Afleveringen
-
Kristina Alexanderson möter forskaren Susanne KjÀllander som Àr förestÄndare för förskoleutbildningen pÄ Stockholms universitet. Hon forskar Àven om digital kompetens och lÀrande i förskolan. I poddavsnittet talar de om hur pedagoger i förskolan kan arbeta för att utveckla smÄ barns digitala kompetens.
Enligt Susanne handlar digital kompetens i förskolan om att smÄ barn behöver fÄ leka och förstÄ sin vardag. I förskolan anvÀnder pedagogerna olika verktyg, digitala sÄvÀl som analoga för att ge barnen möjlighet att förstÀrka och komplettera leken. Det kan vara appar för att lÀra sig klockan, eller lyssna pÄ fÄglar eller en sagobok som lÀser upp en berÀttelse pÄ ett annat sprÄk. I podden ger Susanne exempel pÄ praktiska övningar för att stÀrka barnens digitala kompetens.
-
Kristina Alexanderson möter Linda Mannila som forskar om digitalisering, utbildning och samhÀllsutveckling pÄ Linköpings universitet. De pratar om artificiell intelligens och vad du som lÀrare behöver förstÄ kring tekniken.
FrÄgan Àr inte om AI-verktyg ska anvÀndas i skolan eller inte, enligt Linda Mannila. Tekniker och digitala verktyg som anvÀnds i samhÀllet gÄr inte att stÀnga ute frÄn skolan och undervisningen. Att förstÄ och kunna anvÀnda tekniken handlar snarare om digital kompetens. SÄ det viktigaste, anser Linda, Àr att elever och lÀrare bygger upp en grundlÀggande förstÄelse för AI-verktyg som ChatGPT. Det vill sÀga, till en nivÄ sÄ att man förstÄr vad ChatGPT Àr och vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med verktyget.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Kristina Alexanderson möter Christina Löfving som forskar om elevers digitala kompetens pĂ„ Göteborgs universitet. I det hĂ€r livesĂ€nda avsnittet lyfter Christina begreppet âonlifeâ i ett samtal om grĂ€nsen mellan skola och fritid pĂ„ nĂ€tet.
Var gĂ„r grĂ€nsen dĂ€r lĂ€raren inte lĂ€ngre Ă€r ansvarig för elevernas tillvaro pĂ„ nĂ€tet? Christina Löfving anvĂ€nder sig av begreppet âonlifeâ för att visa att det inte gĂ„r att dela upp elevernas tillvaro i ett âonlineâ och âofflineâ. De tvĂ„ gĂ„r in i varandra och var ansvaret börjar och slutar kan vara svĂ„rt för lĂ€rare att förhĂ„lla sig till. DĂ€rför Ă€r elevernas digitala kompetens en viktig ingĂ„ng. I det hĂ€r avsnittet berĂ€ttar Christina hur hon lyssnar in sina elever för att fĂ„ förstĂ„else för deras liv och fritid, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt förstĂ„ vad digital kompetens behöver vara för dem.
-
Kristina Alexanderson möter Iman Eshani, högstadielÀrare i SO-Àmnena i Tensta, i ett samtal om tillit och kÀllkritik.
Hur skapas tillit till kĂ€llor i ett omrĂ„de dĂ€r mĂ„nga upplever att samhĂ€llet motarbetar dem? För att bemöta elevernas oro arbetar Iman Eshani för att skapa mĂ€nskliga möten mellan sina elever och institutioner i samhĂ€llet. Han bjuder in primĂ€ra kĂ€llor â sĂ„som polisen, socialtjĂ€nsten eller media â till samtal med eleverna. Eleverna fĂ„r sedan arbeta vidare med diskussionen i digitala format och göra sina röster hörda som ambassadörer för sin samlade kunskap.
-
Kristina Alexanderson möter lärarstudenten Johanna Barverlid. Johanna berättar hur lärarstudenter förbereds för att lära ut till barn i ett digitaliserat samhälle. När Johanna Barverlid genomförde sin praktik slogs hon av hur lite digitala hjälpmedel faktiskt används i klassrummet. Efter ett år som lärarstudent upplever Johanna att hon saknar undervisning i hur hon ska arbeta med digitaliseringen när hon väl kommer ut till eleverna. I avsnittet lyfter Kristina Alexanderson och Johanna Barverlid frågor om vilken roll digitala verktyg ska ha i undervisningen och vilket ansvar skolan har i att utbilda eleverna om nätet.
-
Kristina Alexanderson möter Monica Staub Halling, skolbibliotekarie i Lund. Hon berÀttar hur hon lÀr elever vad hon kallar nÀtvett för att förbereda dem för livet pÄ internet.
