Afleveringen
-
RĂTTELSE: I avsnittet nĂ€mns att William Banting var amerikan, detta Ă€r fel. RĂ€tt Ă€r att William Banting föddes 1796 i London, England och var en engelsk begravningsentreprenör.
Genom alla tider har mÀnniskan strÀvat efter den perfekta kroppen. Jakten pÄ förlorade kilon har tagit vÀgen frÄn klassiska bantningskurer till LCHF, Atkins och periodisk fasta till mer nischade dieter som grapefruktsdieten, banandieten och flygvÀrdinnedieten. Vi vill poÀngtera att ingen av oss Àr utbildad dietist, och att tanken med detta avsnitt Àr att utforska dieter ur ett mÄltidshistoriskt perspektiv. Vi tar inte heller stÀllning till vilken diet eller kosthÄllning som Àr mer eller mindre hÀlsosam Àn nÄgon annan, utan utgÄr frÄn att det Àr högst individuellt.
-
TÀnk att ett glas mjölk kan rymma sÄ mycket historia. FrÄn fÀbodskultur via industriell revolution till ett obligatorisk inslag i skollunchen. I det hÀr avsnittet lÄter vi mjölken berÀtta om lantbruk, mejeriernas framvÀxt, tekniska landvinningar, mjölkpropaganda och nya, vÀxtbaserade alternativ. Vi inleder med mjölkprovning - hur enkelt Àr det att kÀnna skillnaden pÄ grön, röd, blÄ och rosa mjölk?
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
NÀr du bestÀller in en trerÀttersmeny pÄ restaurang, tar en chÚvresallad till lunch eller kokar ihop en bechamelsÄs Àr Frankrikes historiska vingslag med i bakgrunden. Det hÀr avsnittet tar avstamp i den gustavianska erans 1700-tal, nÀr franska influenser sÄ smÄtt började föras in i vÄrt land. Vi pratar om hur fransk matkultur pÄverkat inte bara sÀttet vi Àter pÄ, men Àven vad vi lÀgger pÄ tallriken och vilka ord som anvÀnds i svenska menyer och restaurangkök Àn idag. Bienvenue!
-
NÀsselpesto, smoothie med maskrosblad och Àlgörtste? Det gÄr utmÀrkt att anvÀnda ogrÀs i mat, och i dagens avsnitt gÄr vi in pÄ de vanligaste sorterna och hur de kan anvÀndas. FrÄn spÀda nÀsselblad som anvÀnds i soppa och te till mÄngsidig maskros, nÀringsrik kirskÄl, vÀldoftande Àlgört och frisk harsyra. Vi hoppas att du efter dagens avsnitt se pÄ ogrÀs med nya ögon. Följ med!
-
Inför polkagrisens dag den 20 april Àgnar vi oss Ät en av Sveriges mest populÀra godsaker. FrÄn begynnelsen i GrÀnna i mitten av 1800-talet till dagens varianter med yuzu- och rabarbersmak. Vi hÀlsar pÄ hos polkagrisbagare Emilia Gates pÄ Gamla Stans Polkagriskokeri - och fascineras över ett hantverk som gÄtt i arv i mer Àn 150 Är. NÄgonsin undrat vad en polkagris innehÄller, hur kopplingen till GrÀnna ser ut och varför vissa polkagrisar Àr formade som ett J? Följ med nÀr vi dyker ner i polkagrisens randiga, söta och pepparmintsdoftande historia!
-
PÄsken Àr Àntligen hÀr, och med det Àgg, sill, lax och pÄskÀgg! I dagens avsnitt följer vi pÄskmatens historia tillbaka till tiden före det att Sverige blev kristet och hela vÀgen fram till dagens varierade pÄskbord. Vi blickar tillbaka pÄ det klassiska smörgÄsbordets historia och dess koppling till svensk högtidsmat - och gÄr nÀrmare in pÄ varför just Àgg, lamm och lax kommit att förknippas med pÄskmat. Följ med!
-
VÄffeldagen nÀrmar sig - dags att smöra vÄffeljÀrnet och njuta av frasiga, nygrÀddade vÄfflor med sylt och grÀdde. Men vad har denna hÀrliga vÄrtradition för koppling till oblat? Varför Àr svenska vÄfflor hjÀrtformade, och vad Àr skillnaden mellan belgisk vÄffla och LiÚge-vÄffla? Följ med oss pÄ vÄfflans resa frÄn nattvardsbröd till lyxig brunchfavorit. En historia dÀr religion, teknik och vÄffelsmet möts i perfekt symbios.
