Afleveringen
-
Sverige ska införa en 15-årsgräns för sociala medier, föreslår regeringens utredare. Det ska vara upp till sociala medier-företagen att se till att reglerna följs.
Det presenterade socialminister Jakob Forssmed (KD) och regeringens utredare Lisa Englund Krafft, på en presskonferens den 2:e juni 2026.
Australien var det land som var först ut att lagstifta om en åldersgräns för sociala medier.
Frida Boisen och Tilda Boisen diskuterar det nya lagförslaget.
Vad blir bättre? Och vad finns det för riksker, om det nya förslaget blir lag.
Finns det risker att barns möjlighet att delta och göra sin röst hörd minskar?
Vad tycker du? Överväger fördelarna: Att barn blir skyddade från nätmobbning, övergrepp och inte minst, den risk för sociala medier-beroende många barn och unga hamnar i.
In och lyssna, och berätta vad DU tycker.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Studenten beskrivs ofta som en av livets lyckligaste dagar. Dagen då allt slit är över, framtiden ligger öppen och lyckan ska vara total.
Men för många ser verkligheten annorlunda ut.
I det här avsnittet pratar vi om studenten när den inte blir som man tänkt sig.
Om känslan av att stå bredvid när alla andra verkar ha sin bästa dag någonsin. Om ensamhet, besvikelse och de sår som kan följa med långt efter att mössan lagts på hyllan.
Tilda berättar om hur ledsen hon blev när hennes klass delade ut "klassens"-utmärkelser och hon inte fick någon alls.
Vi pratar om hur sådana traditioner ibland kan gå väldigt fel – när elever får etiketter som "klassens bitch", "klassens slampa" eller andra öknamn som förkläs till skämt men som kan göra stor skada.
Var går gränsen mellan humor och mobbning?
Vad kan skolan göra för att säkra att ingen elev ska behöva stå där på studentdagen med "klassen slampa" hängande runt sig på halsen?
Om du inte hade den där perfekta studenten som alla pratar om – då är du långt ifrån ensam.
Tack för att du lyssnar på Berätta alltid det här. Ta hand om dig – och om varandra. 💜
Och psst! Du har väl inte missat att vi just nu driver initiativet Terapi är friskvård? Skriv under här:
https://www.mittskifte.org/petitions/inkludera-terapi-i-friskvardsbidraget-1
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Hur är det att som sjukvårdsminister bära ansvaret för svensk vård – samtidigt som man själv vet hur det känns att må så dåligt att man inte vill leva?
Här berättar Elisabet Lann om tiden då hon själv mådde så dåligt att hon hade svårt att gå till skolan och om de mörkaste stunderna när livet kändes outhärdligt.
Vi pratar också om den katastrofala tsunamin i Thailand 2004, där hon befann sig när vågorna slog till – och där hennes syster så tragiskt miste livet.
Men samtalet handlar även om framtiden. Hur ser sjukvårdsministern på den psykiska ohälsan som ökar bland barn och unga? Varför ser vården så olika ut beroende på var i landet man bor? Och varför känner så många kvinnor att de inte blir tagna på allvar i vården?
Det är ett öppenhjärtigt samtal om sorg, överlevnad, hopp och om hur våra allra svåraste erfarenheter kan forma oss för resten av livet.
Välkommen till ett starkt och berörande avsnitt av Berätta alltid det här. 💜
Ring 112 vid omedelbar fara eller akut självmordsrisk.
För samtalsstöd och rådgivning kan du vända dig till följande kostnadsfria och anonyma tjänster:
Självmordslinjen: Ring 90 101 eller chatta dygnet runt via Mind.
Jourhavande präst: Ring 112 och be att få bli kopplad, öppet alla nätter.
Hjälplinjen: Ring 90 390 varje dag mellan kl. 13.00–21.00 för psykisk kris och stöd.
Bris (för dig under 18 år): Ring 116 111 eller chatta dygnet runt.
Mer information om hur du kan få hjälp eller hur du stöttar en närstående finns hos 1177 och Suicide Zero.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
En historisk nyhet har precis kommit!
Från och med den 1 juli blir psykiskt våld ett eget brott i Sverige. Det innebär att upprepade kränkningar, förnedringar, hot, kontroll och andra former av psykisk misshandel nu kan bli straffbara.
Och det väcker många frågor.
Vad är egentligen psykiskt våld? Var går gränsen mellan en destruktiv relation och ett brott? Varför har det tagit så lång tid för samhället att erkänna att ord, kontroll och psykisk nedbrytning kan lämna lika djupa sår som fysiskt våld?