Isvett, bÄtvett och badvett, men Àven nÀtvett. I sann SjörÀddningssÀllskap-anda anvÀnder Monica Staub Halling och hennes kollegor begreppet nÀtvett med sina elever. Det Àr för att beskriva hur situationer pÄ nÀtet kan krÀva vissa regler och förhÄllningssÀtt. Genom utdrag ur skönlitteratur och olika övningar för hon samtal med elever som ger dem verktyg att hantera den digitala samvaron.
-
Kristina Alexanderson möter Ingela Netz, verksamhetsutvecklare i Nykvarn kommun. Hon lyfter kommunikation som ett sÀrskilt viktigt verktyg i arbetet med digital kompetens.
Ingela Netz arbetade som rektor pÄ Parkskolan i Salem nÀr coronapandemin bröt ut. Som ledare för skolan tog hon snabbt pÄ sig ansvaret att hÄlla ihop verksamheten nÀr de gick över till distansundervisning. I det hÀr avsnittet berÀttar Ingela om sina lÀrdomar och hur viktigt det Àr med ett gemensamt sprÄk, mÄl och vision för att det ska fungera att arbeta och utvecklas tillsammans digitalt.
-
Kristina Alexanderson möter Martin Fernström, lÀrare i svenska och matematik i à rsta. Han berÀttar hur han frÀmjar kollektivt lÀrande genom programmering.
NÀr Martin Fernström lÀr ut programmering till elever i Ärskurs 6 vill han att de ska ha en tydlig mÄlprodukt. En mÄlprodukt kan till exempel vara ett spel. Produkten utvecklar de tillsammans genom att prova sig fram, testa för buggar och komma fram till ÄtgÀrder. Martin Àr sjÀlv intresserad av programmering, men inget proffs, och han berÀttar att lÀrare inte borde skrÀmmas av att en del elever Àr bÀttre pÄ att koda Àn vad de Àr. Det Àr snarare en öppning för samarbete och kollektivt lÀrande av digital kompetens.
-
Kristina Alexanderson möter Anna Rosenqvist, författare och lÀrare i svenska pÄ Shanghai International Studies University i Kina. Hon berÀttar om nÀr hon lÀrde ut kÀllkritik till högstadieelever i Sverige genom att utgÄ frÄn frÄgor och hÀndelser i klassrummet.
NÀr Anna arbetade som högstadielÀrare i Sverige lÀrde hon ut svenska och engelska, men Àven kÀllkritik. Vid den tiden upplevde Anna att det fanns vÀldigt lite material som kunde anvÀndas för lektioner i kÀllkritik. I det hÀr avsnittet berÀttar hon dÀrför hur du kan anvÀnda situationer som uppstÄr i klassrummet för att utbilda elever i digital kompetens.
-
Kristina Alexanderson möter Mari Palm, IKT- strateg i HÄbo kommun. Hon pratar om den lÀrande organisationen och att jobba med digital kompetens ur ett strategiskt perspektiv.
NÀr Mari Palm arbetar med skolans digitalisering ser hon bÄde till infrastruktur och utbildning. I det hÀr avsnittet lyfter hon vikten av strategi och stödstrukturer i skolan och att se teknik som en möjliggörare istÀllet för Àndan i sig. För i slutÀndan handlar det om att tillgÀngliggöra lÀrandemiljön för eleverna i den verklighet som de befinner sig i.
-
Kristina Alexanderson möter Ingela Lindström, lĂ„gstadielĂ€rare i Huddinge, i ett samtal om att publicera innehĂ„ll pĂ„ nĂ€tet â och eventuella konsekvenser som kan komma av det.
FÄr en lÀrare publicera elevers arbeten pÄ nÀtet? NÀr Ingela Lindström ville visa upp elevernas arbeten för deras förÀldrar online möttes hon av frÄgor frÄn sina elever. Var det verkligen okej för henne att göra sÄ? IstÀllet för att slÀppa idén valde Ingela att se det som en möjlighet att fortbilda bÄde sig sjÀlv och eleverna i digital kompetens.
-
Kristina Alexanderson möter Fredrik Sandström, lÀrare i svenska pÄ högstadiet i Arboga. I samtalet tar Fredrik upp frÄgan om elevers integritet och nÀr digitala verktyg fungerar mindre bra för lÀrande.
Fredrik Sandström var tidig med att anvÀnda sig av digitala verktyg i undervisningen. Redan 1997 började han bygga webbplatser för att dela elevernas arbeten med förÀldrar och anhöriga. Men i takt med att fler hittade till internet förstod han vilka konsekvenser det kan fÄ för eleverna att deras arbeten ligger ute pÄ nÀtet. Idag har Fredrik ett annat förhÄllningssÀtt till digitala verktyg. I avsnittet lyfter han och Kristina frÄgan om integritet och vilket ansvar lÀraren har för spridningen av elevernas uppgifter. BÄde kort- och lÄngsiktigt.
