svenska regeringen Podcasts
-
Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. De styrande i Moskva skyllde på felnavigering men denna förklaring avvisades med kraft av den svenska militären.
Den sovjetiska ubåten stod långt inne i ett militärt skyddsområde och hade dessutom följt en hemlig krigsfarled. För svenskarna rådde det inga tvivel om att kränkningen av svenskt territorium varit avsiktlig. När Sovjetunionen krävde att få gå in med en bärgningsstyrka och dra loss ubåten sa den svenska regeringen nej. Gränsen skulle försvaras med våld om så krävdes. Situationen förvärrades ytterligare då det visade sig att ubåten med största sannolikhet hade kärnvapen ombord. Bilder av den grundstötta sovjetiska ubåten kablades ut över världen och för en svensk publik har de kommit att bli själva sinnebilden av Sverige under det kalla kriget.
I efterdyningarna av incidenten med U137 följde en lång rad ubåtsjakter som fick stor massmedial uppmärksamhet. Trots omfattande vapeninsatser lyckades den svenska marinen aldrig tvinga upp någon främmande undervattensfarkost till ytan.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den sovjetiska ubåten 137 och 1980-talets ubåtsjakter. Hur nära var det att bli en väpnad konflikt mellan Sverige och Sovjetunionen 1981? Vilka motiv kan tänkas ha legat bakom ubåtskränkningarna? Vad var det egentligen den svenska marinen jagade och var undervattensfarkosterna verkligen sovjetiska?
Bild: U 137, senare även känd som S-363, som gick på grund på skäret Torhamnaskär (vid ön Torumskär) vid inloppet till Gåsefjärden, i militärt skyddsområde utanför Karlskrona, Blekinge den 27 oktober 1981, Marinmuseum, CC BY 4.0
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.
EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.
Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.
Medverkande:
Mattias, Johnny - Jägare Almhöjdens vargrevir.
David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.
Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom
Håkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.
Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).
Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.
Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.
Niklas Zachrisson - Reporter
Musik - Olle Sjöström
Producent - Anders Wennersten
-
Utrikeskrönikan 13 januari 2023
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kiruna fredag
Sverige har nu tagit över EU:s ordförandeskap. Det är den svenska regeringen som nu leder EU-ländernas arbete. Och det är därför jag och några kollegor från Bryssel sitter i en hundsläde norr om polcirkeln.
För som brukligt är startskottar Sverige sitt ordförandeskap på hemmaplan. Med att visa upp ordförandelandet för EU-folket.
Hela EU-kommissionen, 27 kommissionärer, regeringen, svenske kungen samt ett 70-tal utvalda från Bryssels korrespondentkår är på plats här i Kiruna för lanseringen av ordförandeskapet.
På den här typen av resor, som sker varje halvår när ett nytt EU-land tar över stafettpinnen, pratar man så klart om politik och vad i detta fallet Sverige vill uträtta de närmsta sex månaderna. Till exempel att stödja Ukraina, fortsätta med klimatarbetet, att stärka konkurrenskraften, och så vidare.
Men minst lika viktigt, ja kanske än viktigare, är att visa upp och marknadsföra ordförandelandet för en internationell publik.
Så vad är det då som Sverige väljer att visa upp för oss journalister och de inresta EU-topparna?
Det är vinter, mörker och kyla. Kryddat med svensk innovation.
Hittills har det blivit besök i gruvan här i Kiruna – där man hittat stora mängder sällsynta metaller som behövs i EU:s gröna omställning. Vilket passande nog presenterades just som EU-dignitärerna var på besök i stan.
Det blir också besök på på rymdbasen Esrange och ishotellet - faktum är att politikerna får möjlighet att bo där.
På mat- och dryckesfronten har Sverige sålt in alkoholfri cider och äppeljuice, köttbullar med potatismos, brunsås och lingon, och en efterrätt som jag själv inte ätit sedan barnsben: nyponsoppa med vaniljglass och mandelbiskvier.
Sverige har också kommit med den i princip obligatoriska goodiebagen. Innehållande en bok om svenska innovationer, en slags reflex och en mössa.
Däremot har Sverige inte heller gett bort någon traditionell ordförandeskapsslips. Men den sägs vara på gång.
