Afleveringen
-
Vi pratar om en väldigt kär och användbar modell som handlar om tre ”språkliga domäner”: Estetikens, reflektionens och produktionens domän. Modellen handlar om att det språk vi väljer säger något om vilken domän eller ”logik” en person befinner sig i. Vi tycker den här modellen är otroligt användbar och vi pratar om:
- Vad de olika domänerna innebär och hur de kommer till uttryck
- Dynamiken som uppstår när de olika domänerna möts i ett samtal
- Varför det är viktigt att locka fram och lyssna in alla tre domäner
- Hur dagsformen och olika sammanhang (tex vilken verksamhet vi arbetar med) kan påverka vilken domän vi hamnar i
- Hur vi kan använda oss av domänerna när vi planerar möten och när vi befinner oss på möten där vi ”pratar förbi varandra” eller blir frustrerade på andras domäner
- Hur modellen kan hjälpa oss att vara mer självreflekterande
Trevlig lyssning! -
I komplexa frågeställningar och i samverkan mellan olika logiker är nyfikenhet en central förmåga och förhållningssätt. I det här samtalet pratar Anna Zingmark med Peder Söderlind som är författare och entreprenör och som är särskilt inriktad på nyfikenhet. Peder intresserar sig för och är en viktig ambassadör för nyfikenhetens strategiska roll i våra organisationer och i vårt samhälle.
Samtalet handlar bland annat om:
-Varför vi behöver vara nyfikna i dagens frågeställningar och vikten av lärande
-Nyfikenhet som vår inre motivation att lära och som en kollektiv rörelse mot det nya
-Hur vi ser på nyfikenhet i vårt samhälle
-Nyfikenhetens roll i förändringsfaser
-Vikten av att odla psykologisk trygghet för att kunna stanna i frågorna
-Nyfikenhet i fokus för att bygga våra organisationer
-Att vara förälskad i känslan av att inte ha en aning74 -
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
I samband med att Länka firar 9 år reflekterar vi kring våra insikter och lärdomar hittills. Vi kommer in på några viktiga samverkansförmågor som ligger oss varmt om hjärtat, och pratar bland annat om vikten av att ta ett system- och helhetsgrepp, att förstå varandras kontexter, ”det högre syftet”, betydelsen av relationsbyggande och tillit, samt det stora värdet med lärande reflektioner. Att lyckas i samverkan kräver en hel del av oss, det är ingen quick fix, utan ett stort och brett kompetensområde. Och vi är lika taggade på att sprida samverkansförmågor som vi var i början av dessa 9 år i Länkas regi. Den kanske viktigaste insikten: Vi blir aldrig fullärda i samverkan. Och vi behöver vara många fler som sprider samverkanskompetenser för att stärka vår förmåga att ta oss an komplexa samhällsutmaningar.
Kanske är samverkan rentav en livsstil? -
Anna Zingmark pratar med Brita Hermelin, forskare och professor i kulturgeografi på Linköpings universitet. Brita forskar kring governance, samverkan och strategisk planering för lokal och regional utveckling och är särskilt inriktad på kommuner och kommuners roll i samverkan. Samtalet kommer också in på samhällsförändringen i Skellefteå i och med Northvolts etablering och den samverkan som detta har inneburit för att ta tag i alla frågor som behöver lösas.
Vi pratar bland annat om:
- vad det kulturgeografiska perspektivet på samverkan innebär
- varför samverkan blir så angeläget idag
- kommuners särskilda förutsättningar för samverkan
- behovet av dialogytor för att samverkan ska fungera
- Northvolts etablering i Skellefteå och all samverkan som krävs i etableringen
- kommuners aktörskap, legitimitet och resurser som förutsättningar för samverkan
- långsiktiga dialogprocesser för lokal utveckling
- behovet att kommuner är strategiska och proaktiva i val av samverkan samt det stora behovet av mer intern samverkan inom kommuner -
I detta avsnitt pratar vi med Kristina Alsér, en riktigt erfaren och hyllad ledare och samverkansledare. Kristina har erfarenhet från många ledande positioner och styrelsearbeten och har bland annat varit landshövding för Kronobergs län. Vi träffade Kristina när hon var styrelseordförande för Smart Housing Småland, ett samverkansinitiativ mellan företag, regioner, universitet och forskningsinstitut. Vi slogs då av Kristinas samverkande ledarskap – och det är också temat för vårt samtal.
