Afleveringen
-
Dominoeffekten lajvar att kriget i Iran faktiskt Àr slut, tittar nÀrmare pÄ vad notan landar pÄ och hittar landet som brukade kallas för vÀrldens sjÀlvaste klimatsamvete pÄ en ovÀntad pallplacering över Europas billigaste bensinlÀnder.
-
Fredsyran Ă€r i full gĂ„ng med rusande börser och rasande oljepris efter att USA och Iran till slut fĂ„tt fram ett avtal om att börja diskutera fred. Förhandlingsfönstret som just öppnats Ă€r 60 dagar lĂ„ngt â lustigt nog ungefĂ€r lika lĂ€nge som det Ă€r kvar innan USA:s oljereserv börjar ta slut. PĂ„ vĂ€g in i förhandlingarna finns dock samma till synes olösliga frĂ„gor kvar. Hur ska det hĂ€r gĂ„ till?
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Rymd- och AI-bolaget SpaceX kommer till börsen som ett av vÀrldens högst vÀrderade bolag och initialt utlöstes oro för hur marknaden skulle hantera bjÀssens intÄg pÄ den publika finansmarknaden. Nu, nÀr prospekt Àr inlÀmnade och noteringsdagen nÀrmar sig sÄ fingranskar vi vad det Àr som sker, och upptÀcker att SpaceX inte bara kommer till börsen mitt i en enorm hajp. Bolaget gör ocksÄ ALLT för att utnyttja den, och med det kan insiders dumpa hajpade aktier i gapet pÄ de aktörer som driver dagens börs: de rasande passiva indexfonderna och de aningslösa smÄspararna.
-
Förra veckans tvivel om kostnaderna riskerar överstiga vinsterna för AI-utvecklingen har fÄtt vatten pÄ sin kvarn, samtidigt som flera av sektorjÀttarna nÀrmar sig börsnotering med buller och bÄng. Med det ser hajpen ut att lÀgga i nÀsta vÀxel. Elon Musk och hans Space X, som saluför sig dels som XAI:s Àgare och en futuristisk leverantör av rymdbaserade datacenter, Àr först ut till en vÀrdering om nÀra 2.000 miljarder dollar. Anthropic och Open AI vÀntas följa inom kort. Varför hÀnder detta just nu?
Joakim Rönning och Martin Nilsson grĂ€ver vidare i bubbel-oron â och stĂ„r för ett avslöjande.
-
Det dystopiska kriget mellan USA, Israel och Iran har utlöst oljekris och vÀrldsekonomisk oro, men trots att krisen i Hormuzsundet inte nÄtt sin slutpunkt har en mÀrklig optimism baserat pÄ ett Äterkommande fredshopp styrt marknaderna uppÄt med jÀrnhand mot nya börsrekord. FrÄgan Àr vad som vÀntar nÀr fredshoppet till sist infrias, och optimisterna fÄr ÄtergÄ till den alltmer ifrÄgasatt AI-karusell som motiv och krockkudde för de höga kursnivÄerna.
-
Förhoppningar om lÀgre rÀntor har kommit alltmer pÄ skam de senaste veckorna, sedan kriget i Iran förvisso lugnat sig men ingen fullstÀndig lösning nÄtts för trafiken i vÀrldens viktigaste farled för energimarknaden. Inflationen stiger, och amerikanska centralbanken Federal Reserve har dessutom, efter att ha hanterat en tidigare inflationskris ungefÀr lika strukturerat som Sunes pappa hanterar kriser, tappat sitt förtroende. HushÄllen rÀknar nu med hög inflation. DÀrför var det illavarslande i förra veckan, nÀr klart högre inflationssiffror Àn vÀntat rapporterades frÄn vÀrldens viktigaste ekonomi. Nu sprider sig effekterna och konsekvenserna frÄn kriget i realtid, samtidigt som flera andra bekymmer i den amerikanska ekonomin sprider sig ut i vÀrlden.
Hittar vi nÄgon ny normal att ta fasta pÄ nÀr vi blickar framÄt i prognosen, eller Àr instabiliteten hÀr för att stanna?