I det här kortavsnittet pratar vi om den nya lagen, varför den är så viktig och vad den kan komma att betyda för människor som lever med psykisk misshandel i nära relationer, i familjer eller i andra sammanhang.
Vi pratar också om varför psykiskt våld ofta är osynligt för omgivningen – men aldrig för den som utsätts.
För att det här handlar om något som alltför många har levt med i tystnad.
Om du känner igen dig i det vi pratar om vill vi att du ska veta att du inte är ensam. Det du har upplevt är verkligt. Det spelar roll. Och du förtjänar att bli lyssnad på, tagen på allvar och få stöd.
Tack för att du lyssnar på Berätta alltid det här. Ta hand om dig – och om varandra. 💜
Och psst! Du har väl inte missat att vi just nu driver initiativet Terapi är friskvård? Om du vill: Skriva på här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad säger det om vårt samhälle att vi kan få friskvårdsbidrag för gymkort, massage och padel – men inte för att prata med en psykolog?
Samtidigt som den psykiska ohälsan fortsätter att öka, köerna till hjälp är långa och nästan varannan sjukskrivning beror på psykisk ohälsa, behandlar vi fortfarande mental hälsa som något separat från vår övriga hälsa.
I det här avsnittet pratar vi om varför terapi borde vara en självklar del av friskvårdsbidraget.
Och vi har en stor nyhet.🌟
Tillsammans med Meela och Epassi har vi drivit kampanjen för att göra terapi till friskvård – och nu har över 11 000 personer skrivit under vårt upprop.
11 000 människor som säger samma sak: Det är dags att sluta skilja på kropp och psyke. Det är dags att börja förebygga psykisk ohälsa innan människor blir sjuka på riktigt.
Nu ska vi snart lämna över de underskrifterna till socialminister Jakob Forssmed.
Varför är det fortfarande enklare att få bidrag för att träna kroppen än för att stärka sitt psykiska mående? Vad skulle det innebära för människor, arbetsplatser och samhället om terapi blev en del av friskvården? Och vilka argument finns egentligen emot?
In och skriv under du med!
Tillsammans gör vi skillnad!
https://www.mittskifte.org/petitions/inkludera-terapi-i-friskvardsbidraget-1
Det – och mycket mer – pratar vi om i dagens avsnitt.
Dela gärna vidare till någon som behöver höra det här samtalet.
Tack för att just du lyssnar. 💜
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sverige befinner sig i en psykisk hälsokris. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt – inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenskar äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning beror på psykisk ohälsa, fler än 100 000 barn står i kö till BUP och var sjätte elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg.
I årets stora partiledarserie i Berätta alltid det här träffar vi Sveriges partiledare för att prata om lösningarna. Hur bygger vi ett samhälle där barn och unga får hjälp i tid? Där skolan fungerar för fler? Och där psykisk hälsa tas på lika stort allvar som fysisk hälsa?
I det här avsnittet gästar Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet – och tidigare faktiskt själv psykolog.
Vi pratar om varför betyget F kan vara direkt farligt för barns psykiska hälsa. Amanda berättar vad hon tycker är ett av de största politiska misstagen Sverige gjort när det kommer till psykisk hälsa, och varför hon menar att mindre klasser i både skola och förskola är avgörande för att barn ska bli sedda i tid.
Vi pratar också om:
✅ Psykisk ohälsa bland barn och unga
✅ F-systemet och skolstress
✅ Mindre klasser och fler vuxna i skolan
✅ Köerna till BUP och bristen på tidiga insatser
✅ NPF och varför så många barn faller mellan stolarna
✅ Samtalsterapi och varför mental hälsa borde prioriteras högre
✅ Hur vi bygger ett samhälle där fler unga får tillbaka hoppet
Amanda Lind delar också sin syn på varför Sverige måste börja se psykisk hälsa som en av vår tids största samhällsfrågor – och vad politiken faktiskt kan göra åt det.
In och lyssna på hela avsnittet nu.
Snart kommer nästa partiledarintervju i Berätta alltid det här.
Dela gärna vidare till någon som behöver höra det här samtalet.
Tack för att just du lyssnar. 💜
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sandra-Stina Vesterlund, AI-entreprenör, VD, entreprenör, investerare, utsedd till Årets tillväxtprofi och en av Sveriges starkaste frsmtudsröster inom svensk industri.
Men bakom framgångarna finns också en kamp som handlar om något mycket större än karriär.
I det här avsnittet berättar Sandra-Stina om livet som mamma till två särbegåvade barn som också har autism, ADHD och psykisk ohälsa – och om en skola som gång på gång svikiit dem.