Samtalet kretsar bland annat kring:
- Betydelsen av att samlas över gränser för att lösa svåra samhällsproblem
- Att det är processen som är det viktigaste och att processer tar tid
- Att 10 hjärnor tänker bättre än 1
- Mod och tillit
- Långsiktig finansiering som skapar förutsättningar för att innovation kan uppstå
- Hur resultaten i samverkan mest kan liknas ringar på vattnet – de sker i det kringliggande systemet i högre grad än i det direkta samverkansarbetet
- Styrelseordförandes roll i långvarig samverkan – att vara facilitator och ”hålla i snöret”
- Kraften i samtal och dialoger – det enda sättet att lösa konflikter och svåra frågor
Och mycket annat! Trevlig lyssning! -
Vi pratar med Mikael Lundström som har lång erfarenhet som samverkansledare i många olika sammanhang, som till exempel stora samverkansprojekt inom byggbranschen, säkerhetsarbete i näringslivet och från Försvarsmakten. Mikael är mycket engagerad i att få samverkan att lyckas och har identifierat tre framgångsfaktorer som han menar alltid fungerar för en lyckad samverkan:
- Skapa goda och trygga relationer. På riktigt!
- Öppen och tydlig kommunikation
- Gemensamt överenskomna spelregler för konkreta beteenden, gällande samarbeten, möten, kommunikation.
Vi kommer också in på den utvecklande aspekten av kristräning, vikten av en närvarande och kompetent samverkansledare i byggbranschen, och mycket annat. -
Vi pratar med Johann Packendorff, professor i Industriell ekonomi och organisation med specialisering mot industriell projektledning. Hans forskningsintressen inbegriper ledarskap, entreprenörskap, organisationsutveckling och projektledning, ofta studerade ur perspektiv såsom genus, identitetsskapande och socialkonstruktionism. Vi pratar med Johann om frågor som till stor del handlar om mätning och styrning i våra samhällsfrågor – och vad mätningen exempelvis kan få för konsekvenser.
Vi pratar bland annat om:
-Hur kultur och struktur, styrning och mätsystem samspelar och hur det blir i samverkan
-”Organisatoriska rum” för att få nya saker att hända
- Vikten av helhetssyn kring samhällsfrågor
- Hur mäter vi i samverkansprocesser
- Taylorismen 2.1
- Vikten av tvärvetenskapligt samarbete och förmågor som krävs -
”Gnuggzonen” är en översättning av det engelska begreppet ”groan zone”, som Sam Kaner beskriver ingående i boken ”Facilitator’s Guide to Participatory Decision Making”, och som är en fas i samverkan som kan upplevas som frustrerande och svår. Samtidigt är den avgörande för att ta tillvara den kreativa potentialen i samverkan och komma fram till riktigt bra och hållbara lösningar. Karoline och Anna pratar om teorin bakom och egna erfarenheter av att vara i gnuggzonen.
Vi kommer bland annat in på:
- Samverkansprocessen enligt Sam Kaner – bestående av en divergent konvergent fas, och däremellan gnuggzonen
- Varför gnuggzonen kan upplevas som så jobbig
- Vår tendens att undvika och avbryta gnuggzonen för tidigt och därmed skapar mindre bra lösningar
- Hur vi kan förstå konflikt som blockering, med inspiration från Thomas Jordan
- När engagemanget är starkt blir gnuggzonen oundviklig – och är ett bra tecken!
- Att lösningen är att stanna kvar, bli nyfiken och se vad som uppstår, i stället för att kämpa för sitt eget perspektiv
- När gnuggzonen är över – hur vet vi det?
- Hur vi kan lägga en grund för att våga möta gnuggzonen när den uppstår
- Några tips för hur vi kan facilitera när vi väl hamnat i gnuggzonen
- Det stora värdet med gnuggzonen – kunskapsintegrering, kreativitet och tillit! -
I det här avsnittet pratar Karoline Bottheim med Anna Hedman Jernberg om frågors betydelse , varför frågor är viktiga och varför det är viktigt att lära mer om frågor.
Vi kommer bland annat in på
- Frågor som ett kraftfullt verktyg i komplexa frågeställningar
- Hur frågor hjälper oss att ta oss ur det linjära som ”pockar på och att se det större sammanhanget
- Cirkulära frågor
- Modet att stanna kvar i frågorna
- Hur frågor mobiliserar och skapar delaktighet
- ”Hängande” frågor som följer med över tid och inte alltid behöver svar
- Frågor som ett sätt att ge erkännande till någon annan
- Hur frågor bidrar till trygghet och stärker den egna nyfikenheten
- Medvetenheten om att frågor aldrig är oskyldiga
- Exempel på djupa frågor (inspirerade av Daniel Christian Wahl)
- Integrerande frågor, hur relaterar olika perspektiv till varandra?
- Frågor som leder oss ur låsta lägen
- Vilken fråga behövs just nu? -
I det här avsnittet, lagom till starten på det nya året 2024, pratar Anna och Karoline om visioner i samverkan – vad är egentligen en vision, varför är visioner viktiga och vilka är framgångsfaktorerna i ett visionsarbete?