-
Den mytomspunna kartellen Opec har i över ett halvt Ärhundrade kunnat sprida skrÀck i den rika vÀrlden genom att ensidigt diktera villkor för priset pÄ vÀrldens fortsatt viktigaste rÄvara. Men nu Àr organisationen i chock. I slutet av april kom ett besked som fick kartellens motstÄndare att vÀdra blod: Dess tredje största och allra rikaste medlem hoppar av. Spricker Opec nu, med avsevÀrt lÀgre oljepriser som följd, eller Àr det bara en i raden av kriser i den oheliga oljealliansen?
-
Kina utmanar hela vÀrlden i ett priskrig om framtiden med en ekonomisk modell fokuserad pÄ en produktionsapparat sÄ slagkraftig att den knÀcker global konkurrens, men ocksÄ utplÄnar de kinesiska bolagens marginaler. GrannlÀnder, USA och Europa Àr alltmer unisona i sina svar mot Peking: Handelshinder.
Nu har dock Kinas modell till slut kört in i vÀggen, och en fastighetskrisen i landet fyller fem Är. Men strategin tycks ÀndÄ bara vara mer av samma vara. FrÄgan i kampen om vÀrldsekonomisk makt Àr nu: Vem svimmar först?
-
I början av 2025 fick den kinesiska AI-utmanaren Deepseek Silicon Valley, Wall Street och Washington att darra av skrĂ€ck â Kina var pĂ„ vĂ€g ikapp och kanske till och med förbi USA i teknikracet. Nu har ett Ă„r gĂ„tt och samtidigt som den pĂ„stĂ„dda "Nvidia-dödaren" Deepseek lanserar en ny "flaggskeppsmodell" rusar tekniksektorn med Nvidia helt obrydd till rekordnivĂ„. Inom fĂ€ltet AI-modeller slĂ„ss Kina för nĂ€rvarande inte mot USA med teknisk verkshöjd. Men det finns nĂ„got annat som skaver i konkurrensen â och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet kĂ€nns igen. I veckans Dominoeffekten, med Joakim Rönning och Martin Nilsson, ger vi oss tillbaka in i striden om framtidens AI.
-
MÀnskligheten har inte direkt nÄgon rakt av jÀmlik historia och de senaste decennierna har en ökning av klyftorna noterats. NÀr uppmÀrksamhet för finansgrafer i sÄ kallad K-form nu börjat trenda sÄ ringer larmklockorna Änyo. I Dominoeffektens tionde avsnitt om förmögenhetsfördelning, vÀrldens minst lÀsta bok och hur 800 miljoner kineser kunde lyftas ur extrem fattigdom samtidigt som vÀrlden blev mer ojÀmlik.
-
USA bekĂ€mpar eld med eld genom att sĂ€tta en blockad pĂ„ Irans blockad och synar dĂ€rigenom Teherans starkaste kort: Makten över Hormuzsundet. Börjar vi nĂ€rma oss grĂ€nsen för hur lĂ„ngt regimen kan gĂ„ för att behĂ„lla greppet om flaskhalsen? Nej, menar Biskop Brask â han med lappen â som redan pĂ„ 1500-talet pekade ut riktningen för vad som hĂ€nder vid dylika geopolitiska stresstest.
-
I skuggan av Irankriget har konfliktens pÄverkan pÄ energi-, sjöfarts- och handelssystemet blottlagt svagheter och styrkor hos lÀnder i hela vÀrlden. I veckans avsnitt av Dominoeffekten avhandlar Joakim Rönning och Martin Nilsson en vÀrldsekonomisk splittring dÀr vissa gÄr en kamp för att begrÀnsa skadeverkan medan andra tar chansen att cyniskt stÀrka den egna positionen.
-
Dominoeffekten kliver ner i finansmarknadens sÄ kallade maskinrum och reder ut vad det egentligen Àr som hÀnder i den svÄrbegripliga rÀntevÀrlden nu nÀr Irankriget gÄr in pÄ sin andra mÄnad och vi fortfarande inte vet om vi ska prata om en kortvarig energichock eller en ihÄllande energikris som driver med sig inflation pÄ lÄng sikt.
Ska rÀntan upp? Ska rÀntan ner? Vilken rÀnta pratar vi ens om nÀr vi pratar om rÀntan?
