länsstyrelsen Podcasts
-
Det här är det första podd-avsnitt från Kalmar Län! Under 2023 kommer podden att förgyllas med en himla massa avsnitt från det långsmala länet i sydost. Det kommer att bli en hel del Öland, vi kommer att besöka området kring Västervik och in i skogarna mot Kronoberg… och så kommer vi, som i det här avsnittet, att besöka länets södra del…
För vad är inte bättre att börja med än att besöka Gamla Stan i länets huvudstad Kalmar! Under snart 1,5 år har arkeologerna undersökt de äldsta delarna av Kalmar, och locket till den medeltida staden har lyfts av!
Detta är det första av två avsnitt och med oss har vi Magnus Stibéus som är arkeolog vid Arkeologerna i Lund och projektledare för grävningarna i Kalmar.
För den som vill veta mer finns det en fin skrift, Ny arkeologi under gatorna i Gamla Stan, där man får följa förra årets grävning i både bild och text. Den går att ladda ner från Arkeologernas hemsida, eller så hittar du den gratis runtom i Kalmar.
Avsnittet görs med bidra från Länsstyrelsen i Kalmar.
Skriften Ny arkeologi under gatorna i Gamla Stan https://arkeologerna.com/publikationer/ny-arkeologi/
Arkeologernas blogg från Kalmar: https://arkeologerna.com/bloggar/det-medeltida-kalmar-blir-synligt/
Rättelse: I avsnittet säger jag att skriften finns på Arkeologerna i Lunds hemsida. Det är Arkeologernas hemsida! Arkeologerna i Lund är en avdelning av fyra och en del av Statens Historiska museer! Rätt ska vara rätt!
-
I det här avsnittet hoppar vi in i bebyggelseantikvarie Ivar Wensters bil och ger oss ut på en roadtrip från medeltid till i dag.
Det hör till saken att jag bygger ut mitt hus och alla som byggt hus har helt säkert träffat på statens alla regler som ska följas under byggprocessen. Men hur blev det så? När blev varje människan hus statens angelägenhet?
Ivar Wenster tar oss med på resan om hur staten eller kronan eller överheten ha lagt sig i hur vi medborgarna byggde våra hus…
Resan börjar vid Lykåslottsruin och forsätter via en prästgård till ett båtsmanstorp, sen en nyklassisk kyrka. Genom 1870-talets byggnadsstadga. Egnahemrörelsen till 1980-talets friggebodar till plan och bygglagen.
Denna resa ger oss ett och annat att lära och förstå och hur det blev som det blev i dagens samhälle!
Som vanligt görs podden i sammanbet med Länsstyrelsen i Blekinge.
Glöm inte att besöka poddens hemsida http://arkeologiochhistoria.se/ och följ oss på Insta och Facebook - där heter vi Arkeologi och Historia sydost!
Mer info här:
Kronokvarnen: https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/kulturmiljoer/kronokvarnen-och-stenbron-i-lyckeby.html
-
I årets första avsnittet kommer vi att besöka Blekinges kanske främsta och mest mytomspunna fornlämning, den så kallade Björketorpsstenen. Runstenen tillsammans med två andra resta stenar står på en liten höjd i Björketorp, ett stenkast från väg E22 utanför Ronneby i Blekinge.
Vad som är lite speciellt med just Björketorpsstenen är den förbannelseformel som finns inristad i stenen:
“HaidR runo runu, falh’k hedra ginnarunaR. Argiu hermalausR, ... weladauþe, saR þat brytR.”
På den andra sidan finns spådomen Uþarba spa. På modern svenska lyder texten ungefär:
Ärofulla runors rad dolde jag här, mäktiga runor. Rastlös av ”arghet”, död genom list skall den bli som bryter. Jag spår fördärv.
Ordet Argiu har ofta översatts till arghet. Men ordet man avser används inte i dag. Ordet användes kränkande för homosexualitet och omanlighet. Att anklaga någon för att vara ergi eller argr var ett av de mest kränkande tillmälen man kunde ge vid denna tid och kunde rättsligt leda till holmgång, det vill säga en tvekamp på liv och död (texten är tagen från Länsstyrelsen i Blekinge).
