Afleveringen
-
Ännu ett läsår har vi nu bakom oss, med allt vad det innebär. Nu landar vi i några dagar innan det är dags för ledighet. Tack för att du har lyssnat på podden det här läsåret! I detta sista avsnitt innan sommaruppehåll vill jag säga tack, och dela några lärdomar från läsåret som gått.
-
Att vara lärare är bara ett jobb, men det är också mer än ett jobb. Vi som jobbar i förskolan och skolan brinner ofta för lärande och barns utveckling. Vi vill bidra, vi vill göra skillnad. Att vara lärare blir ofta en del av vår identitet som människor också, och det gör att det ibland kan vara svårt att sätta gränser, ta paus, och inte ta slut på sig själv. Känner du igen dig? Häng med!
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Är du ny lärare? Ska du snart få din första klass? Välkommen till världens bästa yrke! I detta avsnitt delar jag några insikter du kan ta med dig in i höstterminen. Även du som jobbat ett tag kan må bra av dessa påminnelser. Fler tips inför att få din första klass (och få nyexade kollegor) hittar du i avsnitt 41.
-
När vi jobbar med människor kan vi alltid göra mer. Behoven tar aldrig slut. Men att kunna göra mer innebär inte alltid att vi ska göra mer. Vi måste hitta balans. I detta avsnitt funderar jag kring två aspekter av balans i läraryrket: balans mellan att utvecklas och att vila i det vi gör, och balans mellan det långsiktiga och här och nu. Häng med!
-
Ett läsår går i hög fart, där mycket händer hela tiden. Ibland kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Men det finns saker som har hänt under året som vi inte vill tappa bort. Steg vi tagit, nya rutiner vi hittat, insikter vi fått. När vi utvecklar vår undervisning med hjälp av kooperativt lärande lär vi oss hela tiden. Så här i slutet av terminen är det därför bra att stanna upp och försöka få ner detta på papper. Vad vill jag komma ihåg? Vilka lärdomar vill jag ta med mig in i nästa läsår? I detta avsnitt ger jag tips på två olika mallar du kan använda för att runda av ditt kooperativa läsår.
Mallarna finns att ladda ner på www.cooperative.coach/resurser/material
Mer stöd för att utvecklas som lärare:
Avsnitt 21: Det blev inte som jag ville
Avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår
Avsnitt 34: Gör det till ditt eget
-
Slutet på vårterminen är ofta stressigt av många olika anledningar. Det är mycket att hinna med, samtidigt som det är mycket känslor hos både elever och vuxna. Det kan kännas “klart” efter nationella prov och utvärderingar, men vi har ändå tid kvar. Ibland kan det vara svårt att hålla ihop allt när solen lockar. I det här avsnittet får du några tips på hur vi kan göra för att hålla uppe motivationen och orken de sista veckorna. Häng med!
Fler tips hittar du i:
Avsnitt 32: Hur ska jag orka till lovet?
Avsnitt 33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?
Avsnitt 36: Vad har vi lärt oss?
Avsnitt 85: Minska sommarens lästapp
-
“Läsundervisning syftar alltså inte enbart till att lära barn att läsa, utan att forma barn som vill läsa, som väljer att läsa och finner nöje i det.” Nycklar till en god undervisning: LÄS!
Hur kan vi göra för att stötta elever att vilja och välja att läsa, så att de läser även utanför skolan, även på det stundande sommarlovet? Hur kan vi stötta eleverna att hitta texter och böcker som tilltalar dem och som griper tag i dem? Hur ger vi plats för genuina läsupplevelser som lockar fram läsaren i varje elev? Häng med!
Mer om läsning hittar du i avsnitt 12, 25, 33, 48, 49, 51 och 83.
Håll utkik efter kommande boken: Nycklar till en god undervisning LÄS!
-
Hur kan kooperativt lärande användas för att stärka lärandet i slöjdundervisningen?