-
Kristina Alexanderson möter Emma Frisk Carlström, lågstadielärare i Örebro. Hon berättar hur hon lär elever att tänka kritiskt på nätet och sätta gränser runt sina digitala jag. När Emma Frisk Carlström lär ut integritetsfrågor till lågstadieelever börjar hon i klassrummet. Genom samtal och olika övningar får eleverna sätta ord på sina personliga gränser. Först efter det kan de prata om vad samtycke på nätet betyder.
-
Kristina Alexanderson möter Patricia Svensson som undervisar högstadieelever i NO och teknik i SödertÀlje. I samtalet berÀttar Patricia hur hon anvÀnder teknikhistoria för att lÀra eleverna om modern teknik.
NĂ€r en elev frĂ„gar Patricia Svensson hur en dator fungerar tar hon tillfĂ€llet i akt att visa det i praktiken. Genom att utgĂ„ frĂ„n elevernas egna frĂ„gor fĂ„ngar Patricia upp dem i deras intressen. För att eleverna ska förstĂ„ logiken med modern teknik blandar hon ocksĂ„ in teknikhistoria â till exempel hur vi gĂ„tt frĂ„n burktelefonen till dagens IP-telefoni och programmeringssprĂ„k.
-
Kristina Alexanderson möter Annika Sjödahl, svensklÀrare pÄ Gröna Dalens skola. De samtalar om emojiernas betydelse och hur eleverna anvÀnder dem.
Vad hÀnder nÀr symbolerna flyttar in i textskrivandet? NÀr Annika Sjödahl fick en kÀrleksemoji frÄn en elev blev hon osÀker och tog upp det med kollegorna. Det visade sig att de ocksÄ hade fÄtt kram- och pussemojier frÄn sina elever. Som svensklÀrare försöker hon fÄ eleverna att reflektera över sprÄk och texttyper, och förstÄ nÀr det Àr okej att anvÀnda emojier.
-
Kristina Alexanderson möter Ann Ulfves, matte- och NO-lÀrare pÄ Skapaskolan. Hon pratar om datalogiskt tÀnkande och hur hon arbetar med programmering med yngre elever.
Ann Ulfves brukar lÄta sina elever börja med att programmera henne att bre en smörgÄs. Eleverna ropar ut sina instruktioner: ta med höger hand, ta upp kniven och sÄ vidare. NÀr de ger fel instruktion hÀnder inget. Syftet Àr att eleverna ska förstÄ att datorn behöver exakta instruktioner, i rÀtt ordning för att göra en uppgift.
-
Kristina Alexanderson möter Cilla Dalén, skolbibliotekarie pÄ Enbacksskolan i Tensta. Hon pratar om hur hon ger eleverna kunskap i att söka och vÀrdera det de hittar pÄ nÀtet.
NÀr Cilla undervisar i informationssökning och sökkritik börjar hon med att prata om hur internet funkar. Att det Àr ett enormt nÀtverk av nÀtverk med spindlar som kryper omkring och samlar information till sitt bo, den stora databasen. Först efter det kan eleverna förstÄ vad som hamnar högt i sökresultatet och varför.
-
Kristina Alexanderson möter Greger Ravik, lÀrare i SO pÄ Helenelundsskolan, i ett utforskande samtal om hur han gör upphovsrÀtt till en rolig lek för mellanstadieelever.
Om din kompis lÄnar din telefon och fotar en annan kompis, vem Àger bilden? Podden Digitala lektioner tar i det hÀr avsnittet upp digital kompetens och kÀllanvÀndning, alltsÄ vilket material du fÄr anvÀnda pÄ nÀtet och hur. Greger anvÀnder barnens bildintresse i sin undervisning och berÀttar om sin vanligaste övning, en bildjakt.
-
Kristina Alexanderson möter Camilla AskebÀck Diaz, mattelÀrare pÄ högstadiet pÄ Södermalmsskolan. Hon berÀttar hur hon jobbar för att eleverna ska börja förstÄ programmering genom kroppen.
NÀr Camilla AskebÀck Diaz undervisar i programmering möter hon ofta elever som sÀger att de inte kan. Ett första steg blir dÀrför för Camilla att visa att programmering i undervisningen handlar om att förstÄ principen, att koden styr, och att datorn bara gör bara det den blir tillsagd att göra. -
Kristina Alexanderson möter Martin Blom Skavnes, lÀrare i NO och teknik. Han berÀttar om hur han lÄter sina elever nÀrma sig digital teknik och artificiell intelligens, AI.
Martin Blom Skavnes undervisar om AI genom att förklara att datorer behöver lÀra sig genom erfarenhet, ungefÀr som en bebis som lÀr sig gÄ. Datorn behöver alltsÄ lÀra sig nÄgot frÄn grunden, för att sedan kunna fatta egna beslut. NÀr eleverna förstÄtt hur datorn lÀr sig fÄr de tÀnka ut möjliga lösningar för framtidens AI.
- Laat meer zien
