Afleveringen

  • De rödgröna ökade och högersidan backade i EU-valet i Sverige, tvärt emot i resten av Europa. Vem röstade hur och varför? Statsvetarna Henrik Ekengren Oscarsson och Jenny Madestam analyserar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och leder Valforskningsprogrammet som genomför vallokalsundersökningarna tillsammans med SVT. Vid årets vallokalsundersökning svarade över 11 000 väljare på frågor om hur de röstat, hur de röstat tidigare och vilka frågor som de är viktigast för dem.
    Jenny Madestam är docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om politiskt ledarskap.

  • Dagen före valet till Europaparlamentet bjuder Ekots lördagsintervju in till valspecial med EU-experter. Hur bör du tänka innan du lägger din röst?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Gäster:
    Magnus Blomgren, statsvetare Umeå Universitet
    Annika Wäppling Korzinek, chef för EU kommissionen i Stockholm
    Teresa Küchler, EU-korrespondent för SvD
    Linda Berg, statsvetare Göteborgs Universitet

    Programledare: Katarina von Arndt
    Tekniker: Behzad Mehrnoosh
    Producent: Stina Fischer och Martina Lindwall

  • Zijn er afleveringen die ontbreken?

    Klik hier om de feed te vernieuwen.

  • Efter MP3-spelare, hörlurar och en affär i miljardklassen har techentreprenören Jens Nylander byggt ett AI-system som granskar slöseriet med våra skattemedel. Men han stannar inte där.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Med hjälp av det egenbyggda AI-systemet har Jens Nylander under de senaste månaderna gått igenom drygt 60 miljoner fakturor hos kommuner, regioner och myndigheter och har hittat en mängd felaktigheter. Det kan handla om vänskapskorruption, långa, dåliga avtal eller direkta fel- och överköp och Nylander uppskattar svinnet i de offentliga finanserna till 90 miljarder kronor årligen.

    Ska granska kriminella som mjölkar det offentliga på pengar

    Jens Nylanders nya mål är att granska välfärdsbrott där kriminella lurar det offentliga på bidragspengar. Ett stort arbete eftersom Sveriges offentliga leverantörer omfattar nästan hälften av Sveriges alla aktiebolag. Det finns grupper av bolag som skickar in falska uppgifter i sina årsredovisningar för att passa mallen att kunna bli en offentlig leverantör eller plocka ut bidrag.

    ”Revisionsplikten togs bort för många år sen och i takt med det har man kunnat hitta på siffror i de här årsredovisningarna för att på olika sätt plocka ut bidrag. Men i bakgrunden av allt det här kanske det står helt andra huvudmän”, säger Jens Nylander.

    Kontrollfunktionerna måste bli bättre

    Flera av de kommuner och myndigheter som hamnat under Jens Nylanders lupp säger att hans avslöjanden är korrekta. Men flera av de granskade tycker att han har dragit för stora slutsatser utifrån det material han haft att tillgå.

    ”Man ska komma ihåg att min kartläggning är lite tekniskt lagd. Den baseras på datauppgifter, mer än vad alla tycker och tänker.”

    Enligt Jens Nylander måste kontrollfunktionerna bli bättre på att upptäcka det här systematiska utnyttjandet av systemet. Informationsdelningen mellan de offentliga aktörerna måste bli bättre anser han.

    ”När en offentlig aktör blivit lurad av en leverantör så känner de andra offentliga aktörerna till den uppgiften och kan avgöra hur dom ska hantera situationen. Men den typen av uppgiftsdelning finns inte idag”, säger Jens Nylander.

    Vill använda AI-systemet till ny affärsidé

    Grunden till granskningen av det offentliga svinnet är att träna det egenutvecklade AI-systemet på att hantera stora mängder data. På sikt är tanken att systemet ska användas till något helt annat och siktet är inställt på en affärsdatabas som ska användas för att kreditvärdera företag.

    På frågan om det är att utnyttja vårt offentliga öppna samhälle att bygga en kommersiell affärsidé med hjälp av allmänna handlingar svarar Jens Nylander att han ser uppenbara risker med att utnyttja offentligt material.

    ”När man publicerar hur man undviker system så kan det uppstå bolag och personer som utnyttjar det till fördel för sig själva”, säger han. Lösningen är bättre brandväggar inom det offentliga, men hur de ska kunna skydda sig nu när AI kan lura dem på nya sätt har techentreprenören inte något svar på.

    Gäst: Jens Nylander
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Sven Carlsson
    Tekniker: Maria Stillberg och Bizz Sjöblom
    Producent: Stina Fischer

  • Svenska Filminstitutets nya vd om den svenska filmens kris och framtid och om att hålla kulturen och politiken på armlängds avstånd.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Bakom sig har Anna Croneman en gedigen karriär inom film och TV, som filmproducent och senast som chef för SVT Drama. När hon nu tillträder som vd för Svenska Filminstitutet är det skakiga tider för svensk film.

    Bryta dödläget i filmbranschen

    Den svenska publiken har svikit biograferna och vänt sig till streamingtjänsternas tv-serier, något som bidragit till krisen för svensk film. Men Anna Croneman tycker sig se att både publik och upphovsmän nu längtar tillbaka till filmen.
    ”Den yngre publiken, alltså de under 30, ser lika mycket film idag som innan pandemin”, säger hon. Däremot ligger inte de svenska filmerna i topp hos biobesökarna och det är något som Anna Croneman vill ändra på. Hon efterlyser filmer med hög konstnärlig integritet som dessutom når en stor publik - även om just den kombinationen är svårt att få till.

    Skatt på streamingtjänster enda alternativet

    Regeringen har tillsatt en filmutredning som ska föreslå en uppdaterad filmpolitik. Det Anna Croneman hoppas mest på är att den ska resultera i ett större anslag till Svenska Filminstitutets budget. Sverige ligger långt ner på listan över länder när det gäller statlig finansiering av filmproduktion.
    ”Det är klart att det är jättesvårt att satsa sig ur ett dödläge utan att ha resurser. Så den där finansieringsfrågan är kolossalt viktig”, säger Anna Croneman.

