Afleveringen
-
Zoonoser är smittor som sprids mellan djur och människor. Det är inget nytt i sig men det som nu oroar är att risken för utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor kommer att öka. Bland annat på grund av klimatförändringarna men också andra mänskliga aktiviteter som gör att vi förstör djurens naturliga miljöer. Och fladdermöss tros spela en stor roll i smittspridningen.
Vi intervjuar virusforskarna och professorerna Patrik Medstrand vid Lunds universitet och Region Skåne och Karen Mossman, professor vid McMaster university i Kanada. Podden är en repris från 20221028. -
Om man har uthålliga muskler med långsamma muskelfibrer eller om man har högre andel snabba fibrer påverkar vilken träning som ger bäst hälsoeffekter och resultat. Vetenskap och hälsa intervjuar Ola Hansson, genforskare vid Lunds universitet. Det påverkar också hur lång återhämtning man behöver. Vi pratar om muskler, träningsintensitet, variation och när det är dags att börja träna styrka och balans. Och lite om människans evolution - från starkare och mindre intelligent till svag och skärpt. Jenny Loftrup intervjuar. Podden är tidigare publicerad 27 okt 2023.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Människan gillar rutiner och ritualer, det lugnar oss. Men ibland går det överstyr och ritualerna blir tvångsmässiga , tar mycket tid och orsakar lidande. I podden intervjuas OCD-forskaren och psykologen Matti Cervin, som verkar vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. De handlar om ny forskning, om personlighetsdrag som perfektionism och ansvarskänsla, och om fyra olika tankemönster som ökar risken för psykisk ohälsa i allmänhet och OCD i synnerhet. Jenny Loftrup ställer frågorna för Vetenskap och hälsas räkning.
-
Mer än var fjärde singel i Sverige har nätdejtat och var femte har hittat sin partner på internet. Nätdejting har blivit helt mainstream. Samtidigt så kommer det signaler om att intresset för nätdejting minskar och att framför allt unga dissar nätdejting.
Men vad skiljer nätdejtingkulturen från att träffas i den riktiga världen? Är vi ute efter samma saker? Och har svajpandet förändrat vår syn på relationer?
Det och mycket annat diskuterar vi med Lotta Löfgren som är professor i sexologi vid Malmö universitet. -
Även de barn som tränar ett par gånger i veckan har svårt att nå upp till rekommendationerna för hur mycket de behöver röra på sig . Stillasittandet ökar när skärmarna drar. Förut fanns en stor mellangrupp bland barn och tonåringar som rörde på sig ganska mycket. Den håller på att försvinna tillsammans med utomhusleken och spontanidrotten samtidigt som alltfler barn skjutsas till skolan. Kvar finns en liten grupp som rör på sig mycket och en grupp som knappt rör sig alls. Forskaren Emelie Wiklund, Malmö universitet har undersökt FAR, fysisk aktivitet på recept för barn, något som har visat sig fungera bra. I den här podden pratar vi om framgångsfaktorerna och hur barn och tonåringar kan återerövra det fysiska självförtroendet.
-
På 1980-talet var det få som levde länge med lymfom, men sedan dess har forskningen varit ovanligt framgångsrik vid den här cancerformen och idag kan de flesta antingen botas eller leva länge. Men fler genombrott behövs. Vi pratar om ny forskning inom lymfom med Mats Jerkeman, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Jenny Loftrup intervjuar.
-
Att vara tatuerad har verkligen blivit mainstream och bland kvinnor yngre än 40 år är nästan varannan kvinna tatuerad. Men vad vet vi egentligen om vad färgerna innehåller och hur de påverkar vår hälsa – både på kort och längre sikt?
Den som har börjat undersöka detta är Christel Nielsen, forskare inom arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet med fokus på hur kemikalier i vår omgivning påverkar vår hälsa. -
Tonåringars psykiska och fysiska våld mot sina föräldrar är ett område som är omgivet av mycket skam och skuld . Vi intervjuar Björn Johnson, professor i socialt arbete om skillnader mellan döttrar och söner, individuella och familjemässiga riskfaktorer och hur kulturen påverkar . Jenny Loftrup intervjuar.
-
För mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagring i blodkärlen, vilket i sin tur leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Men vad vet vi om kopplingen mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar? Vad menas med det goda och det onda kolesterolet? Vad ska vi äta - eller undvika att äta - och hur ska vi tänka kring äggen?
Vi diskuterar dessa frågor med Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Podden är en repris från 2023-03-31 -
Många blir rädda för att röra på sig och träna efter ett hjärtstopp eller en infarkt. Men Vetenskap och hälsa träffar Katarina Heimburg, fysioterapeut och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet som menar att stillasittande i de allra flesta diagnoser är mycket farligare. Hon förklarar varför man ska träna på för att få hjärtat att slå. - och inte vara rädd för at ta i. Jenny Loftrup intervjuar.