Vi kommer bland annat in på
- Vad vi behöver tänka på i visionsprocesser när många aktörer samverkar
- Tid – visionssamtal behöver få ta den tid de tar
- Vikten av att koppla an till, och bottna i, allas drivkrafter
- Några fallgropar i visionsarbeten
- Hur vi kan facilitera visionssamtal i samverkan
- Det paradoxala i att både ha en vision och att vara öppen och flexibel för att ändra den
- Kärnan i visionsarbetet: Mobilisering -
Många av våra metoder och tankesätt vilar på den systemiska ansatsen och är inspirerade av tillvägagångssätt inom systemisk familjeterapi. I det här samtalet pratar Karoline och Anna med Johan Sundelin, psykolog och familjeterapeut om varför de systemiska metoderna är så kraftfulla och hur de kan bidra när vi tar oss an samverkan. Det blir en påminnelse om hur viktigt samspelet mellan oss människor blir för hur vi lyckas i komplexa frågor. Vi kommer också in på konceptet ”Internal Family Systems” (IFS) som fokuserar på vårt ”inre” familjesystem som påverkar oss och som kan hjälpa oss att navigera i vårt komplexa inre.
Vi pratar bland annat om:
-Vad är egentligen ”systemiskt”?
-Hur vi ”organiserar” vårt samspel och skapar mönster för vad som blir möjligt
-Vad systemiska metoder har att göra med samverkan
-”Managers”, ”firefighters” och ”exiles”, delar av våra inre familjesystem
-Vad våra inre delar har att göra med hur vi tar oss an aktuella samhällsutmaningar -
I det här poddavsnittet pratar Karoline Bottheim och Anna Zingmark om det värdefulla med att göra en time-out i samverkansmöten och i längre processer. Time-out är ett facilteringsverktyg som hjälper oss att skapa involverande sammanhang där alla perspektiv får plats. Podden är för alla som vill få till mer meningsfulla möten där vi tar vår samverkan framåt. I podden gör vi även själva en time-out på vårt eget samtal vilket hjälper oss att förstå varandra.
Vi pratar bland annat om:
-Värdet och effekterna av att göra time-out
-Vad är en time-out
-Hur kan vi göra en time-out i möten och processer
-När kan man göra en time-out
-Varför gör vi det inte mer? -
I den här podden pratar vi, Karoline Bottheim och Anna Zingmark om att checka ut på möten. Vi fördjupar oss kring varför det är så viktigt och hur metoden kan genomföras. Den här podden är för alla som vill få till mer involvering och samskapande i möten samt mer engagemang och långsiktighet i samverkan.
Vi pratar bland annat om:
-Hur metoden check-ut hjälper oss att ta tillvara våra olika tolkningar
-En rad olika värden som kan skapas med metoden
-Olika praktiska sätt att göra en check-ut
-Vad som hindrar oss från att använda metoden
-Hur check-ut bidrar till bättre kultur och långsiktighet i samverkan -
I den här podden pratar vi, Karoline Bottheim och Anna Zingmark om att checka in på möten som en avgörande metod för involverande möten och för långsiktig samverkan. Vi fördjupar oss kring varför det är så viktigt och hur metoden kan genomföras. Den här podden är för alla som vill få till bättre och mer samskapande möten och samverkan i slutändan.
Vi pratar bland annat om:
-Vad metoden check-in är för något
-Värden och effekterna som skapas av att deltagare på ett möte checkar in
-Riskerna med att inte checka in
-Olika typer av frågor och form för check-in
-Hur vi ställer frågor som passar sammanhanget och processen
-Check-in i små och stora grupper
-Varför vi inte gör check-in i så många sammanhang fastän det är så viktigt -
I det här avsnittet pratar Karoline med Märit Bodaxell, samverkansledare med lång erfarenhet som varit med att ta fram den svenska översättningen av ISO 44001: Ledningssystem för affärsrelationer i samverkan – Krav och ramverk. Standarden ger insikt i vad som är viktigt att lyckas med när en organisation samverkar med en eller flera andra och innehåller en mängd checklistor och användbart stöd. En gedigen resurs alltså för alla organisationer som måste samverka med andra för att skapa den nytta de strävar efter.
Vi pratar bland annat om:
- Varför och hur standarden kom till
- Hur organisationer praktiskt kan arbeta med standarden
- Betydelsen av att börja i den egna organisationen med utgångspunkt i den egna ledningsstrukturen
- Vikten av att involvera högsta ledningen i samverkansstandarden
- Hur vi kan arbeta med ”professionella” relationer
- Principen ”värdeskapande”: Att se bortom syftet med samverkan är avgörande för att komma till 1 + 1 = 3
- Varför det blir viktigt att ta ett ansvar för den andra organisationens framgång
- ”Det finns inte win-win i samverkan, det finns bara ett win” (något att fundera på!)
