Afleveringen
-
Den 26 december Är 2004 intrÀffade ett jordskalv i havet utanför Sumatra i Indonesien och som mÀtte 9,0 pÄ richterskalan. Ett skalv sÄ kraftigt att det Àr det största under 2000-talet och det tredje största som nÄgonsin har uppmÀtts. Skalvet medförde att en flodvÄg spreds i Indiska oceanen. NÀr flodvÄgen nÄdde land orsakade den enorm förstörelse och tog hundratusentals mÀnniskors liv, 543 av dom var svenskar.
Det hÀr poddavsnittet handlar om det som hÀnde efter att skalven och vÄgorna hade lagt sig. Vi ska prata om arbetet som medarbetare pÄ RÀttsmedicinalverket utförde och som möjliggjorde att mÄnga av de avlidna kunde identifieras.
Med oss har vi fyra experter och yrkespersoner som deltog i arbetet pÄ plats pÄ ön Phuket i Thailand Är 2004, och som alla fyra fortfarande arbetar pÄ RÀttsmedicinalverket.
Kerstin Montelius, genetiker, Carl âCalleâ Winskog, rĂ€ttslĂ€kare och de bĂ„da rĂ€ttsmedicinska assistenterna, Joachim Einarsson och Martin Ragnerstam.
Innan vi börjar bör det klargöras att avsnittet i delar och detaljbeskrivningar i vissa fall blir mÄlande och explicita.
Den hÀr podden Àr alltid en beskrivning av det arbete och uppdrag som utförs pÄ RÀttsmedicinalverket.
Avsnittets fokus Àr identifiering och behandling av döda kroppar vilket kan uppfattas som kÀnsligt för den som inte Àr förberedd. Undvik att lyssna pÄ det hÀr avsnittet om du vet med dig att du kan fÄ en negativ reaktion av sÄdana intryck.
Den som leder programmet Àr John Henzlert och Johan Göransson Àr ljudtekniker.
-
Dna-molekylens utformning Àr unik i varje individ. I varje cell i vÄr kropp finns cirka tvÄ meter dna. Det betyder att alla dna-molekyler i kroppen skulle rÀcka flera varv runt jorden. Dna ger komplexitet och omfattning som gör dna-analyser lÀmpade för att svara pÄ frÄgor som till exempel vem som Àr far till barnet, orsaken bakom plötslig hjÀrtdöd eller för identifiering av okÀnd avliden. Dna-teknik har anvÀnts i rÀttsgenetiska analyser i Sverige i nÄgra Ärtionden. Men det rÀcker att titta drygt 50 Är tillbaka i tiden för att konstatera att faderskapsÀrenden ofta avgjordes genom att jÀmföra ansikten och mÀta med linjal.
Det hÀr avsnittet handlar om rÀttsgenetikens historia. Ur historiska mÄtt mÀtt, en kort men intressant berÀttelse.
Med oss har vi ett par av RĂ€ttsmedicinalverkets experter inom omrĂ„det, Kerstin Montelius och Cajsa ĂlgenĂ€s, som arbetar pĂ„ RMV:s rĂ€ttsgenetiska laboratorieenhet i Linköping.
Den som leder programmet och stÀller frÄgorna Àr John Henzlert och Johan Göransson Àr ljudtekniker.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Svensk rÀttsmedicin bestÄr av en vÀl tilltagen yrkeskÄr av specialistlÀkare och rÀttsmedicinska assistenter. Det finns tillgÄng till modern medicinsk utrustning och den rÀttsmedicinska forskningen Àr i framkant och i samklang med ett rÀttsmedicinskt centrum för metodutveckling.
SÄ ser det inte ut överallt i vÀrlden, vilket Àr Àmnet för det hÀr avsnittet som handlar om: RÀttsmedicin i andra lÀnder, en jÀmförelse med Sverige.