-
Det går åt ungefär 350 000 blodpåsar per år i den svenska sjukvården. Blod som måste matchas så att givarens blod passar mottagaren. För om det blir fel kan det bli livsfarligt.
För de allra flesta räcker det ta hänsyn till AB0 och Rh-systemet men för några få procent av världens befolkning kan det vara svårt att hitta en blodgivare som passar. Och tvärtom – i riktigt akuta situationer får man använda så kallat akutblod, alltså blodgrupp 0, Rh-negativ. Men det är ofta en bristvara. Så tänk om man kunde tillverka ett universalblod på labbet?
Det och mycket annat ska vi prata om med Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin och Skånes universitetssjukhus. -
Närmare 70 procent av alla människor utsätts någon gång under sin livstid för en traumatisk händelse som skulle kunna utlösa PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Men det är bara en liten andel som får PTSD. Hur kan det komma sig? Finns det riskfaktorer som gör vissa mer sårbara och tvärtom finns det faktorer som skyddar?
Detta och mycket annat diskuterar vi med Åsa Hammar, professor vid Lunds universitet och specialist i klinisk neuropsykologi vid psykiatrin och Skånes universitetssjukhus. -
Sjukdomen är sällsynt men dödlig och idag finns varken bot eller behandling som kan bromsa den. Den som bär på sjukdomsgenen drabbas ofta mitt i livet. Men mitt i det mörka finns ändå hopp. För trots att sjukdomen är ovanlig så pågår en hel del forskning som genererar intressanta resultat, något som är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla effektiva behandlingar.
Vi intervjuar Åsa Petersén, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vi får också höra Tess som bär på genen för Huntingstonssjukdom. Intervjuar gör Eva Bartonek. -
Pigg, frisk och stark är målet - inte bara smalare. Det allra bästa är att ta tag i övervikten så tidigt som möjligt. I barndomen finns bäst chanser både att bli av med extrakilona för gott och slippa depression och ätstörningar längre fram. För med övervikt följer ofta ett sämre psykiskt mående, som i en av Kajsa Järvholms studier har visat sig inte bli bättre, trots magsäcksoperation och ett lättare jag. Och alla barn och unga har rätt att få stöd - både med vikten och sitt psykiska mående. Kajsa Järvholm är psykolog vid obesitasmottagning för barn och forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
-
Ohövligt beteende på arbetsplatser är ganska vanligt. Men vad räknas som ohövligt beteende och vad kan det får för konsekvenser? För den som utsätts, för de som ser på och för prestationen på hela arbetsplatsen?
-
Att leva med IBD (ulcerös kolit eller Crohns) kan vara riktigt jobbigt under skoven, men målet är att alla som lever med inflammerad tarm ska kunna leva normalt - arbeta med det de vill, resa och skaffa barn. Podden med läkaren och forskaren Olof Grip, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, handlar om att hitta rätt behandling, ny forskning och vilken kost som stöttar tarmhälsan. Jenny Loftrup intervjuar.
-
För bara 50 år sedan innebar en cancerdiagnos alltför ofta en dödsdom. Idag har överlevnaden ökat markant, hela 77 procent lever 5 år efter sin cancerdiagnos. En riktig framgångssaga. Men vad händer sen, när patienten är färdigbehandlad och blir återigen en vanlig patient i primärvården. Många upplever stora komplikationer som inte alltid förstås och tas omhand på ett optimalt sätt i primärvården – och känner sig övergivna.
-
Kejsarsnitten ökar över hela världen och så även i Sverige, där allt fler vill ha kejsarsnitt på grund av förlossningsrädsla. Detta trots att en vaginal förlossning är bättre för barnets och mammans hälsa i medicinskt okomplicerade fall. Vi intervjuar Mehreen Zaigham, förlossningsläkare som forskar om kejsarsnitt vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus . Hon berättar hur både en vaginal förlossning och kejsarsnitt kan påverka hälsan för barn och mamma på kort och lång sikt. Hon leder även ett internationellt forskningssamarbete som syftar till att förbättra hälsan för födande kvinnor och deras barn världen över. Jenny Loftrup intervjuar.
-
Podden handlar om sjukhusclowner och hur de kan underlätta för sjuka barn och deras föräldrar i situationer som kan vara jobbiga och ibland tunga att bära. Vi tar också ett bredare grepp om hur konst och estetiska upplevelser kan främja hälsa, välbefinnande och läkande och vad forskningen säger om det. Eva Bartonek intervjuar Karin Ringnér, clownartist, och Max Liljefors, professor i konsthistoria.
-
En podd om hur en del kan lyckas reversera sin typ 2-diabetes genom viktnedgång och hur andra kan både må bra och få fina värden genom motion och hälsosam mat, trots att insulinresistensen finns kvar. Typ 2 -diabetes handlar både om gener och levnadsvanor och i den här podden hoppas Louise Bennet, allmänläkare och forskare i metabolism vid Lunds universitet kunna inspirera dig till små och stora förändringar som betyder mycket för hälsan på sikt. Programledare är Jenny Loftrup.
- Laat meer zien