Sandra-Stinq berättar om sin son som redan vid sex års ålder blev utbränd.
Sex år gammal.
Ett barn som varje dag kämpar för att passa in.
Som maskerar sina svårigheter för att klara av skolan.
Som stod ut med ljud, intryck och krav som hans nervsystem inte kunde hantera.
Tills kroppen och hjärnan inte orkade längre.
Sandra-Stina beskriver en svensk skola där många eldsjälar gör allt de kan – men där resurserna, kunskapen och förutsättningarna inte räcker till för särbegåvade barn med NPF.
Och situationen är så desperat att många familjer i samma sits idag överväger – eller faktiskt väljer – att lämna Sverige för att deras barn ska överleva och klara sin skolgång.
Nu undrar också Sandra-Stina: ”Kan vi ens bo kvar i Sverige?”
Det här är ett avsnitt om barn som går sönder alldeles för tidigt.
Om psykisk ohälsa.
Om utanförskap.
Om att känna att ens barn inte får plats i sitt eget land.
Men också om kärlek och föräldrar som aldrig slutar kämpa för sina barn.
Vi pratar också om Charlie-stipendiet – ett nytt stipendium med målet att hjälpa barn och unga med NPF genom att ge familjer stöd att utbilda en assistanshund inom psykisk hälsa som hjälp i livet. Ett stipendie som Sandra-Stina med Vesterlund Ventures är med och möjliggör.
Det handlar om trygghet.
Om att få känna sig mindre ensam.
Om att få andas.
För ibland kan en hund bli skillnaden mellan isolering och delaktighet.
Mellan kaos och lugn.
Mellan att bara överleva – och faktiskt kunna leva.
https://www.charliestipendiet.se/
Missa inte det här otroligt viktiga och starka samtalet med Sandra-Stina Vesterlund. 💜
✨ In och lyssna nu!
Dela gärna avsnittet vidare.
Se klipp från avsnittet, och följ oss gärna på vår instagram och TikTok.💫
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tilda Boisen röt nyligen ifrån på TikTok och ifrågasatte att så många inte följet nyhetsflödet.
Hallå! Det är valår. Vi behöver engagera oss i vad som händer i vår värld, följa samhällsdebatten, eller rent av delta i samhällsdebatten, för att kunna bidra till vår värld.
Hon fick till svar; "Jag orkar inte. Det är för mycket negativa nyheter. Jag mår inte bra av det psykiskt".
I dagens avsnitt utsätter sig Frida Boisen och Tilda Boisen för nyhetsflödet.
Och räknar negativa nyheter vs positiva nyheter - på våra största nyhetssajter och reflekterar över hur de får oss att må.
Och så en fantastisk positiv nyhet: Fler än 10 000 har nu skrivit under uppropet för att terapi ska få blir friskvård.
Gör det du med!!
https://meelahealth.com/se/sv/friskvard/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Varje dag möter vi världen. Och världen möter oss. Men vad händer när vi inte kan möta vår medmänniska med ett leende?
Och är vi ser att människan vi möter inte skiner upp när hen ser vårt ansikte? Utan istället fylls av oro och rädsla.
Paula Warfvinge, till vardags samtalsterapeut, genomgick en förebyggande cancerbehandling som påverkade huden i ansiktet mycket.
Ovanför hennes mun bildades ett stort sår, som såg ut som en stor sårmustasch, som om hon varit med om en allvarlig olycka.
Det gjorde ont. Hon kunde inte le, knappt sova. Och fick uppleva vad som händer när vårt utseende tas ifrån oss.
När vårt leende berövas oss.
Hur konstigt människor reagerar.
När vår skönhet berövas oss.
För Paula blir det en mörk och tuff upplevelse.
Och hon kämpade med känslor av hopplöshet.
Till slut valde hon att öppna upp och våga berätta om de svåra känslorna - och möttes av kärlek.
Varmt välkommen till ett avsnitt om hur vi blir bedömda av andra.
Hur små gester av snällhet kan göra så stor skillnad.
Följ oss gärna på instagram och tiktok.
Tack för att du lyssnar.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Skolan ska vara en skola för alla - men hur väl lyckas vi egentligen med det idag – när nästan var sjätte elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet?
Där fler än var 19000 barn är hemmakämpare i Sverige idag, där tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, där tre barn i varje klass har NPF, där fem till sex elever har psykisk ohälsa,
varav i snitt ett par stycken har allvarligare problem?
Idag gästas vi av utbildningsminister Simona Mohamsson, partiledare för Liberalerna, som berättar om hennes vision om hur svenska skolan ska bli bättre.