Grejen är att den tidigare S-regeringen, som planerade för ordförandeskapet, inte tänkte ha någon svensk slips. Den nya regeringen ville annorlunda men då det måste upphandlas enligt svenska konstens regler så blir den blå-blåa slipsen inte färdig förrän halvvägs in i ordförandeskapet i mars.
Ska sanningen fram tror jag inte så många av mina korrekollegor bryr sig så mycket om slipsen.
Att döma av kommentarerna så här långt, lär detta ändå bli en ordförandeskaps-resa att minnas.
Vintern, mörkret och kylan är exotiskt för oss Brysselbor. Och hundsläden, ja den lär finnas kvar i minnet hos många, under lång lång tid.
Andreas Liljeheden, Kiruna
-
DPS på Folk och försvar 2023 där Sveriges framtida engagemang i försvarsalliansen klarnar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 16:e maj 2022 fattade Sveriges dåvarande regering beslut om att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. När DPS nu följande år besöker försvarskonferensen Folk och försvar är detta av naturliga skäl det stora samtalsämnet.
Kristersson om Sveriges NatomedlemskapStatsminister Ulf Kristerssons inledde årets upplaga av Folk och försvar med att konkretisera Sveriges roll i och med ett framtida Natomedlemskap. Det handlar bland annat om deltagande i initiativet för ett gemensamt robotförsvar i Europa, även känt som European Sky Shield Initiative.
Samtidigt väntar många svenska politiker otåligt på att Turkiets president Recep Tayep Erdogan ska ge tummen upp för Sverige, och frågan många ställer sig är hur långt den svenska regeringen är villig att gå för ett Nato-medlemskap. Och hur var det med Tobias Billström och hans idéer om PKK-flaggor?
Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvarspolitiker reporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Maria Stillberg
-
När Sverige blir ordförandeland i EU från årsskiftet ligger inre säkerhet, enighet kring sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina högst upp på agendan, säger EU-minister Jessika Roswall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På EU:s toppmöte i torsdags enades man om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland. Men det var svårt att hålla ihop alla medlemsländernas regeringschefer under mötet. Under det svenska ordförandeskapet kommer den svenska regeringen jobba för att bibehålla den enighet som präglade EU efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Protektionism eller frihandel?Diskussionen om huruvida EU ska ge stöd till europeiska företag blir en annan stor fråga när Sverige är ordförande i EU efter årsskiftet. Det finns röster för att EU ska stötta företagen, som ett svar på USA:s satsning på klimatinvesteringar. Men den svenska regeringen, som ska hålla i ordförandeskapet, är egentligen emot den typen av stöd.
– Vi tror ju inte att lösningen är statsstödskapprustning eller handelskrig eller något sånt, däremot är det ett högt tryck från många medlemsstater om att göra något för att stötta även europeiska företag. Hur detta kommer att landa vet inte jag men jag tror att det kommer att bli en stor fråga för det svenska ordförandeskapet att hantera, säger Jessika Roswall.
En av regeringens prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet i EU är ökad konkurrenskraft genom frihandel och genom att vässa EU:s inre marknad.
Men nu när ordförandeskapet närmar sig har statliga pengar till gröna investeringar i USA seglat upp som en av de stora frågorna.
EU-länder som Frankrike kräver att europeiska företag ska få stöd som gör att de inte halkar efter, i januari ska kommissionen lägga förslag om bland annat en ny fond och öppningar för statsstöd.Så hur ska den svenska regeringen hantera den här frågan som ordförande?
EU-minister Jessika Roswall tror att man kan använda frågan om företagsstöd till att lyfta regeringens linje om frihandel, inre marknaden och att stärka företag med forskning och utveckling:
– Vi har halkat efter när det gäller våra företag, att vara konkurrenskraftiga och robusta och därför måste Europa prata mer om detta än vad man gjort de senaste åren. De här två sakerna kopplar i varandra. Det ger oss möjlighet att lyfta varför vi tycker att det är viktigt, lyfta frågan om konkurrenskraft på hög nivå och ha ett långsiktigt tänk när det gäller detta, säger Jessika Roswall.
