Afleveringen
-
I det här avsnittet av Arkitekturens vinnare träffar vi Jan Loftén på Glänta design, som vann Guldstolen för årets produkt 2022 för sina utegym. De fick, enligt juryn, priset för dess ”skulpturala gestalt och hälsofrämjande funktion”. Juryn formulerade med en önskan, att man med produkterna skapat ”en mötesplats tillgänglig för precis alla i staden, något som det behövs mer av i vår samtid.”
Glänta design har sin bakgrund i skejtkulturen, en frihetens kultur. Jan Loftén berättar om hur han byggde egna skejtramper i skogarna kring Huddinge som ung, en erfarenhet av frihet som han bär med sig in i formgivningen av dessa produkter för den offentliga miljön. Men här fanns också tankar om att göra uterummen tillgängliga för fler. De olika möjliga greppstorlekarna gör att även de med små händer kan använda dem. Och så frågan: Hur blir den offentliga miljön en roligare plats, med plats för en känsla av frihet?
Vi har också pratat med de som planerar för och placerar ut utegym. Jenny Lindskog och Louice Persson arbetar på Stockholms stad med att bland annat få fler tjejer att träna. Då betyder det mycket hur utegymmen ser ut och var de finns. Man ser också att det inte räcker med att placera ut dem – människor måste också få veta vilka möjligheter de bär på, en urban pedagogik behövs, kanske med gruppträningar ordnade av det offentliga. Allt för att motverka den hälsokatastrof som vi står inför i stillasittandets tid.
Arkitekturens vinnare finns där poddar finns.
Medverkande
Jan Loftén, Glänta Design
Jenny Lindskog, Strateg, Idrottsförvaltningen Stockholm
Louice Persson, idrottsplanerare, Idrottsförvaltningen Stockholm.
-
I sin film om sin morfar arkitekten Carl Nyrén ville dokumentärfilmaren Sven Blume förstå en sida av sin morfar som han inte sett som barn, han som ritade hus. För filmenDet krokiga och det raka fick Sven Blume årets kritikerpris.
I det här avsnittet av Arkitekturens vinnare pratar vi om Carl Nyrén så klart men också om att berätta om arkitektur på ett personligt sätt. Om hur arkitekturen kan hamna i ögonhöjd med betraktaren om man tar en kopp kaffe på Immanuelskyrkan i Jönköping där folk träffat ”morfar Calle” men också om hur arkitekturen kan vara främmande och kall framför betongen i Arrheniuslaboratoriet, hur kunde det vara ritat av den där morfadern som satt vid brasan i fjällstugan? Och om just eldstäder i hus och om hans nästa film om arkitekten Sigurd Lewerentz.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
2022 års bästa landskapsarkitektur finns i Helsingborg. Mellan den gamla stadens gator och Oceanhamnens nybyggen ligger Dockanparken. Den gamla torrdockan har tagits över av växter – och djur. Exotiska träd och blommor och en djungellekplats för barnen.
Mellan danmarksbåten och lastbilarna hörs ljudet från fåglar och apor. Lägg till den gamla dockans kran så är det inte olikt en fantasi av Jan Lööf.
Vi pratar med Sara Schlyter, landskapsarkitekt på Helsingborgs stad och Karolina Halldin, landskapsarkitekt och arkitekt på Krook och Tjäder om hur man skapar skönhet och fantasier mitt i den brusande verkligheten – och argumenterar för det gröna och offentliga i en växande stad. Och om att upptäcka nya växter och om att dammsuga Tyskland på lekplatser med barnen.
Dessutom träffar vi Ivana och hennes tre barn i den lokala park de kallar "elefantparken".
En podcast från Sveriges Arkitekter.