Tillsammans med antikvarie Karl-Oskar Erlandsson besöker vi inte bara Björketorpsstenen utan även domarringen vid Levalunda i Ronneby kommun. Denna vackra gravform från järnåldern. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/kulturmiljoer/domarringen-vid-levalunda.html (via Länsstyrelsen)
Glöm inte att besöka poddens hemsida http://arkeologiochhistoria.se/
Podden görs i samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge.
-
Gruvor, vindkraft och annan tung industri - i Västerbotten etableras just nu många verksamheter. Alla dessa måste miljöprövas, och olika intressen ska vägas mot varandra. Men vem är det egentligen som fäller avgörandet? Och hur ska länsstyrelsen vässa sin roll för att bättre kunna vägleda, serva och samordna? I det nya avsnittet av poddserien ”Nya Perspektiv” möts landshövding Helene Hellmark Knutsson och Magnus Langendoen, chef på Miljöenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Det blir ett samtal om komplexa tillståndsprövningar, regeringsuppdraget att göra samrådsprocesserna smidigare, och om att bevara biologisk mångfald under en industriboom. Och så lite grann om jakthundar och Vindelälvens storhet, förstås.
-
I det här avsnittet ska du får lyssna på den sista delen av två med namnet Sveriges långa historia.
Jag träffar författaren och arkeologen Jonathan Lindström för att höra hans berättelse om Sveriges långa historia - avsnittet bygger på boken han släppte tidigare i år, en ett kilo tung bok med närmare 700 sidor om just Sveriges historia under 14 000 år.
...i det här avsnittet tar vi vid där vi slutade i förra avsnittet. Vi är i slutet av stenåldern, då samhällsstrukturer i vårt land sakta började att förändras.Men vi börjar vid en händelse i södra Falbygden, någonstans kring 3800.
Avsnittet görs i samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge!
-
Nu är det dags för Nära Mat podden att utvecklas vidare! I tre år har programledaren Hulda Wirsén åkt runt i Norrbotten och träffat producenter, kockar och matkreatörer. I det här avsnittet sammanfattar Hulda de här åren och diskuterar varför arbetet med Nära Mat är så viktigt i den hållbara omställningen. Hulda kommer också själv att gå vidare till nya utmaningar och just nu (december 2022) är Länsstyrelsen på jakt efter en ny samordnare för Nära Mat. - Jag hoppas såklart att de gröna näringarna får en stark tillväxt framöver och att vi också få fler företag i Norrbotten, säger Hulda i detta avslutande avsnitt av Nära Mat podden i dess nuvarande form. Hulda berättar också om både sin egen och poddens framtid.
-
Detta är det första avsnittet av två om Sveriges långa historia.
Du har säkert hört talas om Jonathan Lindström, författare och arkeolog. Han har skrivit en rad böcker i ämnet, spelat in tv och höras ofta i radio.
Tidigare i år släppte han boken Sveriges långa historia, och i det här avsnittet berättar han om sitt stora intresse för vår historia men också om hur allt började - när de första människorna vandrad upp och in i det vi i dag kallar Sverige.
Det här avsnittet görs i samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge.
-
I det här avsnittet pratar vi om kulturarv i konfliktzoner. Vad är ett kulturarv och varför attackeras eller förstörs de så ofta i krig?
På en mycket dålig lina pratar jag med Mattias Legnér historiker och professor i kulturvård vid Uppsala universitet Campus Gotland om just det.
Detta avsnittet görs i samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge.
Bilden tillhör SA-Kuva och föreställer Viborgs historiska museum hösten 1941, när staden just hade återtagits av finländarna.