Skollagen säger att vi ska ha en likvärdig skola, där alla ska få en chans, och skolan ska ta hänsyn till varje barns behov och anpassa utbildningen så att du ska få chans att lyckas
Men varje vecka träffar vi barn och anhöriga som berättar om ett skollotteri, där det här med anpassningar ibland fungerar som en dröm, och ibland nästintill är obefintliga.
Frida Boisen och Tilda Boisen frågar vad Simona Mohansson ska göra åt skollotteriet? Att det idag är så otroligt stora skillnader mellan olika kommuner och skoler runt om i Sverige, när det kommer till vilken hjälp hemmakämpare får, eller anpassningar barn med NPF får – eller inte får.
Vi får också höra Simona Mohamssons vision om den nya svenska skolan.
Med ett nytt betygsystem, nya läroplaner och den största skolreformen på 30 år.
I juni väntas Riksdagen klubba igenom den nya skollagen, med hårdare tag och mer makt till läraren.
Men fiinns det risker med en skola där beslut om kvarsittningar inte behöver ha dokumenterade underlag?
Vad händer med tryggheten för eleven?
Hur ska vi säkra att fler barn kommer att må bra och lyckas i den nya svenska skolan?
Hur stor ska en skolklass egentligen vara?
Ska alla kränkningar anmälas i skolan?
Eller räcker det med att enbart grova kränkningar anmäls?
Och hur blir det med elevhälsan?
Vi tar också upp den psykologisk kris Sverige är i. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt. Inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenska äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning är en sjukskrivning i psykisk ohälsa, och när det kommer till barn och unga har vi 19 000 barn som är hemmakämpare, tre barn i varje klass har NPF, tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, och fler än 100 000 barn står i kö till BUP, och vi vill förstås höra hur Simona Mohansson och Liberalerna vill göra för att säkra att fler unga får rätt hjälp snabb, för att må bättre.
I år är det riksdagsval och nu vi träffar Sveriges partiledare för att höra deras visioner för en bättre psykisk hälsa i Sverige, och bättre hjälp till barn och familjer som kämpar med NPF, psykisk ohälsa och i köer för att få vård. Nu är det dags för Liberalernas partiledare Simona Mohamsson.
Vad ser Simona för lösningar på det vi ibland kallar Sverigelotteriet - där det är så stora skillnader runt om i Sverige, på hur långa köer det är till hjälp för inte minst barn som väntar i BUP-köer, eller så stora skillnader i stöd i skolan till elever med NPF eller som mår psykiskt dåligt.
In och lyssna på hela avsnittet om hur Liberalerna vill satsa på en bättre skola och på den psykiska hälsan i Sverige.
Snart kommer nästa partiledarintervju.
Näst ut är MIljöpartiets Amanda Lind
Dela gärna vidare.
Tack för att just du har lyssnat.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Går det att vårstäda sig till ett bättre psykiskt mående?
Frida Boisen och Tilda Boisen om hur de gör för att må bättre genom at städa ut det du inte längre vill behålla.
Hur kan vi göra för att också städa bort tankar och beteenden vi inte vill ha?
Vi ösnkar dig en fantastisk vecka i maj.
Ta hand om dig.
Du är värd att må bra!
Följ oss gärna på instagram och TikTok.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sommarsolen strålar över stora delar av Sverige. Vad betyder solen för vår mentala hälsa? Hur kan 20 minuters sol per dag göra stor skillnad?
Och hur känns det när mörkret breder ut sig fastän solen skiner?
Hur hittar vi till ljuset och hälsan?
Hur påverkas Frida & Tilda?
Välkommen till Berätta alltid det här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Amelie Angelskår, är idag en av Sveriges starkast lysade röster, för psykisk hälsa.
Idag är hon medgrundare till Meela, en ledande psykologplattform, som just sätter matchningen i fokus, att hitta rätt psykolog för just dig - tack vare en smart matchningsalgoritm.
Hon brinner för att krossa stigmat kring psykisk ohälsa, vilket lett till att hon av internationella affärstidningen Forbes listats som "40 under 40", en av vår tids starkaste unga globala ledare.
Och ddag driver Amalie tillsammans med oss kampen för att terapi också ska ingå i friskvårdsbidraget - för att fler ska få rätt hjälp i tid. För att fler svenska ska slippa må psykiskt dåligt, och få hjälp att reda ut tankar och känslor medan man är frisk - innan man blir sjuk.
Amalie berättar också om hur hon vänt sina personliga erfarenheter av psykisk ohälsa till ett så starkt driv för att försöka göra det lättare för andra att hitta rätt.