    För att säkra finansieringen av filmproduktion har flera länder, däribland Frankrike och Danmark, infört en kulturavgift för streamingbolagen - den så kallade Netflix-skatten. Anna Croneman tycker att Sverige borde överväga att gå samma väg.
    ”Hittills är det det enda alternativet som existerar. Och jag tycker att det är rimligt att de som visar svensk film också ska vara med och bidra till den allmänna infrastrukturen, det vill säga talangutveckling och utbildning för filmarbetare”, säger hon.

    Inget prat om jämställdhet i enskilda verk

    Från och med 2017 har staten hela ansvaret för den nationella filmpolitiken. I riktlinjerna finns sju övergripande mål för Svenska Filminstitutet.

    Anna Croneman anser att den statliga filmpolitiken ger Filminstitutet förbättrade möjlighet att planera självständigt, men hon ser också risken att de politiska målen blir sakfrågor för branschen. Ett exempel på detta var Filminstitutets tidigare vd Anna Serners satsning på jämställdhet. Något som Anna Croneman tycker fick för stort fokus. Man hamnar lätt i problem när man pratar om jämställdhet i enskilda verk. Jämställdhet i branschen är viktig, men fokus ska ligga på filmen och innehållet, säger Anna Croneman.

  • Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets nyvalda ledare om partiets ändrade inställning till EU och förhållandet till den möjliga samarbetspartnern Magdalena Andersson (S).

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Under Vänsterpartiets kongress förra helgen antogs det första nya partiprogrammet på 20 år. Förändringsarbetet väckte het debatt inom partiet med över 1000 invändningar mot partiledningens förslag. Men Nooshi Dadgostar säger att processen varit positiv och att stödet för förändringsarbetet var stort, trots att många partimedlemmar tycker olika.

    ”Jag hade väntat mig ännu fler motioner. Det är så det fungerar i Vänsterpartiet och det är därför det är så roligt att vara med.”

    Het debatt om avskaffandet av kapitalism

    En av tankarna med det nya partiprogrammet är att bredare väljargrupper ska lockas med ett nytt tilltal. Istället för marxistiska termer som profit och produktionsmedel så talar man till exempel om sammanhållning och trygghet.

    ”Människor måste begripa det vi säger och fler måste känna sig hemma i Vänsterpartiet” säger Dadgostar.

    En av de nya formuleringar som diskuterades mest på stämman var att Vänsterpartiet inte längre vill avskaffa kapitalismen, utan istället frigöra sig från den. Men i det nya partiprogrammet står också att “på samma sätt som kungar och drottningar inte längre styr världen kommer också kapitalismen en dag att vara historia”.

    Vill inte längre lämna EU

    Snart stundar det första EU-valet där Vänsterpartiet inte längre vill verka för att Sverige ska lämna unionen. Istället vill Vänsterpartiet fortsätta förändra EU inifrån. Nooshi Dadgostar anser att det finns flera frågor som idag kräver ett överstatligt samarbete, bland annat miljöfrågan.

    ”Där ser ju vi att det är bra att EU sätter tydliga mål”, säger hon.

    Tecken på nytt samarbete med Socialdemokraterna

    Att Magdalena Anderssons (S) besökte Vänsterpartiets kongress har väckt frågan om ett nytt samarbete inför nästa riksdagsval. Dadgostar var besviken på att Magdalena Andersson inte samlade laget inför riksdagsvalet 2022. Men nu ser hon signaler att Socialdemokraternas partiledare kommer vilja agera annorlunda inför valet 2026.

    ”Jag tror att även hon har funderingar kring att göra något annat än det som hände 2022. Hon skulle redan nu behöva ta initiativ till den typen av samtal”, säger Nooshi Dadgostar.

    From the river to the sea

    Palestinafrågan har historiskt varit en viktig fråga för Vänsterpartiet. På kongressen var det flera partiföreningar som ville att partiet skulle öppna för andra alternativ än en tvåstatslösning. En av motionerna hade namnet ”From the river to the sea”. Uttrycket är laddat och kan enligt vissa palestinska aktivister uppmana till fred och frihet för alla palestinier i området mellan Jordanfloden och Medelhavet, medan andra tolkar slagordet som att man vill utplåna Israel.

    På frågan om vad Nooshi Dadgostar tycker om att vänsterpartistiska partiföreningar använder sig av så laddade uttryck säger hon sig känna till för lite om uttryckets bakgrund för att kunna svara.
    ”Om det skapar misstolkningar så är det inte bra”, säger hon. Vänsterpartiet stödjer fortsatt en tvåstatslösning.

    Gäst: Nooshi Dadgostar
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Helena Gissén
    Tekniker: Ludvig Matz
    Producent: Stina Fischer

  • Amanda Lind, Miljöpartiets nya språkrör om Israel i Eurovision, tillväxt, reduktionsplikt och om varför nästan var tredje svensk ogillar dem.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Amanda Lind är en politisk veteran med bakgrund som kultur- och demokratiminister. För två veckor sedan valdes hon till nytt språkrör för miljöpartiet, men redan innan hon tillträdde väckte hennes uttalande om ett tak på tillväxt stor uppmärksamhet. 

    Israels medverkan i Eurovision

    Lördagen den 11 maj står den israeliska artisten Eden Golan på Eurovisionscenen i Malmö. Vänsterledare Nooshi Dadgostar har tidigare sagt att hon inte tycker att Israel borde tillåtas delta. Den tidigare Kulturminister går inte lika långt

    ”Jag är kluven där, för att jag har ju sagt att vi politiker inte ska lägga sig i ett enskilt kulturevenemang. Och samtidigt så väcker ju det här väldigt mycket känslor och det är en väldigt svår situation i Gaza”, säger Amanda Lind i Ekots lördagsintervju.