- Varför det är så bra att arbeta med riskhantering och exitstrategi i samverkan -
I samverkan blir gemensamt lärande avgörande för att utveckla och förflytta en frågeställning. I den här podden pratar Anna Zingmark med Jon Ohlsson, professor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Jon har skrivit och varit redaktör för boken ”Kollektivt lärande i arbetslivet” tillsammans med Otto Granberg.
I podden pratar vi bland annat om:
-det anpassningsinriktade lärandet och det utvecklingsinriktade lärande
-begreppen kollektivt lärande, kollaborativt lärande och kollegialt lärande
-framgångsfaktorer i det gemensamma lärandet och mellan logiker
-vikten av den gemensamma reflektionen
-vad är effektivitet egentligen?
-var forskningen befinner sig kring det interorganisatoriska lärandet -
Det krävs mer av ett helhetsagerande och samverkan för att utveckla en hållbar stad. Det behövs fler systemagenter. I den här podden pratar Anna Zingmark med Katarina Scott och Emily Wise om Future by Lund som innovationsplattform och samverkansarena för nya lösningar kring samhällsutmaningar.
Vi pratar bland annat om:
-Behovet av systemagenter och vad det innebär
-Vad som krävs för att arbeta med samhällsutmaningar i en stad
-Arbetssättet i att ta oss an utmaningar i samverkan mellan aktörer
-Vikten av att träna samarbete och samverkan
-Vikten av att fånga och visualisera effekter av samverkansinitiativ -
Allt fler av dagens samhällsfrågor anses vara komplexa. Många har idag uppdrag att leda den sortens utvecklingsprocesser, och det kan kännas utmanande i praktiken. En paradox vi behöver förhålla oss till är tex att både driva processen framåt enligt plan, samtidigt som vi behöver stanna upp och ändra i planen utifrån det som uppstår. När vi leder komplexa processer kan vissa förståelseramar och arbetssätt hjälpa oss mer än andra. I det här avsnittet pratar vi om detta, med utgångspunkt i vår nya bok: ”Att lyckas leda en komplex process – mellan plan och icke-plan” (2023)
Vi pratar bland annat om:
- Hur kan vi förstå komplexitet lite mer konkret?
- Vad är skillnaden mellan projekt och process och varför är det viktigt?
- Att det linjära och det cirkulära alltid går hand i hand
- Exempel på olika aspekter av en inledande, en mitt-i och en avslutande och omdanande fas
- Förhoppningen att ta tillvara mer klokskap när vi arbetar med komplexa frågor -
Samhällsutmaningar kräver samverkan och gemensamt utforskande mellan kommuner och universitet. I den här podden pratar Anna Zingmark med Marie Mörndal, forskare om hennes bok ”Att takta: om organisering av samverkan mellan organisationer”. I samtalet pratar vi om den långsiktiga samverkansplattformen Samhällskontraktet och om vad som skapar framgångsrikt taktande.
Vi pratar bland annat om:
-Alla samtal som krävs mellan organisationer
-Olika utvecklingsfaser och lärandet i en långsiktig samverkansplattform
-Begreppet att takta som ett värdefullt ord i samverkansvokabulären
-Dimensioner som till exempel den tidsrelaterade, den symboliska och den holistiska
-Processledarens viktiga roll och förutsättningar
-Ensamheten i processledarollen fast man kommunicerar med så många -
Det finns mycket att säga om samverkan. Bland annat att det är svårt. Varför det kan vara bra att säga att det är svårt, och varför det faktiskt är bra att det är svårt, det pratar Karoline Bottheim med Priyanka John om. Priyanka har lång erfarenhet av komplex samverkan och har tillsammans med andra skrivit boken ”Samverkan över sektorsgränser. Möjligheter, utmaningar och förutsättningar”. Vi är alltså två riktiga samverkansnördar som fördjupar oss i våra olika erfarenheter och lärdomar av samverkan.
Vi pratar bland annat om:
- Makt och varför det är viktigt att prata om makt i samverkan
- Varför ”vi måste baka en tårta tillsammans” – i stället för att nöja oss med att vara ”olika tårtbitar som passar ihop”
- Betydelsen av att kliva fram som människor, något vi tvingas att göra i samverkan
- Vikten av rum som tillåter samtal och ”sensemaking” – och därmed större förflyttningar – över tid
- Vår tids fråga: Den hållbara människan, som är lite mer hel och inte behöver stänga av för många delar av sig själv
Och mycket mer. - Laat meer zien