Amalie berättar hur hon tidigt gjorde raketkarriär. Som 25 år blev hon VD för sitt första bolag, och drabbades av utbrändhet.
Men på vårdcentralen viftades initialt hennes problem bort. Och vägen till att hitta rätt psykolog som matchade just med Amalies behov var lång. Det krävdes ett vårdcentralsbyte, läkarbyte, psykologbyte och det tog månader att hitta rätt psykolog och terapi som verkligen gav Amalie exakt den hjälp hon behövde.
Idag är alltså Amalie medgrundare till ledande psykologplattformen Meela, en forskningsbaserad matchningsalgoritm, som är kopplade till 650 legitimerade psykologer och psykoterapeuter, där dina behov, faktorer som terapimetoder, erfarenheter, öppenhet, diagnos, vad man behöver hjälp med, kultur matchas med rätt psykolog. Allt för att skapa den terapeutiska alliansen, som forskning visar är den största faktorn för att terapin ska lyckas. Det där klicket, som verkligen behövs för att man ska få rätt hjälp vid just rätt tid i livet.
I dagens samtal får du höra Amalie berätta om sin personliga resa, hennes erfarenhet av att krascha och inte få rätt hjälp. Och hur hon vände sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa, kampen att inte hitta rätt hjälp så snabbt som möjligt, till att driva förändrnig. Hur hon idag kämpar för att fler ska få rätt hjälp snabbt. Rätt terapi med rätt person i rätt tid.
Amalie brinner för tillgänglighet. Och under en lunch började Amalie berättar också om varför hon brinner för vår gemensamma satsning, som verkligen tog fart under en magisk lunch: att terapi borde ingå i friskvårdsbidraget.
Vi har hur vi än försökt inte hittat en enda anledning till att vi INTE skulle låta terapi infgå i friskvårdsbidraget. Bidraget finns redan. Och vi får använda det till så mycket bra för att friskvårda, att spela tennis, bowling, dansa zumba, ta en massage. Vi uppmuntras att friskvårda vår fysiska hälsa, men inte vår psykisk hälsa. Fastän hälften av alla sjukskrivningar består av psykisk ohälsa.
En tredjedel av alla friskvårdsbidrag brinner idag inne.
Det är såklart bra också för det mentala, att vara i fysisk aktivitet, men det är svårt ibland att ta steget till fysisk aktivitet när man mår dåligt psykiskt. Steget till att orka gå och dansa Zumba kan vara stort när man mår dåligt.
Amalie delar också en topplista av de vanligaste problemen folk i Sverige idag söker psykologhjälp för. Gissa vilka utmaningar som toppar!
Och psst, många av de vanligaste anledningarna är verkligen utmaningar som handlar om en längtan att friskvårda sig, hitta bättre sätt att må bättre i sitt vanliga liv.
Skriv under uppropet nu! Vi har redan fler än 4000 namnunderskrifter!
Din röst kan förändra vårt regelverk!
I början av sommaren lämnar vi över namnunderskrifterna till socialminister Jakob Forssmed.
In och lyssna på ett så starkt avsnitt!
Och skriv under nu!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sverige är i en psykologisk kris. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt. Inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenska äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning är en sjukskrivning i psykisk ohälsa, och när det kommer till barn och unga har vi 19 000 barn som är hemmakämpare, tre barn i varje klass har NPF, tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, och fler än 100 000 barn står i kö till BUP.
Var sjätte timme tar en person i Sverige sitt liv - och när vi reser runt i Sverige träffar vi varje vecka barn och föräldrar som är desperata efter att få rätt anpassning, rätt stöd i skolan, att äntligen få rätt hjälp inom psykiatrin, och hopp om att ens barn ska få komma tillbaka till livet.
I år är det riksdagsval och nu vi träffar Sveriges partiledare för att höra deras visioner för en bättre psykisk hälsa i Sverige, och bättre hjälp till barn och familjer som kämpar med NPF, psykisk ohälsa och i köer för att få vård. Först ut är vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.
Vad ser Noohi för lösningar på det vi ibland kallar Sverigelotteriet - där det är så stora skillnader runt om i Sverige, på hur långa köer det är till hjälp för inte minst barn som väntar i BUP-köer, eller så stora skillnader i stöd i skolan till elever med NPF eller som mår psykiskt dåligt.
✅ Förstatliga skolan för att göra den mer jämlik
✅ Dubblering av elevhälsan
✅ I skolan halvera klasserna för de yngre och göra det till lag, så att varje barn får mer tid med en lärare och bättre chans att bli sedda och hörda.