Medverkande
Sara Schlyter, landskapsarkitekt på Helsingborgs stad
Karolina Halldin, landskapsarkitekt och arkitekt på Krook och Tjäder
Dan Hallemar, landskapsarkitekt, skribent, driver podcasten Staden
-
Det här avsnittet av Arkitekturens vinnare handlar om foajén till Uppsala stadsteater, årets bästa inredning – vinnare av Guldstolen. Ni möter inredningsarkitekten Tove Sjöberg i ett samtal om den dramatiska möjligheten på en teater, en tillåtande drömfabrik. Och om hur teaterns säsonger gav möjligheten att få arbeta i flera år med inredningen, om hur det fick tankarna att förändras, växa och skapade olikheter, i något som annars hade kunnat blivit en idé, ett koncept. Slutresultatet blev en marmortrappa med pelare som möter en folkpark, och flera utflykter in i teaterns rekvisitaförråd. Möt också Petra Brylander – teaterns chef – som önskade ett originalverk, precis som allt annat som teatern sätter upp.
Medverkande
Tove Sjöberg, Studio Feuer
Petra Brylander, VD och teaterchef Uppsala stadsteater
-
Staden vid parken, så heter den plan i Borås som i år blev Sveriges bästa och fick planpriset. Hör stadsarkitekten Richard Matsson berätta om hur han fick idén om en motorväg för älgar, men sen tänkte att man kunde ha en för människor, genom staden, mellan kullarna i Borås. Och om hur en idé om en stor park kan få alla att prata stadsbyggnad, om hur hans säregna skisser och ritningar – en mix av Slas och Sven Nordqvist – har gjort stadsplaneringen till en konstform, något som är drivet av lust. Dessutom möter vi de två politikerna som drivit igenom projektet politiskt – och som vill se modigare tjänstepersoner.
-
Forsman Bodenfors skrev ett manifest för att det nya Merkurhuset skulle bli både ett arbetsverktyg och ett hem att älska. I manifestet stod bland annat: Inga lister! Lister har man bara om man har något att dölja, menade man. Det här skulle vara ett ärligt projekt. I arkitekturen och kommunikationen.Hör Per Bornstein, Andreas Lyckefors och Johan Olsson berätta hur de tog sig an det uppfordrande manifestet med fartygsplåt, bok och träullit. Och möt Forsman Bodenfors Hans Andersson och fastighetsägaren Platzer berätta varför det här kontorshuset inte alls blev som andra kontorshus.
Medverkande:
Per Bornstein, arkitekt
Andreas Lyckefors, arkitekt
Johan Olsson, arkitekt
Marie Lekmark, projektuthyrare PlatzerFastigheter
Hans Andersson, client director ForsmanBodenfors -
Sjätte delen om det sextioårsfirande Kasper Salinpriset handlar om prisets första tid. I ett expansivt och allt rikare folkhem instiftas Kasper Salinpriset för att prisa konstnärlighet i arkitekturen. Tidens hastighet, välstånd och tillväxt har kanske lämnat just denna del av arkitekturen bakom sig. Åtminstone tyck arkitekterna tycka så. Det första priset ges till den åldrande Sigurd Lewerentz för hans återkomst till arkitekturscenen, Markuskyrkan i Björkhagen, Stockholm. En hantverksmässigt, stram och allvarlig tegelkyrka, en skönhetens tillflyktsort i välfärdsstaten, som arkitekturhistorikern Göran Lindahl skrev.
Tidens priser delas mellan allvarliga kyrkor och krematorium och nya konsumtionspalats, liksom medborgarhus och stadshus. Tillsammans ger de en bild av ett samhälle som navigerar mellan samhällsbygge och tillväxt, det gemensamma och det privata.
Den arkitektur man prisar, kan man utläsa i motiveringarna, skapar skönhet och kvalitet och trots de stora skalorna, trots den långt drivna rationaliseringen av byggandet. Arkitekturen är ett trots, ett motstånd.
Vi pratar också med Josef Eder på General Architecture om vad de som ett nutida kontor har lärt av sextiotalet, av deras strukturalism, repetitioner som ett sätt att kunna skapa något som håller och är vackert i en tid – vår tid – som liksom sextiotalet har en starkt rationaliserad byggmetod.