-
PÄ begÀran av vÄra lyssnare ger vi oss in i korvens vÀrld. Korven har en lÄng och fascinerande historia - frÄn ett sÀtt att ta tillvara pÄ hela djuret till oumbÀrlig vardagsrÀddare. Hur kom falukorven till? Vad Àr skillnaden mellan emulsionskorv och fÀrskkorv? NÀr började vi Àta korv med bröd, och hur kom ketchup och senap in i bilden? Följ med!
-
Snön gnistrar i solens sken, spÄren Àr pistade och skidorna vallade. Den historiska strÀckan frÄn SÀlen till Mora ska deltagarna i Vasaloppet ta sig och för att orka hela vÀgen intas förstÄs varm blÄbÀrssoppa! Samtidigt vÀrms frusna hÀnder genom att krama en kÄsa med nyponsoppa under vinterutflykten. I avsnitt 38 tar Den svenska matresan sig ut i vintersportens vÀrld och djupdyker i dess varma bÀrdrycker som bÀr pÄ en lÄng historia. Följ med pÄ resan du ocksÄ!
-
Inför KnÀckebrödets dag den 19 februari knaprar vi oss igenom en central del av svensk historia - den om KnÀckebröd. FrÄn runda spisbröd med hÄl i mitten som bakades tvÄ gÄnger om Äret till dagens varianter med chiafrön och havssalt försöker vi fÄ en överblick över svensk knÀckebrödshistoria. Vi pratar med Annika Sund frÄn Leksands KnÀckebröd, vars gammelfarmorsmormor grundade bageriet för sex generationer sedan. Hur blev just detta familjebageri ett av Sveriges största? Varför Àr KnÀckebröd sÄ nyttigt, hur spelar formen och tjockleken in pÄ smaken, och hur smakar en KnÀckepizza? Följ med!
-
à rets första avsnitt tar oss tillbaka till konserveringskonstens början. Hur har fermentering, saltning, torkning och rökning format den svenska mathistorien? I ett land med mer vinter Àn sommar har konservering varit en förutsÀttning för att överleva - saltad sill, filmjölk, knÀckebröd, torkade Àrtor och bacon Àr bara nÄgra exempel pÄ mat med lÄng hÄllbarhet före kylskÄpets entré. Följ med nÀr vi pratar konserveringsmetoder frÄn nödvÀndighet till smaksÀttning - till dagens trender kring hÀlsa och hÄllbarhet.
-
Vi summerar Ànnu ett Är med svensk matkultur - frÄn gröt och semlor till svenska ostar, grillat och surdeg. Under Äret har en lÄng rad experter inom svensk gastronomi gÀstat podden. Vi har fÄtt lÀra oss om HushÄllsostens historia, hur sill gick frÄn vardagsmat till festrÀtt och hur en svensk stjÀrnkock tolkar svensk husmanskost. Vill du Àven veta vilka som var de fem mest lyssnade avsnitten av Den svenska matresan under 2025? Ingen Ärskrönika utan nedrÀkning! Vi önskar dig en God Jul och ett Gott Nytt à r och ses igen i slutet av januari 2026.
-
Visste du att köttbullen gjorde sin entré pÄ julbordet sÄ sent som pÄ 70-talet? Hur mÄnga köttbullar som serveras varje Är pÄ IKEA? I detta avsnitt fördjupar vi oss i vad mÄnga skulle beskriva som Sveriges nationalrÀtt: Köttbullar. Men denna gyllenbruna lilla boll av köttfÀrs har inte sina rötter i vÄrt avlÄnga land, tvÀrtom har den rest lÄngt innan den landade bland moset och lingonen pÄ vÄra svenska tallrikar. Följ med nÀr vi pratar köttbullens historia frÄn köttkvarn till kylkedja, frikadeller och andra varianter pÄ köttbullar.
