arbetet som privatutredare.Sprid podden och var med och tävla om en signerad kopia av Wage Slaves! Passa dessutom på att stötta "Fackligt center för papperslösa"Länk till Wage Slaves:https://www.galago.se/forfattare/daria-bogdanska/Länk till Fackligt Center för Papperslösa:http://www.fcfp.se/
Nu kan även ni bli medlemmar i Fack You Podcast Arbetarkulturella Förening!
Medlemskapet gäller i 1 år och du kan själv välja din medlemsavgift (ex: 500, 100, 200 eller helt valfri summa).
Swisha ditt namn och e-postadress till nummer 123 09 084 26
Gilla dela och följ oss på sociala medier:
https://www.facebook.com/fackyoupodcast
http://instagram.com/fackyoupodcast
Ljud och musik:Introlåt: The WTF Singalong - Melody Sheep
-
Från 2017. En ensam gärningsman med pistol och lasersikte skjuter mot malmöbor i skydd av mörkret. Nästan alla offer har utländsk bakgrund. Hur ska mördaren stoppas?
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
– Pang! Ett skott. Jag ser min kompis ligga på marken mitt i gatan. Han säger till mig: Lägg dig ner!
Lang Conteh och hans två bekanta blir beskjutna när de klivit ur en taxi på Regementsgatan i centrala Malmö en natt i juni 2010. Younes Cheikhi jobbar i sitt gatukök när han ser en röd prick på golvet, och blir beskjuten. Mordförsöket på honom och Lang Conteh är två i raden av oförklarliga skjutningar i Malmö under 2010.
Spåren leder till en tidigare ostraffad 38-årig man. Han heter Peter Mangs och är den som i media kallas för "serieskytten i Malmö", "den nya lasermannen".
– Det var som ett slag i magen, jag fick liksom ingen luft. Jag tror det var då jag förstod att hon var mördad, säger Jeanette West.
Hennes dotter Therese West Persson mördades i oktober 2009. På dagen ett år efter begravningen får Jeanette beskedet att polisen gripit en misstänkt för mordet. Det ska visa sig att Peter Mangs mördat tidigare. Två äldre förundersökningar om mord tas upp igen och hela utredningen beskrivs som den största sedan Palmemordet.
En dokumentär av: Arvid Hallberg.
Producent: Magnus Arvidson.
Publicerad: 2017.
-
Ett samtal med Högkänslighets experten Malin Sandell Berggrensson. Hon har skapat en stor yoga studio mitt i centrala Malmö, retreat på Österlen, terapeut utbildningar, och kurser för högkänsliga.
Vi pratar om skaparprocessen, längtan, magkänsla och frågor som skapar framåt kraft i sitt skapande.
Vad mer är möjligt här? är en av hennes kärnfrågor hon ofta ställer sig för att öppna upp perspektiv på livet.
Hur känns det i kroppen när det är en äkta längtan? Hur kan vi hantera vår rädda känsla när vi vill ta modiga kliv? känsla perspektiv och mycket mer får ni ta del av i detta härliga samtal.
Vill du veta mer om vad Malin och hennes kollega Ina Elverljung skapar för något, gå in på www.hogkanslighet.se Där kan du bland annat köpa din biljett till "Helkväll för högkänsliga" Sverige Turné 2022.
Följ Malin och Ina på instagramkontot https://www.instagram.com/hogkanslighetsverige/ -
Elisabeth Brevenson gästar Kvinnor som äger – den kvinnliga entreprenören bakom techbolaget Beepsend. Elisabeth berättar om hur hennes föräldrar kom till Sverige från dåvarande Tjeckoslovakien och hur de från att ha arbetat på bank öppnade ett gatukök i centrala Malmö där Elisabeth själv arbetade redan som tolvåring. Vi pratar om hur entreprenörskapet inte var hennes självklarhet och klivet in den akademiska världen – också om hur orätt det kändes och hur en bok tände en glöd. Vi får hoppa in i Elisabeths skor som entreprenör och följa med på stegen från att starta och driva bolag till beslutet om att göra en exit. Vi går in på hur Beepsend (idag Twilio) på bara några år lyckades bli världsledande inom digital direktkommunikation och nå 100 miljoner i omsättning med kunder som Google och Viber. Elisabeth berättar om telefonsamtalet med en affärsängel, om att göra affärsmemorandum, lyckas med nyemissioner och mycket annat. Hör Elisabeth berätta mer i avsnittet!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Martin Nordin plockar sällan svamp i skogen. Han köper den i butiker. I programmet ger han tips om olika odlade svampar. Och vad man kan göra med dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Jag romantiserar att gå ut i skogen och plocka svamp, säger Martin Nordin. Och kan få dåligt samvete för att jag inte gör det oftare.
Martin har mest jobbat i reklambranschen. Numera kör han eget med fokus på mat. Hjälper företag, stylar, tar bilder och skapar recept. Han har gjort tre kokböcker. Gröna burgare med vegetariska burgare 2018. Eld rök grönt: vegetariska rätter för grillen kom 2019. Hans senaste bok heter Laga svamp. I den lagar han på köpt svamp, oftast dessutom odlad.
- Jag har tio olika plocka-svamp-böcker. Jag tänker att jag ska gå ut, men det händer alldeles för sällan.
Vi åker på en svampsafari i centrala Malmö.
Till en liten lanthandel som säljer både vild och odlad svamp.
Och en stor matvarubutik som visar sig ha ett stort utbud av svamp. Både vildplockad och odlad, i lösvikt och paketerad i plastlådor.
Martins favorit bland odlade svampar är kejsarhatt. Den friterar, konfiterar (långsam kokning i fett) och steker han för att visa hur olika tillagningsmetoder ger helt olika upplevelser av samma svamp.
Odlade svampar som vi pratar om: champinjoner (även skogs- och portabello), kejsarhatt, shiitake, nameko, ostronskivling och pioppino.
-
En ensam gärningsman med pistol och lasersikte skjuter mot malmöbor i skydd av mörkret. Flera dör eller skadas allvarligt och nästan alla offer har utländsk bakgrund. Hur ska mördaren stoppas?
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
– Pang! Ett skott. Jag ser min kompis ligga på marken mitt i gatan. Han säger till mig: Lägg dig ner!
Lang Conteh och hans två bekanta blir beskjutna när de klivit ur en taxi på Regementsgatan i centrala Malmö en natt i juni 2010. Younes Cheikhi jobbar i sitt gatukök när han ser en röd prick på golvet, och blir beskjuten. Mordförsöket på honom och Lang Conteh är två i raden av oförklarliga skjutningar i Malmö under 2010.
Spåren leder till en tidigare ostraffad 38-årig man. Han heter Peter Mangs och är den som i media kallas för Serieskytten i Malmö, den nya lasermannen.
– Det var som ett slag i magen, jag fick liksom ingen luft. Jag tror det var då jag förstod att hon var mördad, säger Jeanette West.
Hennes dotter Therese West Persson mördades i oktober 2009. På dagen ett år efter begravningen får Jeanette beskedet att Polisen gripit en misstänkt för mordet. Det ska visa sig att Peter Mangs mördat tidigare. Två förundersökningar om mord år 2003 tas upp igen och hela utredningen beskrivs som den största sedan Palmemordet.
En dokumentär av: Arvid Hallberg
Producent: Magnus Arvidson
Produktionsår: 2017