-
Arkitekturens vinnare är en podcast om det sextioårsfirande Kasper Salinpriset, arkitektursveriges finaste pris. I det här avsnittet närmar vi oss vår egen tid och en av de senaste trettio årens mest inflytelserika arkitekter, Gert Wingårdh.
I mitten på 2010-talet var allt enkelt och man kunde ägna sig åt estetik och obekymrat prisa projekt som Väven i Umeå, som anklagats för att slå söndr den lokala kulturens infrastruktur. Några år senare var det inte så lätt längre. Greta, BLM, #metoo. Samvetet och tanken på att man måste se den större bilden, ta ansvar, kommunicera välvilja och medvetenhet. 2018 fick ett litet ateljéhus på Gotland priset, debatten blev stor. Fick man prisa denna exklusiva, estetiskt fulländade, låda långt ifrån världens utmaningar?
Gert Wingårdh har fått priset fem gånger, senast i år, med Filborna vattentorn. I ett samtal med Tomas Lauri försöker vi förstå varför så få anser sveriges mest framgångsrika arkitekt vara en förebild. Vi ser också hur han nu har hamnat på en plats i sitt liv där det – kanske – har blivit dags för de koncentrerade mästerverken?
Med Dan Hallemar, Katarina Rundgren och Tomas Lauri
-
Arkitekturens vinnare är podden som berättar historien om Kasper Salinpriset, som i år fyller sextio år. En podd om det som arkitekter tycker är bäst blir så klart också en berättelse om en tid. I det här avsnittet vandrar vi förbi två decennieskiften. Alla vet ju att ingenting egentligen händer när ett decennium skiftar och ett annat börjar, ändå är det ofta så vi i efterhand förstår historien. Vi ska gå från 1977 – året då bandet som skulle släppa Sveriges första punksingel Kriminella gitarrer gör sin första spelning – till 1991 – året då Ny Demokrati kom in i riksdagen. På vägen passerar vi 1980 och 1990. Från punk till populism.
Kanske har avståndet mellan vad arkitekterna belönade och vad samtiden prioriterade aldrig varit större än under denna tid. Här syns mycket lite av decenniets stora kreditfest, mycket lite av tillväxt och börsfest, av kontorsbyggnader vid motorvägarna eller skrytbyggen mitt i stan. Kasper Salinvinnarna på 1980-talet är, de allra flesta, lågmälda, vänliga, hantverksmässiga. Vi hittar ett minnesarbete och en längtan till det långsamma, eftertänksamma, i en snabb tid.
En arkitekt får två pris under den här tiden: Gunnar Mattsson. Vi besöker hans Kulturhus i Leksand tillsammans med stadsarkitekten i Borlänge Pernilla Wåhlin-Norén. Gunnar Mattssons hem var fyllt med bilder från ett svunnet Sverige, men också ett antikt Rom och med CD-skivor med dalarnas flinkaste och mest rytmiska spelmän.
Det finns ett minnesarbete, privat, nationellt och globalt, i hans arkitektur som går att lära sig mycket av. Ett minnesarbete som undviker de enkla historiska och nationella symbolerna och söker efter det grundläggande, rum, skydd, snår och en musikalisk rytm som alla kan stampa takten till.
Medverkande
Pernilla Wåhlin-Norén, stadsarkitekt i Borlänge
Katarina Rundgren, skribent och arkitekt
Dan Hallemar, redaktör Aritektur förlag och skribent
-
Vad kan vi begripa om den tid som nyss passerat? Vad går det att få syn på i det nyss passerade, inte kanoniserade? I det nya avsnittet av Arkitekturens vinnare, en podd om det sextioårsjubilerande Kasper Salinpriset, närmar vi oss tiden 2005 till 2012.
Det är en tid när intresset för design och inte minst heminredning får ett stort uppsving i Sverige. Nina Björk skriver en omtalad krönika om samtidens ”skitdrömmar”, drömmar om köksbord och dressingrooms med världen brinner.
