Afleveringen
-
Tänk att ett helt år har gått. Tack till alla som lyssnat på podden under året! Det är fantastiskt att se och höra hur ni inspireras och gör till ert eget. I detta korta avsnitt ser vi tillbaka på året som gått.
Vilka avsnitt minns du? Vilket står ut för dig? Vilka teman vill du lyssna på nästa år? Vad vill du ha stöd kring? Berätta!
instagram cooperativecoach
instagram det ringer in
Andra poddar jag varit med i:
“På tal om lärande” - med Patricia Diaz. Avsnitt 14
“Blixt belyser” - med Magnus Blixt.
-
Jag avslutar varje poddavsnitt med orden “Du gör skillnad”. Jag gör det av en anledning. När vi jobbar med människor så gör vi skillnad varje dag. Varje möte med en elev, varje blick, varje leende, varje ord, kan göra skillnad för en annan människa. Du gör skillnad för dina elever varje dag, även när det inte känns så. Och det vill jag att du ska komma ihåg. Nu i slutet av terminen är det dags att plocka fram de där små omätbara stunderna, de där guldstunderna, och sätta dem framför betyg, statistik och dokumentation. Häng med!
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Förändring tar tid. När vi vill stötta kollegor att utveckla undervisning, när vi vill inspirera och uppmuntra, så behöver vi komma ihåg det. Vi kan uppmuntra och inspirera, men inte tvinga eller stressa fram förändring. Det första steget är att väcka intresse, skapa nyfikenhet inför det nya. I detta avsnitt ger jag konkreta tips på hur vi kan göra det. Häng med!
Fler avsnitt om att förändra undervisning:
Avsnitt 3: Varför gör vi som vi gör?
Avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår.
Avsnitt 34: Gör det till ditt eget.
Enkla avsnitt för kollegor att börja lyssna på, eller att lyssna på tillsammans, testa och planera: Avsnitt 5 Samtal i klassrummet och Avsnitt 6 De viktiga första minuterna.
Boktips för att stötta kollegor: Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap
https://www.studentlitteratur.se/kompetensutveckling/skola-f-6/undervisning-och-metod/kooperativt-larande-i-praktiken-2/
-
Så många gånger har jag uppgivet suckat när elever kommit till mig och sagt att de bråkat igen. Så många gånger har jag sagt “men snälla, sluta bråka nu!” när samma elever återigen hamnar i konflikt. Min irritation, hur förståelig den än är, har inte hjälpt. Snarare har det gjort det värre. Hur kan vi göra istället? I det här avsnittet pratar jag om att möta konflikter med nyfikenhet och värme.
-
Vad är kooperativt lärande egentligen? Varför jobbar fler och fler lärare i Sverige med det? Är det värt att lära sig om eller är det en fluga som snart försvinner?
I det här avsnittet vill jag ge dig en snabb bild av vad kooperativt lärande är, varför det används, vad det kan leda till och hur det kan se ut i ett klassrum eller en verksamhet. Häng med!
Mer om enkla sätt att komma igång hittar du i avsnitt 5: Samtal i klassrummet, avsnitt 6: De viktiga första minuterna, avsnitt 10: Epa - enskilt, par, alla och avsnitt 52: Axelkompisar - Vad är det?
Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet
Läs mer på www.kooperativt.com och på www.cooperative.coach
-
En utmaning jag hade när jag började jobba med kooperativt lärande var att jag hade många elever med starka viljor. Elever som ville göra på sitt sätt, som ville få sin vilja igenom och som hade svårt att kompromissa och ta in andras tankar. Jag kan inte bara förvänta mig att elever ska kunna lyssna in varandra och komma överens, och sen bli irriterad när det oundvikligen blir konflikter. Jag behöver ge dem verktyg och strategier, och se till att de får möjlighet att träna upp sin samarbetsförmåga över tid. I det här avsnittet ger jag konkreta tips för hur du kan göra.
-
När jag började arbeta med kooperativt lärande tog det en hel del tankeverksamhet och planering för att få till det, vilket i stressiga stunder kunde göra att jag föll tillbaka i gamla hjulspår och sköt samarbetet på framtiden. Det tar tid att lära sig nya saker, och i början kräver det mer av oss. Men målet är ju att detta nya så småningom ska bli en del av oss själva, att det ska införlivas i vår lärarroll och integreras med alla andra didaktiska verktyg vi har. Detta är en långsiktig process. I det här avsnittet vill jag fokusera på hur vi kan underlätta planeringen och få in samarbete som ett återkommande inslag i undervisningen.
Mer på samma tema hittar du i avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår, avsnitt 34: gör det till ditt eget, och avsnitt 38: Jag vill göra så mycket!