-
I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar och sker i stor utsträckning helt i det dolda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klotets reporter Daniel Värjö kommer i en granskning för programmet Kaliber ett steg närmare sanningen hur stora de dolda utsläppen egentligen är. Delvis genom ett projekt där forskare med hjälp av drönare mäter vilka mängder metangas som år efter år läcker ut från raffinaderier och andra verksamheter nästan helt utan myndigheternas kontroll.
--Att minska metangasutsläppen är enda sättet att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.
Det säger metangasforskaren Lena Höglund Isaksson.
EU:s roll och mål
Hör också om hur EU försöker få ned metanutsläppen inom energisektorn med 58 procent till 2030 jämfört med 2020. Något europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) anser är möjligt just eftersom utsläppen till stor del beror på läckage som relativt lätt går att åtgärda.
Medverkande:
David Bastviken - professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet
Mats Björsell - klimatanalytiker Naturvårdsverket
Heléne Fritzon - EU-parlamentariker (S)
Carolina Urmeneta - organisationen Global Methane Hub
Samuel Brohede - mätföretaget Fluxsense
Gustav Gerdes - drönarpilot
Lena Höglund Isaksson - metanforskare vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys utanför Wien i Österrike
Sara Mälbrink - Länsstyrelsen Västra Götaland
Eric Zinn - hållbarhetschef Göteborg Energi
Johan Skansing - drift- och underhållschef Gasnätet Stockholm
Benny Johansson - terminalledare Gasum
Saila Horttanainen - kommunikationschef Nordion Energi
Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Nu var det ju slutdykt i podden för i år... men ska bara... för marinarkeologerna Jim Hansson, Håkan Altrock och Patrik Höglund från ”Vrak - museum of wrecks” var här i veckan för fjärde gången på två år för att inventera olika skeppsvrak.
I går, torsdagen den 24 november, var deras sista dag i vattnen utanför Karlskrona och jag fångade dem precis innan de gav sig ut för att leta efter den "Glömda Flottan"…
Avsnittet görs i samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge.
-
I förra avsnittet berättade Bebyggelseantikvarie Magnus Johansson om Ronneby brunns utveckling. Från 1700-talet början och fram till 1980 talet. I det här avsnittet om Ronneby brunn knyter vi på vandrarkängorna och ger oss upp i Brunnsskogen.
Magnus Johansson - bebyggelseantikvarie vid Länsstyrelsen i Blekinge, berättar om de trädgårdar som lades till under 1980 talet av landskapsarkitekt Sven-Ingvar Andersson.
Det här avsnittet görs i samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge.
-
Detta är det första av två avsnitt om Ronneby Brunnspark - Blekinges nog mest kända kulturmiljö.
Kurorten som funnits sedan 1705 och har sedan dess förändrats i omgångar. Men själva funktionen har i mångt och mycket funnits kvar, att kunna promenera i naturen!
Vi tar armkrok på Magnus Johansson bebyggelseantikvarie vid Lässtyrelsen i Blekinge och låter honom vägleda oss genom berättelsen om Ronneby brunnspark.
I det här avsnittet tar han oss från surbrunnarna på 1700-talets början till 1980-talets danska trädgårdsdesign.
Podden görs i samarbete med Länsstyrelsen i BlekingeAvsnittet är producerat av Lena König.
-
Skicka ett meddelande till oss (via sms)
Idag pratar vi om lodjursattack, länsstyrelsen, paragraf 28 och kadaverbilen
Lodjursattacken
Mattias gick till gethägnet på skogen i fredags morse. Det var obehagliga ljud och i hägnet fanns en lokatt. Getterna gav den gott om stryk. Videon på det har du här.
På kvällen var lokatten tillbaka, men gick inte in i hägnet utan strök utanför.
Söndag mitt på dagen gick Mattias för att titta till getterna, och hittade en av getterna död, en annan skadad och lokatten kvar i hägnet.
Länsstyrelsen
Mattias ringde Länsstyrelsens Akut Rovdjurstelefon och fick prata med Tjänsteman i beredskap. Efter en kort väntan ringde en rovdjursexpert upp och bestämde att de skulle komma för inspektion dagen efter (dvs måndag).