    Reduktionsplikten och priset vid pump

    Regeringen Kristersson har tillsammans med Sverigedemokraterna sänkt reduktionsplikten för bensin och diesel till 6 procent. Reduktionsplikt innebär att bensinbolagen måste blanda i en viss mängd biobränsle i bensin och diesel för att på så sätt minska transportutsläppen.

    Amanda Lind anser att reduktionsplikten behöver höjas igen, men vill inte att personer i glesbygden ska få högre bränslekostnader.

    ”Exakt hur vi utformar detta, det jobbar vi på och det måste vi titta på. Men att vi inte kan ha systemet exakt som det ser ut idag – fortsätta pumpa in fossila subventioner och sänka bensinkostnaderna lika på alla – och då också missa klimatomställningen”, säger Amanda Lind.

    Nivån på tillväxten

    Innan Amanda Lind tillträdde gjorde hon en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter där hon bland annat sa att ”en ständig tillväxt på en planet med begränsade resurser är inte möjligt” och ”om inte politiken går in och sätter gränser för den ekonomiska utvecklingen kommer vi inte att klara omställningen”.

    I Ekots lördagsintervju säger hon att hon inte vill se en ”blind tillväxt”, men inte heller ett tak på BNP-nivån.

    ”Allt beror på vad tillväxten består i. Vad är det som växer?”, säger Amanda Lind

    Gäst: Amanda Lind (MP)
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Helena Gissén
    Tekniker: Joachim Persson
    Producent: Pontus Håkansson och Stina Fischer

  • Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv är kraftigt emot förslaget om kortare arbetstid för att lösa dagens arbetsmiljöproblem.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Striden om arbetstiden har blivit en het politisk fråga i Sverige. Allt fler röster höjs nu för att korta arbetstiden för att folk ska klara av att arbeta hela vägen. Men enligt Svenskt Näringsliv skulle det leda till lägre BNP-utveckling och sänkt välfärd.

    Synnerligen dålig idé

    Svaret på frågan hur vi ska komma till rätta med stress och dålig arbetsmiljö handlar enligt Jan-Olof Jacke istället om att utveckla ledarskap och skapa mer flexibilitet på arbetsplatserna. Beroende på vilka parametrar som används finns flera sätt att räkna ut den totala tiden svenskar arbetar. Om man räknar med föräldraförsäkring, semester och helgdagar så ligger Sverige enligt Jan-Olof Jacke redan långt ner på listan över total arbetat tid.

    “Om vi redan arbetar färre timmar per år än de allra flesta så är det en synnerligen dålig idé, om vi ska ta hand om alla utmaningar vi har framför oss, att vi skulle korta arbetstiden ytterligare.” 

    Mer statligt stöd till Sveriges kärnkraft

    Jan-Olof Jacke har beskrivit sig som närmast besatt av frågan om Sveriges energiförsörjning och säger att vi behöver all fossilfri el vi kan få.

    I juni kommer Svenskt Näringsliv med två rapporter om hur kärnkraften bör finansieras. Men redan nu säger Jacke att det kan krävas mer än de statliga garantier på 400 miljarder kronor som regeringen redan utlovat i Tidöavtalet för att en utbyggnad ska bli av. Detta trots att han tidigare sagt att kärnkraften bara ska byggas ut på marknadsmässiga grunder.

    Både Vattenfall och regeringen har flaggat för att det kommer att behövas mer stöd för att klara kärnkraftsutbyggnaden, men Jan-Olof Jacke är minst lika angelägen att vindkraften byggs ut snabbare och där tycker han inte att politikerna har gjort tillräckligt.

    Oroad över ett mer protektionistiskt EU

    Osäkerheten i omvärlden och pandemins efterverkningar har lett till att det talas mer om självförsörjning och ekonomiskt stöd till företag inom Europa - en industripolitik som av vissa betecknas som protektionistisk. Jan-Olof Jacke förespråkar jämnare spelregler när det gäller statsstöd inom EU. Han lyfter också fram att Sverige istället kan öka sin konkurrenskraft genom regelförenkling, kortning av tillståndsprövningstider och en utbyggnad av kompetensförsörjning och infrastruktur.

    Gäst: Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Kristian Åström
    Tekniker: Tor Sigvardson
    Producent: Stina Fischer

  • Annika Strandhäll ger starkt stöd till Vårdförbundet i den pågående konflikten med Sveriges kommuner och regioner. Hon dömer ut SKR:s argument att minskningen av arbetstiden skulle bli för dyr.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hon är tidigare socialminister och numera ordförande för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Nu är Annika Strandhäll en av de socialdemokrater som ska lägga grunden för socialdemokraternas nya politik.

    Sågar SKR:s uträkning

    I en pågående konflikt med Sveriges kommuner och regioner (SKR) kräver Vårdförbundet bland annat sänkt veckoarbetstid med 3 timmar. Enligt SKR:s skulle en sådan åtgärd kosta 36,5 miljarder kronor, ett argument som Annika Strandhäll dömer ut.

    “Det finns inga som helst seriösa belägg för SKR:s siffror. Det är teoretiska modeller som bygger på förenklade antaganden.” Hon menar att SKR inte räknat in förenklad schemaläggning och andra åtgärder för att möta arbetstidsförkortningen samt att arbetstidsförkortning i andra sektorer och länder inte har lett till den typen av kostnader.

    Föreslår kortare arbetstid

    Nu står det också klart att kortare arbetstid kommer att vara ett av förslagen på ny socialdemokratisk politik som ska läggas fram i början av sommaren. Annika Strandhäll leder arbetsgruppen om ett mer hållbart arbetsliv. Hon vill ännu inte presentera hur arbetstidsförkortningen ska se ut, men hon säger att det inte kommer handla om en extra semestervecka.