Medverkande Àr tvÄ specialister i rÀttsmedicin, tillika rÀttslÀkare vid rÀttsmedicin i Göteborg. Calle Winskog som bland annat har arbetat pÄ Barbados, Australien, Fiji och Nya Zeeland och Michele Bentz, som har utbildat sig och jobbat i Sydafrika, ett land som Àr drabbat av kriminalitet pÄ en helt annan nivÄ Àn vi Àr vana vid.
Den som leder programmet och stÀller frÄgorna Àr John Henzlert och Johan Göransson Àr ljudtekniker.
-
Idag sitter cirka 200 personer dömda till livstids fÀngelse pÄ vÄra anstalter. NÀr en livstidsdömd avtjÀnat tio Är av sitt straff kan personen ansöka om att fÄ fÀngelsestraffet omvandlat till ett tidsbestÀmt straff. Ett av de underlag som domstolen dÄ anvÀnder Àr RÀttsmedicinalverkets bedömning av risken för att den sökande Äterfaller i brottslighet.Den rÀttspsykiatriska verksamheten pÄ RÀttsmedicinalverket ansvarar för att göra en riskutredning av den sökande.
I det hÀr programmet möter du Tobias Lihoff psykolog och Daniel Karlberg forensisk socialutredare som berÀttar om hur riskutredningen gÄr till. Den som leder det hÀr programmet heter Johan Göransson och ljudtekniker Àr John Henzlert.
-
Den som har begÄtt brott i Sverige kan behöva genomgÄ en rÀttspsykiatrisk undersökning. Syftet Àr att ta reda pÄ om personen har en allvarlig psykisk störning. Undersökningen vilar pÄ en vetenskaplig grund och undersökningsteamet anvÀnder beprövade metoder.
SÄ har det inte alltid varit. Det fanns en tid inom svensk utredande rÀttspsykiatri dÄ den som undersöktes etik, moral, energinivÄ, drogvanor och i vissa fall till och med kroppslig hÄllning kunde spela en stor vikt för utfallet av undersökningen.
Mer om svensk rÀttspsykiatri förr och nu vet avsnittets expert rÀttspsykiater Marianne Kristiansson, med tusentals rÀttspsykiatriska undersökningar under bÀltet. Marianne Àr specialistlÀkare i bland annat rÀttspsykiatri, överlÀkare och professor fram till hösten 2023 och dÀrefter professor emerita med anknytning till Karolinska institutet. Marianne, har arbetat inom svensk rÀttspsykiatri i drygt 45 Är och har upplevt hela professionaliseringen av sin profession.
Den som leder programmet och stÀller frÄgorna Àr John Henzlert och Johan Göransson Àr ljudtekniker.
-
Av 2021 Ärs anmÀlda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor, begicks drygt 80 procent av en bekant. Motsvarande siffra för vuxna mÀn var 42 procent.
I den nationella trygghetsundersökningen uppger 7,6 procent av kvinnorna att de utsattes för hot under Är 2021.
VÄld i nÀra relation Àr ett samhÀllsproblem vars konsekvenser drabbar kvinnor hÄrdast. Förutom fysiska skador frÄn vÄldet drabbas utsatta av stress och psykisk ohÀlsa av bÄde fysiskt vÄld och psykisk terror.
Det hÀr avsnittet handlar om vÄld i nÀra relation. De experter som medverkar berÀttar om hur vÄldet ser ut, hur det drabbar och vad den moderna forskningen sÀger.
Medverkande experter Àr Lydia Kahn, rÀttslÀkare vid RÀttsmedicinalverket, Shilan Caman, beteendevetare och forskare i Àmnet vÄld i nÀra relation vid Karolinska institutet och vid Polismyndigheten, samt Mariana Dufort, forskare i Àmnet vÄld i nÀra relation vid Karolinska institutet.
Den som leder programmet och stÀller frÄgorna Àr John Henzlert och Johan Göransson Àr ljudtekniker.
-
En mÀnniskas fingeravtryck Àr helt unika vilket polisen började utnyttja för att hitta den skyldige redan i slutet av 1800-talet. Men en mÀnniskas munhÄla och tÀnder Àr lika unika. DÀrför kan rÀttstandlÀkaren, eller rÀttsodontologen som Àr den egentliga titeln, identifiera okÀnda avlidna genom att studera just munhÄla och tÀnder.
