Afleveringen
-
Vi Àrver inte bara utseende utan Àven strategier som prÀglar oss hela livet. Genom att förstÄ mer om vÄrt ursprung kan vi hantera vÄr nutid pÄ klokare sÀtt. Kerstin Sofia insÄg den makt som finns i tystnad och för Inez blev det en förklaring till varför hon alltid kÀnt ett behov av att vara duktig och hjÀlpsam. Om Bowens teori som verktyg.
-
Sedan urminnes tider har mÀnniskor trÀffats regelbundet, vilket Àven dÄ innebar bÄde möjligheter och utmaningar. Högtider som midsommar, jul och pÄsk brukar innebÀra att familjer trÀffas och att vi med nÄgon slags automatik gÄr tillbaka in i de roller som vi haft nÀr vi vÀxte upp. Trots de utmaningar som kontakterna med det egna systemen innebÀr, för de alltid med sig sidovinster.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Ett neuropsykiatriskt funktionshinder innebÀr utmaningar för sÄvÀl de som har diagnoser som de som finns i dennes sammanhang. Att lÀsa av social koder, förstÄ metaforer och ha tidsuppfattning Àr inte alla förunnat, men nÄgot som vi förvÀntas kunna. För att sÀnka stress och press behöver vi förstÄ varandras förutsÀttningar. I det hÀr avsnittet har vi bjudit in Per Henriksson, som Àr psykiater och barnlÀkare med mÄnga Ärs erfarenhet av att möta barn och ungdomar med den hÀr typen av utmaningar.
-
Att vara ensambarn innebÀr ett högt tryck pÄ att förverkliga sin förÀldrars drömmar och förvÀntningar, men förstÄs ocksÄ att bli sedd - att fÄ ett sjÀlvklart fokus.
Om glappet Àr stort mellan syskon kan ett barn Àven bli ett funktionellt ensambarn. MÄnga saker Àr lika för dem som för ett barn utan syskon, men en skillnad Àr att det funktionella ensambarnet har syskon som kan avlasta nÀr trycket blir högt, exempelvis nÀr en förÀlder dör.
-
Den vi lÀttast lurar Àr oss sjÀlva. Naturligtvis gör vi det bÀst genom att hitta pÄ goda argument som rÀttfÀrdigar det vi gör, trots att det egentligen inte Àr bra för oss.
I vÄr historia finns svaren pÄ vÄr (o)förmÄga att sÀtta grÀnser.
-
Att förstÄ att vÄra roller i triangeln handlar om djupa instinktiva beteenden Àr ofta en svÄr nöt att knÀcka. Och Àn vÀrre brukar det vara att se vilken roll som vi sjÀlva fastnar i nÀr trycket blir hÄrt. Vilka pakter gÄr vi in i och varför blir just han eller hon ett offer och varför Àr det alltid jag som förvÀntas rÀdda upp situationen och balansera situationen nÀr ett konflikt Àr under uppsegling. I det hÀr avsnittet fördjupar vi teorin om trianglar, ger exempel och problematiserar. Varför behövs en förövare/pÄdrivare?
-
Den chilenska professorn Alejandro Astorga forskning visar tydligt att ungdomar som begÄr övergrepp mot andra, sjÀlva har liknande hÀndelser i sitt familjensystem. Den som begÄr ett övergrepp kan exempelvis ha en mormor som utsatts för det, likvÀl som att den som utsatts för ett övergrepp kan ha nÄgon i sitt system som förgripit sig pÄ nÄgon annan.
FörstÄelsen av hur viktiga sammanhangen Àr pÄverkar givetvis behandlingen. SjÀvklart ska den som begÄtt ett övergrepp ta konsekvenserna av sin handling. Brotten leder ofta till stigmatisering och avstÄndstagande, men nÀr familjen involveras i behandlingsprocessen och börjar berÀtta om sin historia, blir övergrepp ett gemensamt problem som de kan stötta varandra att hantera.
-
Vad Àr det som hÀnder nÀr generös vÀnskap förÀndras till missunnsamhet och fiendskap? Eller det motsatta, att en person som lÀnge framstÄtt som en grÄ mus, visar fÀrg och briljerar i kunskap och kompetens? Ett avsnitt om hur stress och sammanhang pÄverkar relationer och om hur vÄra strategier tar sig olika uttryck.
-
Att vara ledare innebÀr utmaningar av olika slag. Inte minst handlar det om att förstÄ sig sjÀlv. I det hÀr avsnittet berÀttar vi om hur framgÄngsrika projekt utmanat system sÄ till den mildra grad att de behövts lÀggas ner.
Vi berĂ€ttar om möten dĂ€r duktiga ledare utmanövrerats, men hittat sĂ€tt att komma tillbaka. Makt, motstĂ„nd och framgĂ„ng handlar givetvis om trianglar och överlevnadsstrategier â egna och andras.