    ”En katastrof tajmingmässigt”

    Annika Strandhäll har också väckt uppmärksamhet i debatten om den nya könstillhörighetslagen som röstades igenom i riksdagen förra veckan. Lagen innebär att det ska bli lättare att byta juridiskt kön. Snart går det att göra från 16 års ålder med målsmans godkännande och det krävs inte längre en könsdysforidiagnos utan det räcker med en vårdkontakt med läkare eller psykolog. En bred majoritet av riksdagspartierna var för lagen, även Socialdemokraterna, men Annika Strandhäll var emot förslaget.
    ”Jag tycker att detta tajmingmässigt, var något av en katastrof” säger hon och hänvisar till den stora ökningen av könsdysfori, vars orsaker inte ska vara tillräckligt utredda. Trots den tydliga ståndpunkten valde Annika Strandhäll att inte närvara vid riksdagsomröstningen.

    Gäst: Annika Strandhäll (S)
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Helena Gissén
    Tekniker: Joachim Persson
    Producent: Stina Fischer och Gustav Franzén

  • Hans tal om att det kan bli krig i Sverige blev en världsnyhet, och han säger att det är bråttom att rusta upp det civila försvaret. Så varför går det inte fortare?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Han är den första ministern för civilt försvar sedan andra världskriget, och får mycket uppmärksamhet för sitt sätt att kommunicera. Nu ska det civila försvaret stå redo för en krig eller kris, men de stora satsningarna har fortfarande uteblivit jämfört med vad många menar behövs.

    KU-anmälan efter samtal med Energimyndigheten

    En kvinna tvingades sluta på sitt säkerhetsklassade jobb på Energimyndigheten efter att det kom fram att hon var med i klimatgruppen Rebellmammorna, vilket väckt en stor debatt om huruvida det var rätt eller fel. Kort därefter hörde Carl-Oskar Bohlin av sig till Energimyndigheten, vilket väckt frågor om hans inblandning i det enskilda fallet. MP och V har anmält honom till konstitutionsutskottet, inte minst för att Energimyndigheten ligger under ett annat departement.

    ”Jag hade kontakt med klimat och näringsdepartementet som tillstyrkte att jag talade med deras generaldirektör”, säger han.

    Mindre pengar än vad som behövs enligt MSB

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vill se satsningar på mellan 10 och 20 miljarder per år för att det civila försvaret ska fungera som det ska, vilket är långt mer än budgetens 5,5 miljarder, trots ytterligare 385 miljoner i vårändringsbudgeten. Men att det innebär att man väljer bort någonting av det MSB är inget han vill specificera.

    ”Det vi gör är att arbeta brett över linjen för att öka förmågan i det civila försvaret, och man måste komma ihåg att det inte bara är staten som ingår i det civila försvaret, det är våra kommuner, det är våra regioner, men det är också näringslivet.”

    ”Förlegad lag” ställer till det

    Mycket av det som enligt ministern och utredningar behöver göras, som trygghetszoner för el och värme, matförråd och säkra avloppssystem, är kommunernas ansvar. Men lagen som reglerar vad som staten ska göra, och vad som kommunerna ska göra, är förlegad, enligt ministern.

    ”Det här är ett område där vi har en förlegad lagstiftning, den är tillkommen i en helt annan säkerhetspolitisk tid, den är från 2006, och här ser vi att vi behöver på ett tydligare sätt klarera ut ansvarsförhållandet mellan vad ska staten göra, och vad ska kommunen göra”, säger Carl-Oskar Bohlin.

    Gäst: Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Mats Eriksson
    Tekniker: Christer Tjernell och Stina Fagerberg
    Producent: Gustav Franzén

    Intervjun spelades in torsdag den 18 april 2024.

  • Utbildningsministern Mats Persson ifrågasätter högskolornas kurser i ölkunskap och hundars beteende. Hör om minskade anslag till folkbildningsförbunden och om hans kamp för att värna den akademiska friheten.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Liberalernas Mats Persson tillträdde som utbildningsminister 2022 med ansvar för forskning och högre utbildning. Han är ekonomie doktor i ekonomisk historia och tidigare regionråd för liberalerna i Skåne.

    Skriker efter arbetskraft

    Utbildningsministern har i en debattartikel i SvD uttryckt att han vill se färre fristående kurser på universitet och högskolor i framtiden. Genom sin politik vill han minska antalet kurser med hobbyliknande karaktär, som ölkunskap eller hundars beteende. I Ekots Lördagsintervju säger han att antalet fristående kurser har skett på bekostnad av befintliga program och att utbudet måste anpassas.

    ''När jag pratar med företrädare för kommuner och regioner i sjukvården, de skriker efter arbetskraft. Industrin i den gröna omställningen skriker efter arbetskraft, ingenjörer med teknisk kompetens.''

    Utbildningsministerns debattinlägg kritiseras för att han som politiker vill påverka universitetens kursutbud genom att ställa utbildningar mot varandra. Svenska lärosäten beslutar på egen hand vilka utbildningar som ska erbjudas. Samtidigt säger utbildningsministern att regeringen kommer att rikta framtida budgetar så att tekniska utbildningar gynnas före distansutbildningar på fristående kurs.

    ''Det återstår att se längre fram exakt hur fördelningen kommer att se ut men det här handlar om balansen, och vi tycker att det har varit en orimlig utveckling där vi ser att laborationer ställs in samtidigt som man har byggt ut sådana här utbildningar där bara varannan student tar sina poäng.''

    Programledare: Det här att du ger exempel på kurser som du tycker verkar oviktiga och ''hobbyartade''. Hur hänger det ihop med den akademiska friheten, att du pekar ut kurser som du inte tycker är tillräckligt viktiga?

    ''Vi ska ha akademisk frihet i Sverige, det är jätteviktigt. Samtidigt är det här en verksamhet som du och jag och alla lyssnare är med och finansierar och då måste vi ha en diskussion kring hur vi använder våra pengar. Jag hör ingen som säger att vi inte behöver fler sjuksköterskor och ingenjörer. Så då ställer jag mig frågan, om nu fler ska bli sjuksköterskor och fler ingenjörer så måste väl utbudet på våra högskolor och universitet anpassas efter det. Annars förstår jag faktiskt inte hur det här ska gå ihop.''

    I Ekots Lördagsintervju säger Mats Persson att regeringen gör flera saker för att stärka den akademiska friheten genom att stärka det straffrättsliga skyddet för rektorer och professorer. Om man hotas så ska man likställas med andra samhällsviktiga funktioner i samhället.