I Sverige Àr det ocksÄ i första hand tÀnder och munhÄla som avslöjar en okÀnd persons identitet.
Hur rÀttsodontologen arbetar, det kommer du som lyssnare att i detalj fÄ veta i det hÀr avsnittet.
Med oss har vi Rebecca Gahn och Olof Holm, bÄda rÀttsodontologer vid RÀttsmedicinalverket (RMV).
Den som leder programmet och stÀller frÄgorna Àr John Henzlert och Johan Göransson Àr ljudtekniker, och vi arbetar bÄda pÄ RÀttsmedicinalverket.
-
I det hÀr avsnittet reder vi ut vad psykopati Àr, vad som kÀnnetecknar en psykopat och hur du ska hantera en sÄdan person i din nÀrhet.
Psykopati Àr en typ av personlighetssyndrom som kan fÄ mÀnniskor att begÄ vad de flesta klassar som omÀnskliga handlingar. Konsekvensen blir ofta att vÀgen som psykopaten vandrar genom livet kantas av krossade relationer och möten som har förstört livet för medmÀnniskor. Psykopatens liv bestÄr av mÄnga bekanta men fÄ nÀra vÀnner.
Experten i det hÀr avsnittet Àr Katarina Howner, docent och specialist i rÀttspsykiatri vid RÀttsmedicinalverket. Hon forskar pÄ psykopati och psykopatiska drag.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Utvecklingen inom vetenskapsfÀltet DNA-analys gÄr snabbt framÄt. RÀttsgenetikens uppdragsgivare, till exempel polisen och rÀttsmedicin, fÄr allt sÀkrare hjÀlp i brottsfall, identifieringsÀrenden och dödsfallsutredningar.
Poddavsnitt 15 handlar om vilka svar som blir möjliga att ge med framtida DNA-analyser och hur dessa kommer att bli ett allt viktigare verktyg för rÀttskedjan.
Den som lyssnar fÄr bland annat veta mer om det senaste tillÀgget av rÀttsgenetiska analyser som RÀttsmedicinalverket kan hjÀlpa polisen med, det handlar dÄ om rÀttsgenetiska uppslag. Avsnittet tar ocksÄ upp hur plötsliga och oklara dödsfall med hjÀlp av en DNA-analys kan ge svar pÄ dödsorsaken. Vi berÀttar Àven om vad anvÀndandet av slÀktdatabaser kan betyda i en brottsutredning och vad epi-genetik Àr för nÄgot.
Specialister: Cajsa ĂlgenĂ€s, enhetschef rĂ€ttsgenetiken, Daniel Kling, forskare och handlĂ€ggare pĂ„ rĂ€ttsgenetiken, Andreas Tillmar, forskare och handlĂ€ggare pĂ„ rĂ€ttsgenetiken.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Den hÀr gÄngen bjuder Döden, hjÀrnan och kemisten pÄ ett specialavsnitt. Vi har samlat fyra experter, en representant frÄn vart och ett av vÄra verksamhetsomrÄden, rÀttsgenetik, rÀttskemi, rÀttsmedicin och rÀttspsykiatri, för att svara pÄ frÄgor som ni lyssnare har skickat in till oss inför avsnittet.Den som lyssnar fÄr bland annat veta om det gÄr att faststÀlla identiteten pÄ en avliden om det bara finns enstaka kroppsdelar att identifiera, om det Àr vanligt att en psykopat döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd, vilka som Àr de farligaste och dödligaste drogerna och om rÀttsmedicin hinner med att genomföra rÀttsmedicinsk obduktion pÄ alla kroppar frÄn de mÄnga dödsskjutningar som sker i Sverige under Är 2022, dÄ det hÀr avsnittet spelades in?