I grunden handlar kooperativt lärande om att aktivera elever som resurser för varandra, där de får möjlighet att stötta varandra i lärandet. Ibland fastnar vi i att det ska vara stora grupparbeten där eleverna ska jobba länge med varandra och skapa en produkt tillsammans, men det handlar mer om de små mötena, de små interaktionerna, där de får möjlighet att bearbeta innehållet och fördjupa lärandet. I detta avsnitt undersöker vi några av dessa möjligheter för stödjande interaktioner i slöjdundervisningen. Häng med!
Även om du inte är slöjdlärare kan du få med dig saker från det här avsnittet. Lyssna och inspireras, fundera på vad som är relevant för dig, förändra, ta bort, bygg ut och gör det till ditt eget.
Mer om att stötta elever direkt på lektionen hittar du i avsnitt 6: De viktiga första minuterna.
-
Vad läser dina elever? När läser de? Vad tänker de om sin läsning?
I skolan behöver vi stötta våra elever att bli läsande människor och forma en positiv läsidentitet. Då måste vi vara intresserade av dem som läsare. Vi behöver vara nyfikna på deras läsvanor, deras läsintressen, hur de ser på sig själva som läsare, vad de gillar och inte gillar. För meningen är inte bara att vi ska lära elever att läsa, att de ska ha den tekniska färdigheten. Meningen är att vi ska hjälpa dem att hitta sig själva som läsare. I detta avsnitt undersöker vi hur vi kan göra detta. Häng med!
Mer om läsande förebilder hittar du i avsnitt 25.
För mer stöd om läsning: Nycklar till en god undervisning: LÄS
-
Kingrutan, fotbollsplanen, den stora gungan i sandlådan... ibland känns det som att vissa platser på skolgården drar till sig konflikter. Fler gånger än jag kan räkna har jag spenderat lektionstid till att reda ut vem som egentligen åkte ut och varför Olle aldrig passar bollen, förstökt lugna frustrationen, torka tårar och reparera relationer. Ibland kan det kännas frestande att förbjuda. Att tänka att om vi bara tar bort platsen, aktiviteten, så får vi bukt på det. Men är det långsiktigt en bra lösning? Eller kan vi göra på andra sätt? Det utforskar vi i detta avsnitt! Häng med!
Mer om T-kort hittar du i avsnitt 18.
-
När jag sa till mina elever att de skulle jobba enskilt en stund sa en av dem: “Enskilt, med vem då?” Det var så naturligt för dem att stötta varandra i lärandet. Elever som vill samarbeta - vad fantastiskt! Men elever måste också kunna jobba själva. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan använda samarbete för att stärka det individuella arbetet, där samarbete och enskilt arbete går hand i hand. Häng med!
-
Att sitta stilla länge och lyssna eller arbeta fokuserat är svårt. Det är svårt för vuxna, det är svårt för barn. Ibland kan vi ta till rörelsepauser, som brainbreaks, stretching eller danser. Men ibland vill jag hålla kvar fokus på innehållet även när vi rör oss. I detta avsnitt ger jag tips på strukturer som passar bra för att sträcka på benen samtidigt som vi bearbetar innehållet på djupet!
Mer om strukturer finns i flera av mina böcker som du hittar HÄR.
Mer om hur du kan variera och anpassa strukturer hittar du i avsnitt 78.
-
“Gruppstärkande övningar och samarbetande aktiviteter kan utföras för olika syften, med olika mål och på olika sätt. Gemensamt för dem är att alla ska behövas, att alla ska kunna delta, att alla ska känna sig accepterade och att det ska vara en positiv och rolig upplevelse.” Gruppstärkande ledarskap, s. 25
En del lekar och aktiviteter vi gör i skolan har elimineringsmoment, där man åker ut om man gör fel. En del lekar och aktiviteter går ut på att en person eller en grupp vinner och de andra förlorar. Om det sker ofta - om elever ofta åker ut, elimineras, förlorar - kan det skapa klyftor mellan elever. Det kan skapa roller och negativa förväntningar. Tävlan har sin plats. Men ibland kan jag vända upp och ner på tävlingsmoment och istället skapa en samarbetande aktivitet. Jag behöver också stötta elever att hantera känslorna som kommer med att vinna och förlora. I detta avsnitt undersöker vi hur!
Mer hittar du i boken “Gruppstärkande ledarskap”, den tredje boken i temat “Bygga en undervisningsgemenskap” i serien Lärarpraxis som ges ut av Studentlitteratur.