    Studieförbund mister hundratals miljoner

    Studieförbunden får mindre pengar i budgeten för nästa år. I stället vill regeringen satsa på yrkesutbildning. Studieförbunden ser detta som ett dråpslag och kallar nedskärningen för en slakt av folkbildningen.

    ''Det är klart att den diskussionen som varit de senaste åren om mycket fusk och oegentligheter kring studieförbunden, det är klart att det inte har ökat drivkraften att skjuta till mer pengar till en verksamhet som uppenbarligen har haft mycket stora problem''.

    Programledare: Men är det bra då att skära ner för alla om några fuskar?

    ''Vi vidtar en rad åtgärder nu för att komma åt fusket i folkbildningen, vi skärper kraven mycket påtagligt.''

    Huvudskälet till att folkbildningen har mindre pengar att röra sig med nu har inte med fusket att göra utan prioriteringar, säger Mats Persson.

    Cancelkulturen som hot

    Liberalernas Mats Persson har profilerat sig som utbildningsminister genom att ta ställning mot den så kallade cancelkulturen som han ser som ett hot mot den fria akademin. 2022 tillsatte han en utredning om tystnads- cancelkulturen på svenska lärosäten. Han vill att akademin ska vara en plats där det inte finns några förbjudna perspektiv eller förbjudna teorier som leder till att forskare kommer i kläm.

    Fler akademiker anser att ministern överdriver cancelkulturen vid de svenska lärosätena och anser att hoten kommer från annat håll, som från lobbyister och politiker.

    ''Det här att värdera om det ena hotet är större än det andra, jag tror inte att det är fruktbart. Och jag noterar att en del av de här remissvaren har fått mycket kritik från forskare själva som rent ut sagt har blivit förbannade, och i media agerat mot de här remissvaren därför att de inte stämmer överens med upplevelsen som de själva har.''

    Mats Persson säger att akademin utsätts för både yttre och inre hot.

    ''En del anklagar ju mig och regeringen för att det här inte är ett problem, att vi bara hittar på det här problemet. När jag har följt debatten den senaste månaden så konstaterar jag att så är det ju inte. Det är ju flera enskilda forskare som vittnar om precis det vi varnar om.''

    ''Akademin ska vara en plats där det inte finns några förbjudna perspektiv eller förbjudna teorier. Men på alldeles för många platser finns det diskussion om att man ska begränsa detta där enskilda forskare kommer i kläm.''

    Gäst: Mats Persson (L) utbildningsminister
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Katarina Helmerson
    Tekniker: Johanna Carell
    Producent: Catarina Spåre Gustafsson

    Intervjun spelades in fredag den 12 april 2024.

  • Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg om sina tio år vid posten och om politiken som väntar hans efterträdare, som får hantera många meningsskiljaktigheter inte minst om Trump vinner valet i november.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Jens Stoltenberg är sedan 2014 Natos generalsekreterare. Innan dess var han bland annat statsminister i Norge, och nu är han inne på upploppet då han slutar i höst.

    Kunde gjort mer efter Krim

    2014 var ett år som präglades inte minst av att Ryssland annekterade Krim, och Nato avbröt alla formella samarbeten med Ryssland både militärt och civilt. På hösten samma år tillträdde Jens Stoltenberg som generalsekreterare, och i backspegeln ser han att man hade kunnat gjort vissa saker annorlunda, särskilt om man visste att den fullskaliga invasionen var planen från Ryssland.

    ”Det var om vi ännu tydligare förstod i Nato att detta var Rysslands plan, och att vi då skulle ha investerat ännu mer i försvaret”, säger Jens Stoltenberg.

    Sverige måste investera mer

    Sverige är sen en månad tillbaka medlem i Nato, men förberedelserna har pågått mycket längre än så, både under tiden man övat tillsammans med Nato men också under ansökningsprocessen som drog ut på tiden, jämfört med Finland som ansökte samtidigt. Samtidigt har Nato haft möjlighet att planera för vilken roll Sverige kan spela, och det är i det perspektivet som Jens Stoltenberg tydligt pekar på att Sverige måste investera mer, inte minst in infrastrukturen.

    ”Det måste investeras mer i infrastruktur, både militär och civil, för transporter, det gäller i hela Norden, för nu ser man Norden som ett operationsområde”, säger han.

    Trumps eventuella återkomst

    Under sina tio år har han dessutom haft att göra med Donald Trump under de fyra åren Trump var president, något som Stoltenbergs efterträdare kan ta lärdom av. Inte minst då Donald Trump återigen ser ut att bli Republikanernas presidentkandidat, och Jens Stoltenberg själv har kallats för en Trump-viskare, alltså någon som hanterade Donald Trump särskilt väl. Han poängterar att han hade många meningsskiljaktigheter som politiker med Trump, som klimat och handel, men att han tog hans invändningar om att länder inte kommer upp till 2%-målet på allvar.

    ”Jag sa att det var en viktig och riktig poäng, och jag har jobbat hårt för att fler Nato-länder ska investera mer”, säger han.

    Gäst: Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Jan Andersson
    Tekniker: Tor Sigvardson
    Producent: Gustav Franzén

    Intervjun spelades in torsdag den 5 april 2024.

  • Miljöpartiets toppkandidat om hur hon vill skärpa EU:s klimatmål ytterligare och hur hon ska få med sig väljarna på det samtidigt som EU:s gröna partier backar i opinionen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Alice Bah Kuhnke är EU-parlamentariker sedan 2019. Innan dess var hon kultur- och demokratiminister. Hon är Miljöpartiets toppkandidat inför EU-valet den 9 juni.