Arkitekturen i denna tid tycks också vilja rita och bygga vackrare saker än innan, man vill klä samtiden i något fint och formstarkt. Om man läser juryutlåtandena om Kasper salin-vinnarna talar man om ”grafisk skärpa”, eller ”formmässig skärpa” ”Rika sensuella material”, ”Sköna och släta material”, det omsorgsfulla men också djärva, det stilsäkra, ”den poetiska precisionen”.
Det verkar som att vi under den här tiden möter en arkitekturens nya trevande självsäkerhet. Den vågar ta plats med form och tydlighet.
I avsnittet fördjupar vi oss i en av de tydligaste representanterna för denna tid, Tham & Videgårds Kalmar konstmuseum, som fick priset 2008. Denna svarta trälåda i den stora parken gör som många uppmärksammade hus från den här tiden, sveps helt i ett uttrycksfullt material.
Vi vandrar genom byggnaden med Bettina Pehrsson, museichef, ser vad som funkar och vad som är besvärligt, och tar oss vidare i ett samtal om Tham & Videgårds arkitektur.
-
Arkitekturens vinnare är en podd om Kasper Salinpriset – arkitekturens finaste pris – genom tiderna. I det andra avsnittet landar vi i det tidiga 1970-talets sökande efter relationen mellan individ och kollektiv i energikrisens och det fullbordade folkhemmets tid. 1970 fick kvarteret Barberaren i Sandviken, ritat av Ralph Erskine priset. Det kan sägas svara på en längtan efter skönhet och närhet i välfärdssamhället. Erskine hade i flera decennier arbetat i bruksorter. Där hade han plockat upp ett parallellt Sverige, ett Sverige av närmare relationer och mindre skala. Hans byggnader och stadsdelar kunde svara på en längtan efter människans mått och drivkrafter i en tid av industrialisering och storskalighet. Kanske kände sig medborgaren lite vilsen i allt det nya och funktionella. Kväkarbarnet Erskine, bruksskildraren Erskine och arkitekten Erskine menade att allt inte bara skulle vara vackert eller bara funktionellt. Gud skapade inte bara gasellen, sa han, utan också grisen. Grisen har kanske inte skönheten, men den har knorren. Erskines arkitektur är full av knorrar som gör en på gott humör och får en att känna sig hemma och i någon mening sedd. I programmet medverkar Dan Hallemar, redaktör och skribent Katarina Rundgren, arkitekt och skribent Björn Eklund, arkitekt
-
Det allra bästa som byggts under ett decennium, vad säger det om hur Sverige såg ut då? Det vill Dan Hallemar ta reda på i nya podden ”Arkitekturens vinnare”. I första avsnittet gör han stopp i Helsingborg där årets bästa hus – kvarteret Slottet ritat av Mats White boch Henrik Jais-Nielsen – fanns år 2000. Sekelskiftet 2000 är en tid för nya förväntningar på bostadsarkitekturen efter ett 1990-tal när det byggdes väldigt få bostäder. Nyfunkisens ljusa och stora lägenheter är ett nytt inslag i städerna. Så såg framtiden ut år 2000. I det här avsnittet lägger vi de här förväntningarna intill det som vi vet idag, det som hände sen. ”Arkitekturens vinnare” är en poddserie som utgår från Sveriges Arkitekters arkitekturpriser. Det äldsta och mest prestigefyllda, Kasper Salin-priset för årets bästa byggnad, firar 60-årsjubileum i år – den första pristagaren var Markuskyrkan i Björkhagen av Sigurd Lewerentz, en arkitekturhistorisk ikon från 1962. Fack- och branschförbundet Sveriges Arkitekter ger ut Arkitekturens vinnare. Även priserna för årets vassaste utemiljö Landmärket respektive jubilerar. Det skapades båda 1992 och har också sin plats i podden. I detta avsnitt med vinnaren 2000, Katarina Bangata i Stockholm, ritad av Jonas Berglund