-
Ăven positiva hĂ€ndelser ökar tryck och stress. Den nya individen skakar om det emotionella systemet och pĂ„verkas sjĂ€lv av den stressnivĂ„ som finns dĂ€r och dĂ„ och av hĂ€ndelser som hĂ€nt inom en tvĂ„Ă„rsperiod före. De första levnadsĂ„ren kommer att forma de strategier som denne tar med sig och kommer att anvĂ€nda sig av hela livet. Ăverlevnadsinstinkter, fullkomligt rationella fram till tjugoĂ„rs Ă„lder, men som sedan börjar gnaga.
-
Hur vi förhĂ„ller oss till Ă„ldrande och död, beror i hög grad pĂ„ i vilka sammanhang vi vĂ€xt upp. Ăr det naturligt att gĂ„ i pension och sluta jobba? Varför fastnar vissa av oss i sorgeprocesser som varar i decennier medan andra verkar kunna gĂ„ vidare i livet ganska snabbt? I den tid vi nu lever har döden blivit mer och mer tabu, nĂ„got vi helst inte pratar om.
-
Vi möter alla utmaningar i vÄra liv . Förutom att hantera dem, fÄr vi ocksÄ bÀra andras oro och Ängest. Som förÀlder blir vi oroliga nÀr vi ser att vÄra barn ska gÄ igenom saker som vi sjÀlva tyckt varit svÄra och blandar dÄ ofta ihop vÄr egen historia och vÄra egna erfarenheter med de som sker hÀr och nu. De historiska sammanblandningarna behöver vi se, för att kunna förstÄ vÄra egna och andras reaktioner bÀttre.
-
En bror gifter sig vilket leder till turbulens i familjen. NÄgon tar avstÄnd frÄn den nya svÀgerskan, medan nÄgon annan gÄr i pakt och konflikter tornar upp. Den nygifte mannen har vuxit upp med sin biologiska mamma, sina halvsyskon och deras far, vilket kan ha betydelse för det tryck som uppstÄr.
Bowen beskriver en ny medlem intrÀde i ett emotionellt system som en dramatisk hÀndelse. Det kan vara ett barn som föds eller en ny partner. Samma gÀller vid dödsfall eller separation. StressnivÄn ökar markant nÀr invanda roller mÄste omprövas och gruppens relationsmönster blir tydligare och mer lÄsta.
-
NÀr trycket ökat i en relation Àr det förutsÀgbart att vi fastnar i de strategier och mönster som vi har med oss frÄn vÄra slÀktsystem. TvÄ vuxna som Àlskat varandra kan bli som förbytta. De spelar ut varandra och barnen förvÀntas ta stÀllning. Barn oroar sig ofta för att deras vÄrdnadshavare ska vara pÄ samma stÀlle och stÀlla till brÄk. Det Àr ocksÄ vanligt att barn inte kÀnner att de kan visa sin kÀrlek till sina förÀldrar, eftersom de inte vill sÄra nÄgon av dem.
-
Hur kommer det sig att vissa mÀnniskor vÀljer att vara lojala till processer som Àr destruktiva medan andra vÄgar gÄ emot? Vad Àr det som gör att nÄgon kan vara hur konstruktiv och klarsynt som helst i vissa sammanhang men som förbytt i andra? I det hÀr avsnittet pratar vi om relationer, sammanhang och det som Bowen kallat för egomass och motsÀttningarna mellan samhörighetens kraft och individens utrymme i grupper.
-
MÄnga kÀmpar med konflikter, med sina syskon och/eller mellan barnen. Inte minst brukar tvisterna blomma ut till fullo vid arvskiften. IstÀllet för att sÀtta fokus pÄ att lösa varje enskild konflikt behöver vi lyfta blicken och se de större sammanhangen, för det Àr dÀr det börjar.
-
Att bli sedda och bekrÀftade för de vi Àr, Àr en grund för att kÀnna gemenskap. TyvÀrr blir inte alla det. Varför blir det sÄ? Och hur kan det utspela sig i vuxenlivet och vad behövs för en förÀndring?
-
Att söka syndabockar Ă€r lĂ€ttare Ă€n att fundera pĂ„ vilken roll vi har för att relationerna ska fungera. Ăver- och underfungerande utgĂ„r frĂ„n ett ömsesidigt samspel dĂ€r nĂ„gon tar kommandot medan den andre viker undan. Ingen mĂ„r bra av det, men varför blir det Ă€ndĂ„ sĂ„?
-
Vi har alla vÄra ok att bÀra. I det hÀr avsnittet börjar vi berÀtta utifrÄn frÄgor som vi ofta fÄr nÀr vi handleder, om relationer med barn och förÀldrar, och om parrelationer.
-
Bowens systemteori började med djupgÄende studier av familjer som tidvis bodde pÄ Campus och som hade ett barn med diagnosen schizofreni.
Han var psykiater, professor och en hÀngiven forskare, som ville förstÄ mer om mekanismerna bakom sjukdomen. Det blev utgÄngspunkten för decenniers studier av om emotionella system, hans eget och andras som ledde till formulerandet av de Ätta koncepten i Bowens teori.
- Laat meer zien