    Vill se negativa utsläpp 2040

    EU:s övergripande klimatmål är att unionen ska bli klimatneutralt senast 2050. Kommissionen har kommunicerat att de kan komma att föreslå ett etappmål som innebär att nettoutsläppen ska minska med 90 procent till 2040. Parlamentets gröna partigrupp, där Alice Bah Kuhnke är vice ordförande, kräver i sitt valmanifest att EU ska gå längre och uppnå nettonollutsläpp 2040. Alice Bah Kuhnke går ännu längre och vill att EU ska vara nettopositivt till 2040, alltså att territoriet ska binda mer klimatgaser än vad länderna släpper ut.

    ”Det är otroligt viktigt att vi gör det som vetenskapen kräver, och då måste vi minska utsläppen inte bara till nettonoll, utan vi i Miljöpartiet går också till val på att vi ska binda mer kol i skog och mark än vad vi släpper ut”, säger Alice Bah Kuhnke.

    ”Mer rättvis omställning”

    Det har redan väckts kritik mot EU:s nuvarande klimatpolitik, bland annat protesterar bönder i flera länder mot höga bränslepriser. Sedan förra EU-valet har de gröna partierna backat i opinionen medan flera partier som motsätter sig klimatkraven går framåt. Alice Bah Kuhnke säger att de som drabbas ekonomiskt av till exempel höga bränslepriser behöver ersättas.

    ”Det vi måste bli ännu bättre på är dels att se verkligheten och arbeta fram politik som faktiskt är mer rättvis och sedan försöka nå ut med den”, säger Alice Bah Kuhnke.

    Hon vill förändra EU:s jordbruksstöd så att mer pengar går till mindre jordbruk än idag och i Sverige vill hon att reduktionsplikten ska göras om så att det blir dyrare att köra i städerna än på landsbygden och hon tycker att partiet behöver göra mer för att få med sig folk på omställningen, ett förslag som språkröret Daniel Helldén nyligen presenterade.

    Lag om våld mot kvinnor

    Alice Bah Kuhnke sitter i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter och i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Under den här mandatperioden har EU enats om en lag om våld mot kvinnor, med förbud mot könsstympning, tvångsäktenskap och olika former av trakasserier i hela EU. Kritikerna menar att EU inte ska bestämma om sådana frågor, att det ska vara upp till medlemsländerna själva. Men Alice Bah Kuhnke håller inte med.

    ”Det finns en stor poäng i att EU understryker vilka rättigheter som är viktigare och grundläggande för alla. Det blir ju också en push på de länder där man ser mellan fingrarna på de här brotten”, säger Alice Bah Kuhnke.

    Gäst: Alice Bah Kuhnke (MP), toppkandidat till EU-parlamentet
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Susanne Palme
    Tekniker: Jacob Gustavsson
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in torsdag den 28 mars 2024.

  • Moderaternas toppkandidat i EU-valet om vad migrationspakten som han själv förhandlat fram kommer att innebära, om nya klimatmål till 2040 och om EPA-traktorer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Tomas Tobé har varit EU-parlamentariker för Moderaterna sedan 2019 och är partiets toppkandidat inför Europavalet den 9 juni. Hans viktigaste uppdrag under den här mandatperioden har varit som huvudförhandlare till en av delarna i den nya migrationspakten som parlamentet ska ta slutlig ställning till i april.

    I Ekots lördagsintervju säger han att migrationspakten kommer att innebära mer kontroll på migrationen till Europa, skärpt kontroll vid EU:s yttre gränser och mer samarbete mellan medlemsländerna vilket ska leda till att färre ekonomiska migranter kommer till Europa. Men han säger också att pakten inte kommer att lösa alla problem, och att det kommer att behövas fler avtal med länder utanför EU kring migration. Nyligen tecknade Italien ett avtal med Albanien om att asylsökande ska skickas dit och genomgå asylprocessen där. Tomas Tobé menar att det kommer att behövas fler avtal av olika slag med tredjeländer.

    ”Jag tror också att vi kommer att behöva ha EU på plats i länder utanför Europa, det vill säga Frontex, gränsvakter. Jag tror vi ska titta på förslag som till exempel rör att om vi inte kan återvända en person till sitt hemland så kanske vi ska titta på möjligheten att ha återvändandecenter utanför Europa”, säger Tomas Tobé.

    Fler migranter i förvar

    Enligt migrationspakten ska de migranter som kommer från länder varifrån de flesta får avslag, som Indien och Bangladesh till exempel, genomgå en snabbasylprocess. Flera människorättsorganisationer befarar att de migranterna kan komma att låsas in i förvar, även barn. Tomas Tobé medger att fler i den gruppen kommer att frihetsberövas under asylprocessen för att de inte ska gå under jorden.

    ”Vi kommer att begränsa rörelsefriheten, att röra sig utanför mottagandecenter, för en del personer där vi bedömer att de personerna kommer att avvika”, säger Tomas Tobé.

    Utsläppsmål till 2040

    EU-kommissionen har föreslagit att under nästa mandatperiod fatta beslut om att minska EU:s klimatutsläpp med 90 procent till 2040. Det ligger i linje med målet i klimatpaketet Fit for 55 och den Gröna given, som innebär klimatneutralitet till 2050. Men Tomas Tobé vill inte ställa sig bakom det förslaget, bland annat eftersom han befarar att det skulle kunna innebära att mer svensk skog måste skyddas från avverkning för att utgöra kolsänka.

    ”Jag tycker att det är rimligt att vi har ett etappmål, men jag tycker att det intressanta här är att vi ska diskutera HUR vi ska uppnå målen, det vill säga vad det betyder för svensk konkurrenskraft, vad innebär det för kärnkraftens villkor, och framförallt, vad betyder det för svensk skog?”, säger Tomas Tobé.


    Gäst: Tomas Tobé (M), toppkandidat till EU-parlamentet
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Susanne Palme
    Tekniker: Alma Segeholm
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag den 22 mars

  • Sverigedemokraternas toppkandidat om varför och hur han vill riva upp EU:s klimatpolitik och begränsa EU:s makt och om vilka han vill samarbete med efter valet den 9 juni.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Charlie Weimers var tidigare kristdemokrat men bytte parti till Sverigedemokraterna 2018. Året därpå blev han EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna och är nu partiets toppkandidat inför Europavalet den 9 juni.