-
Det är viktigt att hälsa och bli hälsad på. Det är viktigt att få bli sedd och erkänd när man kliver in i klassrummet, i korridoren eller på skolgården. Att se varandra skapar må bra-känslor, att titta någon i ögonen, att höra sitt namn - det skapar närhet och bygger gemenskap.
Det räcker inte att vi säger att elever ska hälsa på varandra, eller att vi blir irriterade på att de hälsar negativt eller inte hälsar alls. Vi måste agera som goda förebilder och skapa goda förutsättningar för dem att lyckas, även kring så enkla saker som att hälsa. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan skapa goda hälsningsrutiner för dina elever. Häng med!
-
När vi förändrar undervisning så gör vi det av en anledning. Vi har ett mål, ett syfte. Vi vill se effekter. När jag började jobba med kooperativt lärande så påverkade det både mig och eleverna. Och jag får höra så många fina berättelser om hur ert arbete med kooperativt lärande påverkar eleverna, lärarna och skolan. I detta avsnitt vill jag dela några av de berättelserna.
Hur har kooperativt lärande påverkat dig? Berätta gärna i facebookgruppen Kooperativt lärande, skriv till mig på instagram cooperativecoach eller maila mig på [email protected]
-
Ibland krånglar vi till det i onödan och gör det svårt för oss själva. Vi tänker att vi behöver färdiga mallar, gärna snygga och färgglada, för varje aktivitet. Och ibland kan detta stärka lärandet, och vara skönt att använda. Men ibland kan det vara bra att skala av och förenkla, med fokus på lärandet - inte dokumentationen. Jag vill i detta avsnitt gå in lite djupare kring ett verktyg som kan användas på så många olika sätt, och som kräver noll eller väldigt lite förberedelse: det vita A4-pappret. Häng med!
Mer stöd hittar du i avsnitt 31.
-
Demokratiskt deltagande kräver träning. Att kunna uttrycka sig och göra sin röst hörd kräver träning i det lilla först. Elevinflytande och demokratisk delaktighet är mer än klassrådet; det behöver praktiseras varje dag, integrerat i undervisningen. Det är inte något utanför, något extra, utan något vardagligt och grundläggande. Jag kan varje dag, varje lektion, se till att elevernas röster hörs och att de känner att skolan är deras. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan skapa en demokratisk undervisning och öka elevinflytandet - varje dag.
Praktiskt stöd för att öka elevernas talutrymme: Avsnitt 5 och 6
Mer kring frågorna vi ställer: Avsnitt 53
Läs mer i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.
-
Många saker påverkar elevers tänkande. I detta avsnitt fokuserar vi på en av dem - tanketiden. I skolan ska det ofta gå snabbt. Jag ställer en fråga, någon räcker upp handen, och innan alla har hunnit tänka efter har ett svar getts. En del elever kanske inte ens har hört att jag ställt en fråga. Detta påverkar lärandet och elevernas upplevelse av skolan. Jag som lärare kan med ganska enkla medel förändra detta. Jag kan stötta elevernas tänkande, och genom det påverka hur samtalen och lärandet blir. Hur kan då vi göra? Häng med!
Mer hittar du i avsnitt 5, 10, 50 och 53.
Läs mer i kapitel 6 i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.
-
Ibland tar vi lärare för givet att elever känner varandra bara för att de går i samma klass. Jag har själv gjort det, och senare upptäckt att detta inte var sant för alla elever. Elevers relationer till varandra i klassrummet påverkar inte bara deras mående utan också deras lärande; vi kan inte undervisa elever effektivt om de inte känner sig trygga med varandra. Det är därför viktigt att läraren arbetar relationsbyggande samtidigt som eleverna lär sig kunskaper. I detta avsnitt ger jag några tips på hur vi kan se till att eleverna har koll på varandra och kan lära bra tillsammans.
Forskning om hur lärares relationskompetens är lika viktig som ämneskunskapen nämner jag också i avsnitt 24 och 42.
Mer stöd kring att stärka relationer samtidigt som vi lär oss kunskaper hittar du bland annat i avsnitt 5, 6, 13, 16 och 27. Mer om axelkompisar hittar du i avsnitt 52.
-
Lärare ställer många frågor till eleverna under en skoldag. De frågor vi ställer påverkar hur eleverna tänker och samtalar. Genom de frågor vi ställer till eleverna signalerar vi vad vi förväntar oss av dem, och det formar både hur de tänker och hur de svarar. Ibland påverkar frågorna på ett sätt som vi inte menar, och vi behöver därför undersöka frågorna vi ställer och reflektera kring varför vi gör som vi gör. I detta avsnitt reflekterar jag kring detta, och ger stöd kring hur vi kan variera frågorna vi ställer. Häng med!