VÄra experter som svarar pÄ frÄgorna Àr för rÀttsgenetik; Andreas Tillmar, rÀttsgenetiker, för rÀttskemi; Robert Kronstrand, chefstoxikolog, för rÀttsmedicin; Eva Rudd, rÀttslÀkare och för rÀttspsykiatri; Katarina Howner, rÀttspsykiater.
Programledare: Àr Johan Göransson och ljudtekniker och klippare John Henzlert.
-
Det tolfte avsnittet av RÀttsmedicinalverkets podd, Döden, hjÀrnan och kemisten, handlar om lÀkemedelsförfrÄgningar. Det vill sÀga sÄdana som specialister pÄ vÄr rÀttskemiska enhet ibland fÄr frÄn polis och Äklagare. Ibland behöver övriga rÀttsvÀsendet hjÀlp av RÀttsmedicinalverket för att förstÄ och tolka resultatet av analyser i blod- och urinprover som visar trÀff för narkotika, lÀkemedel och ibland gift. LÀkemedelsförfrÄgningar kan till exempel handla om misstÀnkt drograttfylleri eller till och med förgiftningsmord. Det förekommer till och med att personer misstÀnkta för narkotikabrott hÀvdar att de har druckit en annan persons urin och pÄ sÄ vis fÄtt i sig narkotika som till exempel amfetamin.I det hÀr avsnittet fÄr lyssnaren veta varför den förklaringen inte Àr trovÀrdig.
Specialister: Jenny Isaksson, ST-lÀkare i klinisk farmakologi, Carl Söderberg, rÀttslÀkare och disputerad i bedömning av lÀkemedelskoncentrationer hos avlidna. Programledare: John Henzlert, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
I den utredande rÀttspsykiatrin som RÀttsmedicinalverket (RMV) ansvarar för, genomförs rÀttspsykiatriska undersökningar pÄ uppdrag av domstolar. Syftet med undersökningen Àr att svara pÄ domstolens frÄgor om den misstÀnkte gÀrningspersonen har en allvarlig psykisk störning och dÀrför i första hand ska dömas till vÄrd och inte till fÀngelse.
Undersökningen tar cirka fyra veckor och hÀktade personer som genomgÄr den bor och lever pÄ nÄgon av RMV:s vistelseavdelningar under större delen av undersökningstiden.
Det hÀr avsnittet handlar om hur hÀktade och dÀrmed intagna lever sina liv. De umgÄs, Àter, spelar spel och framförallt deltar i tester och samtal med experter som genomför den rÀttspsykiatriska undersökningen. Vi fÄr ocksÄ veta hur det Àr att arbeta som omvÄrdnadspersonal och sjuksköterska pÄ nÄgon av vÄra vistelseavdelningar. Det Àr ett arbete som gÄr ut pÄ att underlÀtta för undersökningsteamet och de intagna men Àven om att minska riskerna för hot och vÄld.
Specialister: Stefan Fohlheim, gruppchef och sjuksköterska, Theresa Mellberg, skötare, Henrik Enbom, sjuksköterska, samtliga tre arbetar pÄ RÀttsmedicinalverket.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Det tionde avsnittet av RÀttsmedicinalverkets podd, Döden, hjÀrnan & kemisten, handlar om rÀttsintyg.
RÀttsintyg Àr ett lÀkarintyg om skador eller annat som kan ha betydelse vid utredning av ett misstÀnkt brott. Vid ett misstÀnkt vÄldsbrott Àr det ofta avgörande att undersöka och dokumentera skador hos personen som sÀger sig ha rÄkat ut för brottet. PÄ samma sÀtt kan skador hos en misstÀnkt gÀrningsperson vara viktiga bevis i en polisutredning. RÀttsintyget Àr en del av bevismaterialet och Àr ofta ett underlag i förundersökningen.
RÀttsmedicinalverket har sedan 2006 huvudansvaret för rÀttsintygen i Sverige. Men uppdraget till rÀttslÀkaren att skriva rÀttsintyg kommer frÄn polis eller Äklagare.
Medverkande i avsnittet Àr en rÀttslÀkare, en polis och en Äklagare.