I veckans avsnitt om vÀrldsekonomins just nu mest förvirrade diskussion. -
Trots ett sÀllan skÄdat bombardemang frÄn USA och Israel lever Irans regim. Elimineringen av ledarskiktet i Teheran tycks inte hindra den frÄn att hÄlla vÀrldsekonomin i ett strypgrepp, och nu vÀnds snarast frÄgestÀllningen frÄn krigets inledning upp och ner. Hur lÀnge Iran ska orka stÄ emot Àr kanske inte lÀngre en lika viktig frÄga som den om hur lÀnge USA ska orka politiskt och om vÀrldsekonomin klarar att hantera kostnaderna. Dessutom: En rapport frÄn icke-normalitetens epok, ett obekvÀmt decennium av hög kristÀthet som ruckat pÄ vÄra makroekonomiska normer.
-
Oljepriset rusar och i marknaden finns en gnagande oro om att nivÄerna trots uppgÄngen Àr mindre Àn vad som vore rimligt. Chocken riskerar förlÀngas via en överhÀngande risk för att energimarknaden drabbats av varaktig förÀndring via risker i ett förlamat Hormuzsund som kan bestÄ Àven efter att missilregnet avtagit över Mellanöstern, dÀr Irans psykologiska krigföring visat sig framgÄngsrikt.
Hur mycket olja stÀngs ute frÄn marknaden, hur högt kan energipriserna gÄ, hur lÀnge klarar vÀrldsekonomin att hÄlla emot och kan centralbanker behÄlla kursen mot lÀgre rÀntor om ingen snabb krislösning nÄs?
Veckans Dominoeffekten om en energimarknad i gungning och bekymmer kan vara pÄ vÀg att eskalera till en kris. -
Joakim har vaknat ur feberkoman och upptÀckt att ayatollan dödats av USA och Israel, att det Àr fullskaligt krig och global energikris i vardande.
Men frĂ„gan om VARFĂR det hĂ€nder, i ett lĂ€ge dĂ€r Trumpadministrationen gĂ„r mot mellanĂ„rsval i ett skört opinionslĂ€ge och med en skör vĂ€rldsekonomi i grunden som fortsatt försöker stappla sig upp frĂ„n andra sentida kriser, gĂ€ckar oss alla.
Dominoeffekten den hÀr veckan försöker utröna ett svÄrbegripligt angrepp, med stora konsekvenser, som inte riktigt lÄter sig förklaras av varken konventionella eller officiella svepskÀl.
-
En kanariefÄgel som bÄde lever och Àr död i en kolgruva av privatkrediter? En hyperaktuell Citrini-rapport om AI-förgörelse av kontorsjobb, som har en mÀrklig doft av 1800-tal? Ja... det Àr vÀl i stort sett det som avhandlas hÀr, i Dominoeffektens tredje avsnitt!
-
Efter Ärtionden av fÀrd pÄ tunn ekonomisk is, med i princip gratis pengar, svÀllande skulder och centralbanken som livboj, ska ett av vÀrldsfinansens största lÀnder nu kliva tillbaka i land. Problemet? FÀrden blev sÄ Àventyrlig att mÄnga tagit för givet att fast mark under fötterna aldrig skulle bli aktuellt igen.
I veckans Dominoeffekten berĂ€ttar Joakim Rönning och Martin Nilsson om ett försök till paradigmskifte som kan visa om nollrĂ€nteerans folk kan kliva iland â eller om det slutar med ett brak genom isen.
-
Martin Nilsson och Joakim Rönning har en hel del att ta ikapp nu nÀr dom sÀtter sig vid mikrofonerna igen för första gÄngen pÄ tvÄ och ett halvt Är.
I premiÀravsnittet av Dominoeffekten resoneras det om ifall vi kanske just nu, eller nÄn gÄng i nÀrtid, nÄr crescendot i Vita huset-dramat som Àgt rum sedan början av 2025.
Ăr det dags för âpeak Trumpâ, och kommer vĂ€rlden bli lite trĂ„kigare igen?
-
Det hÀr Àr Dominoeffekten - podden dÀr vi kartlÀgger hur till synes smÄ hÀndelser i vÀrlden sÀtter i gÄng kedjereaktioner med stora konsekvenser.
VÀnnerna Joakim Rönning och Martin Nilsson förklarar vad som faktiskt pÄgÄr utifrÄn vad de sjÀlva stöter pÄ i sina roller som omvÀrldsbevakare och makroekonom.
HÀng med, sÄ reder vi ut sambanden bakom rubrikerna!