✅ Avgiftsfri samtalsterapi till alla som behöver.
✅ Prioritera vården framför annat. Mer pengar till vården.
Det är några av de viktigaste åtgärder Nooshi Dadgostar ser för att fler, inte minst barn och unga ska må bättre psykiskt.
Och vad säger Nooshi Dadgostar om skolan där var sjätte elev inte klarar grundskolan. Och där det i den nya skollagen ordineras hårdare tag i skolan, där lärare exempelvis enligt den nya skollagen lättare ska kunna beordra kvarsittning utan speciell dokumentation.
”Det är politiker som borde få kvarsittning. Det är klart har du ett klassrum med 35 personer i ett klassrum i ett klassrum med 15 personer inte att fixa det. De kommer aldrig att nå fram till hjälpen när de räcker upp handen. Vi har föreslagit tvålärarsystem och ett maxtak för lärare. Du ska ju få hjälp direkt när du räcker upp handen. Du vill lära dig. Du är törstig. Men om någon för femte gången någon inte kommer fram vad är poängen. Jag hänger inte med. Vi måste ha mer undervisningstid. Vi måste tro på pedagogiken”.
Vi samtalar också med Nooshi om mobbning. Där Nooshi är kritisk till delen i den nya skollagen där skolpersonal i framtiden bara ska anmäla grova och upprepade kränkningar istället för alla kränkningar som det är idag.
Och vad säger Nooshi om att man ska få samtalsterapi på friskvårdsbidraget?
Varför ska vi bara få friskvårda kroppen och inte vår mentala hälsa.
”Det är en bra poäng, jag ska ta med det”, säger Nooshi som i princip vill gå ännu längre och göra terapi avgiftsfri för alla.
In och lyssna på hela avsnittet om hur vänsterpartiet vill satsa på den psykiska hälsan i Sverige.
Snart kommer nästa partiledarintervju.
Näst ut är Liberalerna Simona Mohamsson.
Dela gärna vidare.
Tack för att just du har lyssnat.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kommer vi om 20 år att se tillbaka på den tiden vi lever i nu och tänka: Herregud, tänk att vi 2026 lät barn ha mobiler - tänk att vi inte fattade hur enormt farligt det var för deras mentala hälsa?
Eller kommer vi att se tillbaka på idag och tänka: Herregud, tänk att vi 2026 hade så usla verktyg att förstå vad som var ADHD och vad som inte var det?
Hur kommer vi att se på tiden innan AI?
Om vi aldrig skulle våga resa in i framtiden och utmanaa dagens normer och verklighet, skulle vi aldrig ha visioner som Suicide Zero.
Välkommen till framtiden. Ett avsnitt där Frida Boisen och Tilda Boisen byter perspektiv.
Vad tror du vi kommer att skaka på huvudet åt, när det kommer till inte minst frågor om barns rätt och psykisk hälsa?
Vad vill du ta steg till att förändra.
Morgondagen börjar med dig.
Tack för att du lyssnar.
Glöm inte bort att du förtjänar att må bra.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
”Gå och lägg dig” sa socialminister Jakob Forssmed på en presskonferens nyligen, när han presenterade Folkhälsomyndighetens nya sovrekommendationer till barn och unga.
Och uppmaningen om att våra unga borde sova mer är viktigare än någonsin. För vi har en sömnkris i Sverige.
Mer än hälften av alla 18-åringar sover för lite, nästan hälften av alla högstadieelever får inte tillräckligt med sömn och varannan tonåring säger själva att de har svårt att sova, varje vecka.
I dag lägger sig nära 6 av 10 ungdomar efter klockan 23, jämfört med cirka 1 av 6 på 1980-talet.
En tredjedel av våra unga sover mindre än sex timmar per natt, trots att behovet ligger på åtta till tio timmar, visar siffror som Folkhälsomyndigheten presenterar i sin nya delredovisning "Främja goda sömnvanor bland barn och unga”.
Tjejer sover sämre än killar och har du NPF som exempelvis ADHD är ofta sömnproblemen än vanligare. Tre av fyra har sömnproblem, enligt Attention.
Frida Boisen och Tilda Boisen har läst igenom Folkhälsomyndighetens nya rapport, och vid ett flertal tillfällen samtalat med ledande sömnforskare om vad vi kan göra för att sova mer och bättre.
I det här avsnittet går vi igenom sovtipsen och insomningstipsen som fungerar, både de goda råd som Folkhälsomyndigheten presenterar, men också tipsen som faktiskt inte nämns, men som kan göra all skillnad.