Grön omställningEn annan av regeringens era prioriteringar under ordförandeskapet är grön omställning och energiomställning. Men den senaste veckan har Sverige gått emot EU i flera miljöfrågor: Sverige ville ha kortare stopp för ålfiske, regeringen pausade miljöprövningen av småskalig vattenkraft, och regeringen har antagit en dystrare syn på förslaget om att restaurera naturen.
Flera svenska ledamöter i EU-parlamentet har luftat en oro för att den nya svenska regeringen inte kommer att prioritera klimatet tillräckligt mycket som ordförande i EU. Jessika Roswall håller inte med om att den bilden har satt sig i Europa. Så hur drivande kommer regeringen att vara för att få igenom förslag på klimat- och miljöområdet?
– Klimatfrågan är ju vår stora gränsöverskridande utmaning, var har en klimatkris. Det är därför som regeringen prioriterar grön omställning och vi har flera olika delar som vi kommer vilja jobba framåt med under ordförandeskapet, säger Jessika Roswall.
Gäst: EU-minister Jessika Roswall (M)
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Tekniker: Elvira Björnfot
Kommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator -
Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.
Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet. Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning. Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.
Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.
En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.
Ett sådant undantag har två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen Skogseth
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Året går mot sitt slut, och de allt mörkare dagarna präglas av rapporter om fortsatt väpnat våld och konflikt, förtryck och nya folkrättsvidriga militärangrepp. Rysslands krig i Ukraina fortsätter orsaka oerhört mänskligt lidande och förstörelse. Världen över kränks de mänskliga rättigheterna, inte minst i Iran där folkets protester fortsätter mötas med brutalt våld och där dödstalen stiger. Och när turkiska bomber faller över Syrien och Irak, samtidigt som den svenska vapenexporten fortsätter, står den svenska regeringen tyst. Det kan kännas dystert och tungt i dessa tider av midvintermörker, bitande kyla och växande militarism. När detta avsnitt spelas in, 29 november, angriper vi därför ödesfrågan: hur får vi slut på krigen?
Avsnittet gästas av Isak Svensson, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss reda ut vilka mekanismer och metoder som finns inom fredlig konflikthantering. Vi diskuterar funktionen av internationell rätt, konfliktförebyggande arbete och ickevåldsuppror. Utöver det får du också tips på årets bästa och fredligaste julklapp!
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Hur tänker de kring konflikthantering och varför det är viktigt att prata om hur vi kan lösa konflikter utan våld? Finns det exempel på lyckade fredspocesser eller krig som aldrig bröt ut? Är krig oundvikligt eller är freden möjlig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
Socialdemokraterna grubblar över valresultatet medan deras tyngsta nyckelpersoner drar vidare. Hur går det med enigheten i högerfyrklövern egentligen? Tomas Nordenskiöld och Helena Gissén frågar sig dessutom om en utländsk president kan påverka vem som får bli statsråd i den svenska regeringen.
-
Varför vill den svenska regeringen hälla betong över ett sjunket skepp? Vem mördade egentligen prinsessan Diana? Kunde människor flyga för 5 000 år sedan? Roba och Elli pratar om konspirationsteorier! Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
35. Är Sverige en failed state, suveränt eller belägrat av främmande makt?
Del 6 i serien som handlar om huruvida Sverige är under belägring eller inte. Finns det en white hat i den Svenska regeringen och i så fall vem?
Vilken jurisdiktion tillåter en svenska arméchef att teckna bilaterala avtal med den amerikanska militären Sveriges räkning? Varför krigsplacerar SVT sin personal och vad sa Joe Biden om NATO och Ryssland år 1997? Har Sverige fått en ny konstitution/styre som ska rensa ur “woke” kulturen och göra Sverige bra igen?