Två personer kom från Länsstyrelsen och besiktade/dokumenterade platsen för attacken samt den döda geten. Vid obduktionen var det väldigt tydligt att det var ett litet lodjur som slagit klorna i geten och sedan bitit upp halspulsådern på bägge sidor.
Vi vill ge en stor eloge till Länsstyrelsens personel. De var kunniga, effektiva, proffsiga och måna om att informera oss.
Paragraf 28
En sak Mattias fick lära sig var hur Länsstyrelsen Västernorrland anser att paragraf 28 skall hanteras. Först och främst, vad är §28? Det är en paragraf i jaktförordningen som behandlar hur vi som tamdjursägare har rätt att skydda dessa
28 § Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp, får åtgärder vidtas för att skrämma bort rovdjuret.
Rovdjur som avses i första stycket får dödas av ett tamdjurs ägare eller vårdare för att skydda tamdjuret
Rovdjuret får bara dödas när det inte går att skrämma bort rovdjuret eller på något annat lämpligt sätt avbryta eller avvärja angreppet.Så hur hanterar länsstyrelsen en 28:a?
Vid ett rovdjursangrepp skall du ringa Länsstyrelsen. Det är de som utreder händelsen och tar beslut. Finns det fuffens eller om 28an inte är applicerbar kopplas polisen in, inte annars. Länsstyrelsen utreder händelsen, de beslagtar inte dina vapen!
Vi har också rätt till ersättning då ett av statens djur dödat och skadat våra djur. Svenska Getavelsförbundet använder sig av två schabloner. Dels de egenframtagna riktlinjerna men även Viltskadecentrums schablonbelopp för får och nöt där getter likställs med får.
Är det en killing man fått riven och är man KRAV ansluten, har CAE fribesättning och har getterna registrerade i Elitlamm så lönar det sig att hävda viltskadecentrums schablonbelopp, när man söker ersättning.
Kadaverbilen
En tydlig signal till att "industrin" inte tar hänsyn till glesbygden och småbrukare är just kadaverbilen. Att anlBli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.
Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.
Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :) -
Klimatmålet att bromsa temperaturökningen vid 1.5 grader ter sig alltmer avlägset. I nuvarande utsläppstakt går det snarare mot tre eller fyra grader.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur kommer en sådan värld att se ut?
När inträffar egentligen de olika så kallade tröskelpunkterna som startar oåterkalleliga dominoeffekter vilka i sin tur bara påskyndar utvecklingen med allt svårare väderkatastrofer, smältande isar och tinande tundra som läcker metangas. Samtidigt kan effekterna av exempelvis förändrade växtzoner också bli positiva.
Klotets reporter Lasse Edfast söker svar på hur växter och djur kan påverkas av en tre grader varmare värld. Kommer det gå att odla kaffe som tidigare? Innebär en uppvärmning på 3-4 grader inte bara slutet för fjällsippan utan även för den mänskliga civilisationen så som vi känner den..?
Medverkande: Melissa Maxter, hållbarhetsstrateg i Laholms kommun, Anousch Muradya, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Halland, Johannes Stripple, docent i statsvetenskap, Lennart Wikström, lantbrukare, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Tomas Roslin, professor vid Institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Alexandra Nicoleris, bitr. lektor Lunds universitet,Reporter: Lasse Edfast
Programledare Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten -
Hur hänger rymdteknik och precisionsodling ihop? Med hjälp av precisisionsodling kan lantbrukaren få en högre skörd, bättre lönsamhet och också jobba mer miljösmart. Camilla Persson, växtodlingsrådgivare på Lantmännen, kallar det för ett smart och effektivt jordbruk. Mycket av den här tekniken bygger på något som Norrbotten är experter på: nämligen rymdteknik. Hur det här hänger ihop och om framtidens digitala jordbruk, det får du lära dig mer om i detta avsnitt av Nära Mat podden. Programledare: Hulda Wirsén, Länsstyrelsen i Norrbotten.
- Laat meer zien