    Vill riva upp klimatpolitiken

    Alla länder som skrivit under Parisavtalet har förbundit sig att begränsa jordens uppvärmning till väl under två grader och att öka sina klimatambitioner efter hand. För att leva upp till Paris-avtalet har EU beslutat att unionen ska vara klimatneutral till 2050 och att utsläppen ska ner med 55 procent till 2030. Charlie Weimers har tidigare sagt att han vill riva upp EU:s stora klimatpaket Fit for 55 under nästa mandatperiod. I Ekots lördagsintervju säger han att EU:s klimatmålen är för högt ställda och att de behöver ses över.

    ”För det första är inte målen realistiska, det är nästan inga länder som kommer att klara dem och de flesta kommer i praktiken att ignorera de här målen”, säger Charlie Weimers.

    Han tycker också att man bör se över om EU:s åtaganden gentemot Paris-avtalet kan klaras på andra sätt än genom den nuvarande klimatpolitiken, tex genom att EU betalar för att minska utsläppen i länder utanför EU och han vill att EU ska verka för ett globalt utsläppshandelssystem.

    Programledare: Men vi har ju förbundit oss, även från Europas håll, att uppnå vissa mål i Parisavtalet, då låter det som att du vill att det som Europa ska göra, de målen ska ändras? 

    ”Jag är övertygad om att de kommer att ändras, därför att de inte är realistiska”

    Och du vill det också?

    ”Ja, jag vill inte avindustrialisera Europa.”, säger Charlie Weimers.

    Bland de delar av klimatpaketet han vill dra tillbaka finns förbudet mot att sälja bensin- och dieselbilar från 2035. 

    ”Jag är ju inte ensam om den uppfattningen, Moderaternas systerparti i Tyskland, CDU, de går till val om att riva upp förbudet mot förbränningsmotorer. Ute på kontinenten mullrar det i den här fråga”, säger Charlie Weimers.

    Men att ändra EU:s klimatpolitik är ingen enkel sak. Det skulle kräva att kommissionen först väljer att lägga fram nya lagförslag om att riva upp det klimatpaketet de nyligen fått igenom – efter år av förhandlingar – och att alla 27 medlemsländer och EU-parlamentet går med på det.

    Mer nej i SD:s EU-strategi

    Charlie Weimers vill att Sverige ska byta EU-strategi. Dels vill han att Sveriges regering ska bli tuffare i förhandlingarna med de andra medlemsländerna och oftare lägga in veto, och dels vill han i EU-parlamentet bygga allianser med parlamentariker från andra partier för att stoppa alla förslag som handlar om att fördjupa EU-samarbetet.

    I EU-parlamentet ingår Sverigedemokraterna idag i partigruppen ECR. Men enligt en granskning som nyhetssajten Europaportalen har gjort så röstar Sverigedemokraterna oftare som partigruppen ID, som ligger till höger om ECR, och där bland annat AfD, Alternativ för Tyskland ingår. Men Weimers säger att han inte vill ingå i ID, som han tycker är för pro-ryska, utan att han vill hellre samarbeta med EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår.

    Gäst: Charlie Weimers (SD), toppkandidat till EU-parlamentet
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Susanne Palme
    Tekniker: Heinz Wennin
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag den 15 mars.

  • Överbefälhavaren om Natos krav på det svenska försvaret och om varför kraven kommer att öka avsevärt nästa år och om kritiken mot konsultfirman han registrerade i höstas.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I torsdags den 7 mars blev Sverige Natos 32:e medlemsland. Direkt efter att medlemskapet var ett faktum skickade Micael Bydén ut en dagorder till alla anställda där han skrev att Försvarets uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade, och vår frihet att leva som vi själva väljer.

    Kring årsskiftet ska Sverige skicka en reducerad bataljon, några hundra soldater, till Lettland. Svenskarna ska vara del av en multinationell styrka, och de kan komma att bli indragna i strid.

    ”Det är ju därför man finns där. Dels är man där för att öva och träna och se till att man kan hantera olika situationer, men om situationen skulle kräva det så ska man självklart kunna nyttja de här styrkorna”, säger Micael Bydén.

    Nya krav på Sverige nästa år

    I och med Natomedlemskapet omfattas nu Sverige av Natos förmågemål, alltså det som Nato förväntar sig att Sverige ska bidra med. Var fjärde år fastställs de här målen för alla Nato-länder, men inget land är med i beslutet om de egna målen. Enligt Micael Bydén kommer det att bli en avsevärd ambitionshöjning i Sveriges nya förmågemål, något som framgår av ÖB:s militära mål till regeringen. Vilka indikationer har ÖB fått om de nya målen?

    ”Höga förväntningar, och där kraven är att initialt så ska vi kunna gå in i det som heter gemensamt luft- och robotförsvar, att vi kan ta ett större ansvar var det gäller de marina delarna, att vi jobbar med och skapar ett värdlandsstöd, det är ju exempel där vi kommer att behöva lägga mer resurser än vad som ligger i planen idag.”, säger Micael Bydén. De nya förmågemålen för Sverige kommer fastställas an Nato i början av nästa år.

    Om kritiken mot konsultbolaget: ”Jag är bara människa”

    I september går Micael Bydéns förordnade ut. Tidigare i år uppmärksammades att han i höstas registrerade ett konsultbolag för tiden efter att han slutar som ÖB. Det väckte omfattande kritik. I Ekots lördagsintervju svarar han för första gången på kritiken, han säger att han fick rekommendationen att det kunde vara bra att få företaget på plats i tid.

    ”Jag har lagt hela mitt yrkesverksamma liv i Försvarsmakten, jag har varit ÖB nu i åtta och ett halvt år. Min lojalitet, den ligger och hållet i mitt uppdrag, men jag är bara människa. Jag har ingen intention med bolaget, jag har ingen verksamhet. För mig känns det väldigt bra att ha det på plats för jag behöver inte tänka på det idag.”, säger Micael Bydén.