Tilda berättar också hur hon kämpar med sömnen, och Frida berättar om sina bästa tips. Det är livsviktigt att få en bra sömn. Utan vilka är risken att vi får mer oro, ångest, stress.
Samtidigt vänder vi också på frågan. Ibland är det inte sömnproblemen som gör oss mer stressade. Utan såklart stress (inte minst stress över skolan som många unga berättar om för oss) som gör att man inte kan sova.
Dessutom diskuterar vi den kraftiga ökningen av sömnmedicin bland unga, och utforskar alternativa sätt att varva ner: allt från kroppsscanning till terapihundar.
Frida ställer frågan som borde finnas med i dem nya rekommendationerna: Varför sover vissa bättre tillsammans med någon annan?
Välkommen till avsnittet där vi ger våra absolut bästa sömtips, och påminner om Karolinska institutets viktiga råd till alla skolledare: Att senare lägga skolstarten på morgonen, för att fler unga ska få sova lite längre.
Har du tips och tankar? Hör gärna av dig till oss. Och kommentera gärna på våra sociala medier. Vi finns på TikTok och Instagram.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Är du en person som väljer musik efter humör?
Har du – som Tilda – en spellista för varje känsla?
Eller är du mer som Frida, som blir som allra lyckligast när hon själv får sjunga?
I det här avsnittet dyker vi ner i musikens kraft, oavsett om det handlar om att skapa, dansa eller bara lyssna. Vad är det som kemiskt händer i kroppen när favoritlåten sätts på?
Det är faktiskt inte bara en känsla – forskning visar att musik sätter igång kemiska processer i hjärnan som kan göra oss både lugnare och gladare.
Musik kan med andra ord fungera som ett naturligt antidepressivt medel – ofta helt gratis och alltid nära till hands.
Dessutom: Visste du att personer som sjunger i grupp ofta mår bättre?
När vi sjunger tillsammans ökar nivåerna av oxytocin i kroppen, och våra hjärtrytmer kan till och med synka. Körsångare rapporterar faktiskt ett högre välmående än genomsnittet.
Så varför får musik oss att vilja dansa fram på gatan? Och hur kan du använda musik mer medvetet för att må bättre?
Lyssna på veckans avsnitt – och låt musiken göra sitt.
Glöm inte bort: Du är värd att må bra.
Följ oss på instagram och tiktok.
Och berätta för oss: Vilken musik ger DIG mest lycka i livet?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ivar Petit - från hemmakämpare till kursetta.
”Du har inga vänner. Gå inte till skolan. Ingen gillar dig. Bara häng dig själv”.
Det var några av de anonyma meddelanden Ivar Petit fick i nian, av en eller flera klasskamrater. Just att han inte visste vem eller vilka som skickat dem, gjorde allt så obehagligt, att Ivar helt slutade gå till skolan.
Han blev en hemmakämpare. Blev kvar i sängen i månader.
ADHD, autism, utanförskap, ett utåtagerande beteende, som sen ledde till en djup depression.
Hur vänder man det?
För Ivar blir en stödperson från socialtjänsten en så viktig person, att gå på café med honom en gång varannan vecka en väg ur helvetet.
Ivar går ut grundskolan med streck i flera ämnen. Och väljer att gå det individuella gymnasieprogrammet i Rönninge gymnasium för att komplettera sina betyg.
Någonstans här kommer nystarten i Ivar Petits liv. Ivar inser att han trott att han varit en person som inte passar i skolan - men nu - blir han en ny person. Som hittar sin väg, och med rätt utmaningar, inser att han gillar skolan och särskilt mycket - matematik.
När han går ut gymnasiet blir han kursetta - och den bästa eleven skolan haft på 25 år.
Idag är fler än 19 000 elever hemmakämpare.
Missa inte det här så starka avsnittet med Ivar.
Hör om hans inspirerande resa, där han idag pluggar på sin drömutbildning på KTH.
In och lyssna på avsnittet nu!
Kanske känner även du någon som nu gpr igenom samma helvete Ivar upplevde för några år sedan?
Se klipp från avsnittet på vår instagram och tiktok.
Dela gärna vidare. Ge någon som kämpar hopp.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tilda har blivit kattmamma! 🐈⬛😻❤️
Har du också känt, precis som Tilda, att du mår bättre när du har djur omkring dig?
Någon att vara nära, någon som lyssnar och förstår.
Någon som visar kärlek.
Forskning visar att djur kan minska både ångest och depression.
Katter har allt mer börjat lyftas fram som terapidjur, tack vare deras lugnande närvaro och förmåga att skapa trygghet.
Tilda räddade en katt utan hem, katten Ilaaki, som nu ger all kärlek tillbaka.