Lyssnarna fÄr bland annat veta pÄ vilka olika vis ett rÀttsintyg blir till, rÀttslÀkaren kan nÀmligen göra sina bedömningar baserade pÄ en kroppsundersökning av en person eller pÄ dokumentationsunderlag som fotografier och skadebeskrivning av en annan lÀkare eller polis. Vi fÄr ocksÄ veta hur rÀttsintyget anvÀnds av polis och Äklagare.
Specialister: Petra Almqvist, rÀttslÀkare, Jannicke Horgen, polisanstÀlld förundersökningsledare pÄ Sektionen för brott i nÀra relation Stockholm sy, Daniel Gustafsson, kammarÄklagare à klagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Det nionde avsnittet av RÀttsmedicinalverkets podd, Döden, hjÀrnan och kemisten, handlar om hur man identifierar en död kropp nÀr det Àr oklart vem som har avlidit.
I cirka 400 fall om Äret ger polisen RÀttsmedicinalverket i uppdrag att hjÀlpa till med att identifiera en död person.
Det finns olika sÀtt att ta reda pÄ vem nÄgon var nÀr de var i livet.
PÄ RÀttsmedicinalverket Àr metoderna i huvudsak att identifiera en persons munhÄla och tÀnder eller att matcha DNA sÄ att det gÄr att styrka identiteten.
Den som lyssnar pÄ det hÀr avsnittet fÄr bland annat veta varför rÀttsodontolog, alltsÄ rÀttstandlÀkare, Àr en sÄ ovanlig titel i Sverige.
Du fÄr ocksÄ veta varför DNA frÄn en kropp inte alltid rÀcker för att faststÀlla identiteten
och sÄ fÄr vi svar pÄ varför DNA frÄn hÄr inte fungerar bra i identifieringsÀrenden.
Den som leder programmet och stÀller frÄgorna Àr jag John Henzlert och min kollega hÀr pÄ RÀttsmedicinalverket, Johan Göransson, Àr producent.
I avsnittet kommer RÀttsmedicinalverkets specialister att berÀtta i detalj hur en utredning kring en okÀnd död persons identitet kan styrkas.
Specialister: Rebecca Gahn, rÀttsodontolog, Kerstin Montelius, molekylÀrbiolog och Emma Wernvik, rÀttslÀkare.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Det Ättonde avsnittet av Döden, hjÀrnan och kemisten handlar om alkohol och cannabisrökning. Det hÀnder att personer som Àr inblandade i trafikolyckor med alkohol i blodet, hÀvdar att de har druckit efter olyckan, sÄ kallad eftersupning. Om det stÀmmer sÄ lÀggs misstanken om rattfylleri ner. Men polisen behöver hjÀlp av RÀttsmedicinalverkets rÀttskemiska enhet för att analysera och tolka blod- och urinprov, för att fÄ svar pÄ om det faktiskt handlar om eftersupning eller inte. I det hÀr avsnittet kommer tvÄ av RÀttsmedicinalverkets rÀttstoxikologer, Fredrik Kugelberg och Robert Kronstrand, att berÀtta hur analyser och tolkningar av provsvar gÄr till pÄ den rÀttskemiska enheten.Samma enhet ombeds ibland Àven att hjÀlpa till att analysera och tolka Àrenden dÀr personer med cannabis i blodet, sÀger sig inte sjÀlva ha rökt, utan istÀllet menar att man har varit i samma rum som andra som har rökt. Det skulle vara orsaken till att personen har drogen i kroppen, och dÀrför borde alltsÄ inte misstanken om narkotikabrott gÀlla.