-
Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i vÀrlden med fri skolmat - vi har alla en relation till blodpuddingen med lingonsylt eller fiskpinnarna med potatismos. Men nÀr började skolmatens historia i Sverige, hur har menyn utvecklats genom tiderna, och vilka krav stÀlls pÄ skolmaten idag? Vi tar avstamp i 1800-talets skolbespisning med matvakt, pratar med Veronica som gick i skolan pÄ 1960-talet och med Elias som gÄr i förskoleklass Är 2025. Följ med pÄ en tidsresa i skolmatens vÀrld som tar dig frÄn gröt via leverpudding och sillbiffar till fajitaskrydda, salladsbufféer och schnitzel med bea.
-
Den 14 november firar vi Ostkakans dag â och i det hĂ€r avsnittet grĂ€ver vi ner oss i allt som har med den Ă€lskade efterrĂ€tten att göra. FrĂ„n medeltidens första recept till dagens klassiska smĂ„lĂ€ndska och hĂ€lsingska varianter. Vi tar reda pĂ„ hur mycket Frödinge ostkaka som sĂ€ljs per Ă„r, hur vi svenskar föredrar att Ă€ta vĂ„r ostkaka - och spanar pĂ„ nya snabbrecept dĂ€r keso Ă€r en central ingrediens. Dessutom: hur hĂ€nger egentligen ostkaka och cheesecake ihop?
Tryck pÄ play och fira Ostkakans dag med oss!
-
NÀr Ät du senast mört, braxen, gÀdda och nors? I det hÀr avsnittet gÄr vi bokstavligen talat pÄ djupet och dyker ner i insjöfiskarnas spÀnnande vÀrld. För att förstÄ detta Àmne till fullo pratar vi med David Ly Bayard, vars passion och intresse för insjöfisk började med ett examensarbete i Grythyttan. David öppnar vÄra ögon för vilken oupptÀckt guldgruva som simmar runt i vÄra sjöar - insjöfisk Àr inte bara gott, det Àr samtidigt en kÀlla till lokal och klimatsmart mat.
-
I avsnitt 30 frossar vi i smörgÄstÄrta. Vad döljer sig bakom de eleganta lagren av formfranska, majonnÀs och stilfullt skuren gurka? Vi förundras över hur smörgÄstÄrtans intÄg i Sverige kan kopplas till cocktailkulturen och festliga bjudningar. Hur de första versionerna var förvÄnansvÀrt lika dagens vegetariska smörgÄstÄrtor, och pratar om kopplingen till det klassiska svenska smörgÄsbordet. Vill du ocksÄ vara vÀl förberedd för SmörgÄstÄrtans dag den 13 november? DÄ Àr det hÀr avsnittet för dig.
-
VarifrÄn har klassiska rÀtter som Àrtsoppa, kÄldolmar och Toast Skagen sitt ursprung? NÀr blev potatis grundstommen i svensk husmanskost, och hur ser en modern tolkning av husmanskost ut? Följ med nÀr vi upptÀcker hur svensk husmanskost formats genom tiderna, frÄn medeltid till nutid. Vi pratar med Emma Shields, köksmÀstare pÄ Freyja Stockholm, som berÀttar om sin moderna tolkning av svensk husmanskost.
-
Det Ă€r svĂ„rt att inte bli glad av kroppkakor. Mjuka, mĂ€ttande och alldeles oemotstĂ„ndliga utgör de en del av södra Sveriges gastronomiska identitet - givetvis med fokus pĂ„ Ăland och SmĂ„land. Vad finns det för regionala skillnader i recept, vad skiljer palt frĂ„n kroppkaka, och pĂ„ vilka restauranger kan du hitta denna klassiska institution i svensk husmanskost? Följ med nĂ€r vi pratar kroppkakans historia och försöker bena ut dess olika varianter. Med viss risk för att potatisskalaren och lingonsylten Ă„ker fram...
-
Lagom till svampens dag den 7 september beger vi oss ut i svampskogen. Vi utforskar klassiska matsvampar som kantarell och trumpetsvamp, benar ut skillnaden mellan sopp och skivling och tittar nÀrmare pÄ allt ifrÄn champinjon till fÄrticka. Visste du att vÀrldens största organism Àr en svamp? Att Karl Johanssvamp kallas för "liten gris" pÄ italienska och hur citrongul slemskivling smakar? Allt detta och mycket mer om skogens guld i detta avsnitt av Den svenska matresan.
- Laat meer zien