Se hela Martin Stensös video här:
https://youtu.be/m93TT0HD-gk
Se hela Carl Norberg video om detta här:
https://youtu.be/CmQC9bMvV50
Följ även Cornelia unfiltered på Rumble:
https://rumble.com/c/CorneliaunfilteredFölj Cornelia unfiltered på Youtube (ny kanal):
https://youtube.com/playlist?list=PLFZV2LwgKgu5t0r3-JR84tjf6dIpq3rfK
Följ Cornelia unfiltered på Telegram:
https://t.me/corneliaunfiltered17
Länk till dropbox med gemensamma dokument: https://www.dropbox.com/sh/yklxnpgkep91ptm/AAC-iRyJEon1q3_KUyBv6-N7a?dl=0
Vid förfrågningar kontakta mig på: [email protected]
Tack för gåvor på Swish: +46763055789
eller Paypal: paypal.me/CorneliaGustafzon
-
Återigen hörs vapenskrammel kring Taiwan. En demokrati som liksom Ukraina nu vill få omvärldens stöd mot en mäktig granne. Men är västvärlden villig att betala vad det kostar att gå emot Kinas vilja?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I spåren av Nancy Pelosis omdiskuterade besök i Taiwan så ställer Konflikt frågan vad det kostar att visa stöd för den östasiatiska ön? Vad vill och vad vågar västvärlden göra när Kina markerar med stora militärövningar i Taiwansundet?
Konflikt tar temperaturen på gatorna i Taipei där vi träffar luttrade Taiwanweser, vana vid spänningar med Peking. men samtidigt har utrycket " Ukriana idag, Taiwan imorgon" fått spridning.
Vi besöker också Taipei Mission i Sverige och träffar representanten Vincent Yao som har skrivit ambassadör på sitt visitkort, trots att han egentligen inte har diplomatisk status. Få länder i världen erkänner Taiwan, men taiwanesernas arbete för internationellt erkännande, och hjälp, fortsätter.
Det finns också de svenska riksdagsledamöter som upplevt påtryckningar från Kina när de tagit ställning för Taiwan. En av dem är moderaten Boriana Åberg från Kävlinge som så sent som i våras ledde en svensk delegation på ett besök i Taiwan.
Programledare Robin Olin besöker också den kinesiska ambassaden i Stockholm, där ambassadör Ciu Aimin gör den kinesiska hållningen klar. Taiwan är en oskiljaktig del av Kina och svenska parlamentariker ska inte gå emot den svenska principen om ett Kina.
Men det finns ett europeiskt land i vårt närområde som har utmanat Kina. Litauen har visat sitt stöd för Taiwan internationellt, ett stöd som lett till en kinesisk handelsblockad. Men samtidigt har det gjort Litauen trendigt i Taiwan. Litauisk choklad och litauisk rom har blivit storsäljare. Vi hör både Litens utrikesminister Gabrielius Landsbergis och barägare David Ye i Taipei.
Och hur ska den svenska regeringen förhålla sig när det gäller Taiwan? Kabinettsekreterare Robert Rydberg på UD argumenterar för att den svenska principen om ett Kina är en garant för minskade spänningar i regionen.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reporter: Chi Hui Lin
Tekniker: Monica BergmarkProducent: David Rasmusson
[email protected] -
I det här avsnittet träffar vi svenska Beatrice Fihn som leder antikärnvapenrörelsen ICAN, mottagare av Nobels fredspris 2017. Men hur är det att leda den globala kampen mot kärnvapen mitt under brinnande krig, när världen plötsligt står inför ett verkligt kärnvapenhot? Är hon själv orolig för framtiden? Och varför är hon så besviken på den svenska regeringen?
Researching Peace - en podcast från institutionen för freds- och konfliktforskning samt Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala Universitet.
-
Från 2012, nu i högre ljudkvalitet. När Ryssland anfaller Finland 1939 bestämmer den svenska regeringen att Sverige ska vara icke krigförande. I stället föds den Svenska frivilligkåren, och 8000 svenskar ansluter sig.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
En dokumentär av: Simon Moser.
Exekutiv producent: Amanda Rydman.
Publicerad: 2012. Detta är en något förkortad version från 2022.
-
Tydligare än såhär blir det inte, och det är väl tragiskt i sig att man anser den svenska fårskocken vara så hopplöst desorienterade att man behöver gå till sådana här optikskapande ytterligheter!
"Finansminister Mikael Damberg och en rad svenska företagsledare, däribland Jacob Wallenberg, deltog förra veckan i ett högnivåmöte i Helsingfors om Nato, med den finska presidenten och finska näringslivstoppar.
Budskapet till den svenska regeringen, som inte gått ut med någon information om mötet, var tydligt: Sverige bör ta rygg på Finland, och möjligheten att attrahera utländska investeringar kan påverkas negativt om vi inte går med i Nato."
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se - Laat meer zien