Specialister: Fredrik Kugelberg, rÀttstoxikolog och Robert Kronstrand, rÀttstoxikolog. BÄda arbetar vid RÀttsmedicinalverket.Programledare: John Henzlert, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Det hÀr avsnittet handlar om gifter, farliga Àmnen och substanser som droger, lÀkemedel men ocksÄ vÀxtgifter och till och med dÄlig mat. Gifter Àr nÄgot som gÄr att pricka in under bÄde rÀttsmedicin och rÀttskemi. Men vi kommer mest att avhandla Àmnet med fokus pÄ rÀttsmedicin. Experterna i programmet Àr bÄda specialister i rÀttsmedicin, alltsÄ rÀttslÀkare.Vi kommer bland annat in pÄ hur gifter och lÀkemedel upptÀcks vid en rÀttsmedicinsk obduktion och utredning, vi pratar om de vanligaste förgiftningarna, hur statistiken ser ut gÀllande giftmord i Sverige men ocksÄ lite om svampar och symtom vid förgiftning.
Ăven om Ă€mnet Ă€r gifter sĂ„ kommer vi inte prata om vilka gifter som vanligen anvĂ€ndas för att begĂ„ brott. I vart fall inte mer Ă€n att nĂ„gra vĂ€xtgifter som Ă€r bra att undvika att stoppa i sig kommer att nĂ€mnas.
Specialister: Brita Zilg, specialistlÀkare i rÀttsmedicin (rÀttslÀkare) och Martin Csatlós, specialistlÀkare i rÀttsmedicin (rÀttslÀkare). BÄda arbetar vid RÀttsmedicinalverket.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
RÀttslÀkaren har en medicinsk specialisering som ligger utanför vÄrdkedjan. En stor del av rÀttslÀkarens arbete sker nÀr personen redan Àr avliden. Varje Är görs cirka 5 500 rÀttsmedicinska obduktioner i Sverige. Det handlar om Àrenden som har eller kan ha orsakats av yttre pÄverkan som till exempel mord, sjÀlvmord eller olyckor. Det Àr polisen som Àr bestÀllare och syftet Àr att utesluta brott och faststÀlla dödsorsaken.Men rÀttslÀkaren arbetar inte enbart med döda personer. En annan lika viktig uppgift Àr att skriva rÀttsintyg. DÄ handlar det om vÄld- och sexualbrott dÀr det mÄnga gÄnger uppstÄr skador pÄ sÄvÀl brottsoffret som pÄ misstÀnkt gÀrningsperson. En rÀttslÀkare kan dokumentera skadorna och i samtliga sÄdana Àrenden Àr det rÀttslÀkaren som gör en bedömning av hur skadorna har uppstÄtt och skriver ett rÀttsintyg om saken. RÀttsintyget Àr en del av bevisningen i ett brottmÄl.För att verkligen gÄ pÄ djupet med rÀttslÀkarens arbete intervjuas i det hÀr avsnittet tvÄ rÀttslÀkare vid RÀttsmedicinalverket.
GÀster: Johanna Loisel, specialistlÀkare i rÀttsmedicin (rÀttslÀkare) och Gisela Pettersson, specialistlÀkare i rÀttsmedicin (rÀttslÀkare). BÄda arbetar vid RÀttsmedicinalverket.Programledare: John Henzlert, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör RÀttsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
En person som har begÄtt ett brott som enligt lagen ska ge fÀngelse hamnar ocksÄ dÀr om det finns tillrÀckliga bevis. Men det finns ett undantag frÄn den regeln. En gÀrningsperson som bedöms ha en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till rÀttspsykiatrisk vÄrd, inte till fÀngelse.
För att fÄ svar pÄ frÄgan om gÀrningspersonen har en allvarlig psykisk störning vÀnder sig domstolen till RÀttsmedicinalverket.
RÀttsmedicinalverkets avdelning för rÀttspsykiatri gör en rÀttspsykiatrisk undersökning av gÀrningspersonen. Resultatet blir ett utlÄtande som svarar pÄ domstolens frÄgor om personen hade en allvarlig psykisk störning vid brottet men ocksÄ om störningen kvarstÄr.
I det hÀr avsnittet deltar tre olika specialister som ingÄr i ett utredningsteam, Katarina Howner, specialistlÀkare (rÀttspsykiater), Ulrika HaggÄrd, forensisk socialutredare och Malin Pauli, psykolog. Teamet berÀttar hur en rÀttspsykiatrisk undersökning gÄr till och vad som karakteriserar en allvarlig psykisk störning.