Mer kring samtal: avsnitt 5.
Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan
-
Axelkompisar är en kooperativ strategi som har blivit väldigt spridd i skolsverige. Så spridd att en del inte vet att det är kooperativt lärande de jobbar med! Det har blivit en egen grej som lever sitt eget liv. Men det kan vara bra att veta varifrån det kommer och varför vi gör som vi gör. Ibland kan det bli så att pedagogiska förhållningssätt i praktiken bantas ner till en liten metoddel, som när formativ bedömning blir glasspinnar eller kooperativt lärande blir en EPA varje torsdag. Det är viktigt att se helheten bakom de små metoddelarna, och teorierna bakom strategierna, så att vi är medvetna om varför vi gör som vi gör och kan stötta eleverna på bästa sätt, och också få de goda effekter som vi förväntar oss. Jag vill därför prata lite mer om axelkompisar i det här avsnittet. Häng med!
Mer stöd kring samarbete hittar du tex i avsnitt 5, 6, 22, 27, 38.
-
Jag tyckte inte om att skriva bokrecensioner när jag gick i skolan. Det kändes onödigt, konstlat, som ett måste när jag redan var klar med berättelsen, upplevelsen och känslorna. Syftet var ofta att visa att jag läst boken, eller bevisa att jag läst boken. Som vuxen vill jag dela med mig av en läsupplevelse för att en bok har gripit tag i mig, för att den betytt något. Hur kan vi använda detta i undervisningen? Hur kan vi ta vara på känslorna eleverna har efter att de har läst en bok? Hur kan vi skapa engagemang och nyfikenhet kring böckerna vi läst? Hur kan vi få eleverna att vilja berätta och skriva om sina läsupplevelser? Häng med och lyssna!
Mer kring att dela läsupplevelser och stärka läsengagemang hittar du i avsnitt 48 och 49.
-
Orden vi använder formar verkligheten. De påverkar inte bara hur vi ser på världen, utan också hur vi handlar i den. Under de senaste veckorna har jag funderat en hel del över detta, särskilt när det gäller samtal, rätten att bli hörd och vad det egentligen innebär att vara delaktig i en demokrati. Om jag ställer mig själv frågan 'Hur får jag alla elever att prata i klassrummet?', kan det leda till något helt annat än om jag istället frågar: 'Hur får jag alla elever att vilja och våga prata i klassrummet?' En liten förändring i ordval, som kan påverka både hur vi tänker och hur vi agerar. Häng med och lyssna!
Mer kring demokratiska samtal hittar du i avsnitt 5, 6, och 39.
Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan
-
Att läsa är mer än bara en individuell upplevelse - det är en möjlighet att bli en del av en större gemenskap av läsare. Genom att skapa en läsande gemenskap i klassrummet kan vi stärka både elevers läsförmåga och deras läsvilja och läsmotivation. I detta avsnitt delar jag konkreta tips på hur du enkelt kan få eleverna att dela med sig av vad de läser, väcka nyfikenhet för andras bokval och skapa gemensamma läsupplevelser, även om ni läser olika böcker. Missa inte fler inspirerande tips i avsnitt 48!
Ännu mer om läsning hittar du i avsnitt 12, 25, 33, och 46.
-
“We have two equally important reading goals: to teach our students to read and to teach our students to want to read.” Linda B gambrell, framstående läsforskare och professor
Läsundervisning handlar inte enbart om att lära elever att läsa. Vi behöver också jobba aktivt med att stärka elevers läsmotivation och vilja att läsa. Hur kan vi göra för att få våra elever att upptäcka glädjen i läsningen? Hur kan vi stötta dem att inte bara kunna läsa, utan också att vilja läsa, och välja att läsa? Hur kan vi få dem att förstå vilken gåva läsningen är? I detta avsnitt ger jag några konkreta tips som kan väcka nyfikenhet och läsmotivation.
-
Skolan är till för eleverna. Klassrummet är deras arbetsplats, likväl som det är lärarnas. Eleverna behöver få vara med och påverka och sätta sin prägel på både den fysiska och sociala miljön. Vi behöver därför bjuda in eleverna att tänka till, att utforma och bestämma hur vi ska ha det. När de blir delaktiga i den processen ökar också deras ansvarstagande och känsla av mening. I det här avsnittet tänkte jag reflektera kring några frågor som kan vara bra att ställa under de första veckorna, frågor vi bearbetar i samtal. Det finns inga rätta svar på dessa frågor, utan det är det undersökande samtalet och elevernas tankar som är i fokus. Häng med!
- Laat meer zien