För katter gör just det, dem minskar ensamhet, ger trygghet och närhet. Ibland något så enkelt som att ett spinnande i soffan kan öka oxytocinet i kroppen – och därmed vårt välmående. För ibland är det just det vi behöver som mest: någon som bara är där.
Djur öppnar dörrar för dem som kämpar med psykisk ohälsa. Är du precis som Tilda nyfiken på ett liv med en fyrbent kompis?
Då tipsar hon om Hundstallet, där hon själv är volontär – och kattkafét Whiskers i Stockholm, som förmedlar adoption av hemlösa katter.
Välkommen till varmt, personligt avsnitt om hur en katt kan förändra mer än man tror.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Skådespelaren Julia Heveus, 29, känd från SVT-serierna Gaslight och Tystnaden, berättar för första gången hur hon blev svårt sjuk i anorexi som 14-åring. Bara på tanken på mat eller ens vatten blev katastrof.
"Det är som att någon kommer fram med en kniv. Det gick inte. Så i början blev jag sondmatad", berättar Julia när hon ser tillbaka på de sex månaderna hon var inlagd på sjukhus.
I nya avsnittet av Berätta alltid det här, väljer Julia Heveus, huvudrollsinnehavare i hyllade SVT-serierna om psykisk ohälsa, att för första gången bryta tystnaden kring hennes egen kamp med psykisk ohälsa och ätstörningar. En kamp som höll på att kosta hennes liv.
"Det var bara panikångest, skrik, gråt, slåss för ens liv", säger Julia om den här tiden.
Julia berättar om hur en bakgrund inom cheerleading och konståkning bidrog till sjukdomen, om tiden som inlagd och kontakten med Stockholms Centrum för Ätstörningar, och om hur ångest och panikångest blev ett resultat av sjukdomen. Hon berättar om att missa nian, att livet sätts på paus när ätstörningen egentligen blev ett symptom av ett tidigare trauma. Att det egentligen handlade om ett rop på hjälp, så som det ofta gör.
Samtalet lyfter större perspektiv kring ätstörningar idag: hur ideal förändras, varför antalet drabbade har ökat kraftigt och vilket ansvar idrotten och tränare behöver ta. Vi berör också vikten av att agera vid minsta misstanke att någon lider av en ätstörning och det livsviktiga att sluta kommentera andras kroppar – punkt.
Vi pratar också om det livsviktiga med ett bra stöd. Om hennes mamma som aldrig gav upp, som både var en trygg punkt och vågade konfrontera. Om hur vägen tillbaka började när kroppen fick näring och hjärnan kunde fungera igen. Samtalet inspireras ger hopp och visar mod, för ja, Julia är levande bevis på att det går att bli frisk igen. Hon berättar om sårbara stunder i livet efter tiden som sjuk när hon inte har fallit tillbaka i sjukdomen som ett sätt att hantera känslorna. Det visar att det går, att leva frisk och fri. Idag har hon inte haft ätstörningsproblem på 10 år.
"Idag är jag helt frisk och är friskare än tiden innan jag blev sjuk" säger Julia tacksamt.
För idag är det många som inte får så snabb hjälp som Julia fick. Något Julia lyfter som ett problem eftersom många som går med anorexi i flera, flera år får sämre förutsättningar att bli helt friska när hjälpen inte kommer i tid.
"Även om det bara tog ett halvår för mig att bli så sjuk, så tog det ändå fyra-fem år att bli frisk", berättar Julia.
För trots snabb hjälp är anorexi inget som går över utan professionell hjälp.
Slutligen pratar vi om vägen till skådespeleriet och dem psykiska svårigheterna som lyfts i serierna. Serierna tar upp ämnen som gaslighting. I relationer är gaslighting vanligare än många tror, men i olika grad.
"Förövaren får offret att tro att man är knäpp, galen och ifrågasätter ens syn på sig själv." Precis så blir ofta ens verklighet när gaslighting är en del av ens vardag berättar Julia, utifrån det hon fick uppleva i gestaltningen av huvudkaraktären Nora i serien Gasligth.
Ett sårbart, viktigt och hoppfullt avsnitt om mod, läkning och att våga be om hjälp.
Viktiga nummer att ringa för dig som kämpar eller står bredvid:
Ring alltid 112 om det är akut
Frisk och fri: 08–20 80 18
BRIS: 116 11
Mind: 901 01
För rådgivning: 1177
Dela gärna för att sprida denna livsviktiga kunskap och berättelse. Och glöm inte: Du är fantastisk och förtjänar att må bra.
Vi finns på instagram och tiktok❤️
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