De avslöjar hur merparten av dem som undersöks bor och lever under sjÀlva undersökningen. Men Àven hur de olika psykiatriska diagnoser dessa personer ofta har, gör att deras liv som regel skiljer sig frÄn merparten av övrig befolkning.
Att fÄ rÀttspsykiatrisk vÄrd kanske lÄter som ett bÀttre alternativ Àn fÀngelse. Men dÄ ska man ha klart för sig att ett fÀngelsestraff alltid tidsbestÀms, frÄn början eller efter att en lÀngre strafftid Àr avklarad. RÀttspsykiatrisk vÄrd pÄgÄr sÄ lÀnge det bedöms nödvÀndigt.
GÀster: Katarina Howner, specialistlÀkare (rÀttspsykiater), Ulrika HaggÄrd, forensisk socialutredare och Malin Pauli, psykolog pÄ RÀttsmedicinalverkets avdelning för rÀttspsykiatri i Stockholm.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör pÄ RÀttsmedicinalverket.
Producent: Johan Göransson, kommunikatör pÄ RÀttsmedicinalverket.
Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Varje Är vinkas tusentals bilister in till vÀgkanten av en polis som sedan ber om ett blÄstest för att kontrollera om föraren Àr pÄverkad av alkohol.
Om testet ger utslag eller om det finns misstanke om drograttfylleri sÄ kommer föraren att fÄ lÀmna blod- och urinprov.
Dessa prover analyseras alltid pÄ RÀttsmedicinalverkets rÀttskemiska enhet i Linköping. NÀr analysen av ett prov Àr klart visar den vilken substans föraren har i kroppen.
Det rÀttskemiska laboratoriet i Linköping kan spÄra och analysera ett fyrsiffrigt antal droger, lÀkemedel och gifter i kroppen.
Det betyder i princip att vad som Àn finns i ett blod- eller urinprov sÄ kan RÀttsmedicinalverkets rÀttskemiska enhet hitta det och dessutom visa hur mycket av substansen som finns i provet.
Hur analyserna gÄr till och fungerar ska vi ta reda pÄ i avsnitt fyra av Döden, hjÀrnan och kemisten, det Àr ett avsnitt om Rattonykterhet.
GÀster: Robert Kronstrand, toxikolog, Amanda Svensson, kemist och Caroline Ytterman, kemist. Alla tre arbetar pÄ RÀttsmedicinalverkets rÀttskemiska enhet i Linköping.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör pÄ RÀttsmedicinalverket.
Producent: Johan Göransson, kommunikatör pÄ RÀttsmedicinalverket.
Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
DNA-tekniken gör det möjligt att med hjÀlp av skrapprov frÄn munnen avgöra om tvÄ personer har ett nÀra slÀktskap.
Om tvÄ olika munskrap kommer frÄn en förÀlder och dennes barn kan RÀttsmedicinalverkets rÀttsgenetiska enhet fastslÄ slÀktskapet med en sÀkerhet av 99,999 procent. Det Àr med andra ord en analys som gör det möjligt att peka ut rÀtt far bland hundratusen mÀn.
Samma rÀttsgenetiska enhet har utvecklat tekniker och kunskaper som Àr avgörande i faderskapsmÄl. Men enheten kan Àven uppnÄ samma sÀkerhet vid slÀktskap pÄ lÀngre hÄll som faster och farbror eller till exempel mormor och morfar.
Den rĂ€ttsgenetiska DNA-tekniken kan Ă€ven anvĂ€ndas för att identifiera döda med okĂ€nd identitet. Ăven polisen har intresserat sig för vad rĂ€ttsgenetiken pĂ„ RĂ€ttsmedicinalverket gör. Nu har man bett om hjĂ€lp att lösa sĂ„ kallade kalla fall.
Det tredje avsnittet handlar om genetiska analyser av mÀnskligt DNA.
- Laat meer zien