-
De kooperativa strukturerna är ett stöd, ett hjälpmedel för oss lärare, när vi skapar interaktioner mellan elever. Du måste inte följa en struktur precis som det står. Du kan förändra och göra om, lägga till och ta bort. Du kan slå ihop flera strukturer och du kan hitta på helt egna. Du behöver anpassa strukturerna till din elevgrupp och det innehåll ni jobbar med. För det viktiga är inte vilken struktur du gör, vad du kallar den eller att du gör den på ett visst sätt. Det viktiga är elevernas lärande. I det här avsnittet vill jag visa hur man kan förändra och anpassa en struktur, med förhoppningen att du ska kunna tänka på liknande sätt med andra strukturer också. Häng med!
Mer om att utveckla strukturer hittar du i avsnitt 38: Jag vill göra så mycket!
-
Varför skriver våra elever? Vem läser deras texter? Hur påverkar syfte och mottagare elevers motivation och skrivutveckling?
Skrivande i skolan kan inte bara vara en skoluppgift, något att träna, något att få betyg i. En del av skrivandet behöver vara på riktigt.
Att någon annan får läsa eller höra det jag har skrivit gör att skrivandet blir meningsfullt. Det blir på riktigt. Det spelar roll för någon annan, och det gör att jag anstränger mig mer, att jag orkar, att jag försöker, att jag förbättrar min text och utvecklar mitt skrivande.
Vem kan bli mottagare för dina elevers texter? Hur kan dina elevers skrivande bli mer meningsfullt? Det undersöker vi i detta avsnitt!
-
Jag hade en hel del utmaningar med raster när jag jobbade i klass. Jag hade elever som inte ville gå ut, elever som inte visste vad de skulle göra, elever som inte hade så många vänner, elever som hamnade i konflikter, elever som kom in efter rasten och var ledsna, arga, frustrerade, där jag ofta behövde ta lektionstid för att reda ut och ge stöd. Jag har funderat mycket på hur jag kan stötta elever kring rasten, även de gånger jag själv inte är där ute med dem. I det här avsnittet ger jag tips på hur vi gör eleverna redo för rast!
-
Det finns fortfarande en föreställning om att ett tyst klassrum är ett lärande klassrum. Men lärande behöver få låta. Det innebär dock inte att det behöver vara jobbigt. Med hjälp av små ledarskapshandlingar kan vi över tid stötta eleverna att hitta en bra ljudnivå som fungerar för alla, och som gör att vi hör varandra men inte stör varandra. Häng med!
-
Det är viktigt att vi lärare får utvecklas i vår profession. Det är viktigt att ha tillgång till kvalitativ fortbildning, att få dela erfarenheter, att få utvecklas och utmanas tillsammans med andra. Vi kan läsa oss till en hel del, och testa själva. Vi måste inte gå kurs för att lära oss nytt. Men ibland kan det vara bra. Ibland kan det ge mycket. Oavsett hur vi gör, så behöver vi få utvecklas. Hur gör du?
-
För att kunna lära sig ett nytt språk behöver elever få stort talutrymme på språklektionerna. Det ska inte vara uppstyltat, konstlat, en gång då och då för att visa att vi kan, enbart för att träna muntlig förmåga eller för att bli bedömda. Samtalen behöver ske ofta, hela tiden, som en naturlig del av undervisningen. I detta avsnitt ger jag tips på kooperativa strukturer jag gillar att använda i engelskundervisningen, som också passar bra för undervisning i moderna språk.
-
I den här podden tänker jag högt. Jag delar tankar och tips, funderar kring metoder och förhållningssätt. Men jag har inte tänkt klart. Jag har inte de rätta svaren. Och jag tror det är viktigt. Vi måste inte ha tänkt klart innan vi delar med oss av vad vi tänker. Vi måste kunna pröva ofärdiga tankar och låta dem växa med hjälp av människor runt omkring. I det här avsnittet funderar jag kring hur vi i skolan kan skapa plats för elever att lyfta ofärdiga tankar och tänka tillsammans.
- Laat meer zien