    Med tanke på alla reaktioner som har varit, det har kallats olämpligt och att det kan finnas intressekonflikter. Var det ett misstag, ångrar du att du startade företaget?

    ”Det var väl inget eftersträvansvärt att finnas i media kring den här frågan. Hade jag vetat att det skulle gå så snabbt hade jag förmodligen väntat.”, säger Micael Bydén.

    Gäst: Micael Bydén, överbefälhavare
    Programledare: Per Bergfors Nyberg
    Kommentar: Mats Eriksson, försvarsreporter på Ekot
    Tekniker: Sophie Andersson
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredagen den 8 mars.

  • Liberalernas toppkandidat i EU-valet om stödet till Ukraina, om relationen till SD och om att hennes regeringen bryter mot de klimatlagar hon varit med och stiftat i EU-parlamentet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sedan 2019 är Karin Karlsbro Liberalernas enda EU-parlamentariker. Att få slut på Putins krig i Ukraina är den viktigaste frågan för henne, vid sidan av klimatet. Hon vill att Ukraina så fort som möjligt blir medlem i EU. ”Ska vi få ett fredligt Europa de närmsta 10-20 åren måste vi välkomna Ukraina och Moldavien i den europeiska familjen.”, säger Karin Karlsbro.

    Nej till samarbete med SD – och ECR

    Inför riksdagsvalet 2022 tog Karin Karlsbro tydlig ställning mot att Liberalerna skulle samarbeta med Sverigedemokraterna. I och med Tidöavtalet ingår ändå Liberalerna i ett nära samarbete med Sverigedemokraterna. Idag säger Karin Karlsbro att det är bra att Liberalerna sitter i regeringen eftersom Sverigedemokraterna annars hade fått större inflytande, men att de fortsatt står långt ifrån varandra.

    ”Det är en fråga som jag varit orolig för, om vi tar de frågorna som vi talar om nu, Europasamarbetet, klimatpolitiken, demokratifrågorna så vill ju Liberalerna ha ett starkt Europasamarbete för att stoppa Putin. Sverigedemokraterna vill ha ett svagt Europasamarbete, till och med att Sverige lämnar. Det skulle göra det ännu svårare att stoppa Putin.”

    Inför Europavalet den 9 juni ser den partigrupp i parlamentet som Sverigedemokraterna tillhör, ECR, ut att växa medan den liberala partigruppen Renew ser ut att få färre mandat. Karin Karlsbro säger bestämt nej till att samarbeta med ECR under nästa mandatperiod. ”Att organisera ett samarbete med ytterhögern i Europaparlamentet är inte aktuellt. Det står inte på kartan”, säger Karin Karlsbro.

    Ökande utsläpp i Sverige

    Karin Karlsbro sitter i parlamentets miljöutskott och handelsutskott och har bland annat arbetat med att ta fram klimattullar för varor som importeras till EU. Samtidigt som hon i parlamentet drivit på för EU:s klimatpaket Fit for 55 så har hennes regering i Sverige drivit en klimatpolitik som leder till ökade klimatutsläpp och till att Sverige inte når klimatmålen. Hur ser Karin Karlsbro på det?

    ”Jag tycker inte att det är ok att man inte lever upp till EU:s krav, men det här ägnar vi ganska stor del av vår tid åt att analysera, vad som händer, tex när Tyskland avvecklar kärnkraften så gör det stor skillnad, och det gör att det blir svårare för oss att nå Europas klimatmål. Varje land som inte lever upp till sina åtaganden försvårar ju för det gemensamma åtagandet.”, säger Karin Karlsbro.

    Vill ha fler gruvor i Europa

    I december röstade EU-parlamentet ja den så kallade kritiska råmaterialakten, som ska säkerställa EU:s försörjning av viktiga råmaterial, det handlar om 34 mineraler och metaller som är särskilt viktiga för den gröna och digitala omställningen. Bland annat ska minst tio procent av de råvarorna utvinnas inom EU senast år 2030. Karin Karlsbro röstade ja eftersom hon inte vill att EU ska vara beroendet av import av kritiska metaller från Kina och för att EU behöver ta eget ansvar för hur produktionen går till.

    I Sverige finns stora mineralfyndigheter i samiska områden, och nya gruvor där skulle kunna hota renskötseln. Det fanns ett tilläggsförslag till förordningen som innebar att FPIC skulle skrivas in i förordningen, en princip om att urfolk och lokalsamhällen ska ha fritt och informerat förhandssamtycke till tex en gruvetablering. En majoritet i parlamentet röstade ja till det men Karin Karlsbro röstade nej.

    ”Just det ändringsförslaget handlade om ifall man skulle ge vetomöjlighet, och det ställer vi oss inte bakom”, säger Karin Karlsbro. När medlemsländernas regeringar sedan förhandlade om förordningen togs FPIC bort.

    Gäst: Karin Karlsbro (L) EU-parlamentariker och topp-kandidat till EU-parlamentet
    Programledare: Ci Holmgren
    Kommentar: Helena Gissén, Ekots politikkommentator   
    Tekniker: Fabian Begnert
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag den 1 mars

  • Socialdemokraternas toppkandidat om varför hon vill att EU ska göra större försvarssatsningar och anta skarpare klimatmål men inte reglera villkor för gig-arbetare. Och varför pratar hon så ofta om SD?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Heléne Fritzon har varit Europaparlamentariker sedan 2019 och är nu Socialdemokraternas toppkandidat inför EU-valet i juni. Hon sitter i parlamentets miljöutskott och säger att hon är mest stolt över EU:s klimatpaket, Fit for 55, som klubbades i år.

    Försvar och säkerhet dominerar

    Om klimatpolitik varit en stor fråga under nuvarande mandatperiod väntas försvar och säkerhet bli de stora under nästa, fokus väntas ligga på att säkra stödet till Ukraina och för att bygga upp EU:s försvarssamarbete. ”Sedan den 24 februari för två år sedan har det präglat dagordningen i i stort sett allting vi gör. Det är freds- och säkerhetspolitiken, och inte minst kraftfulla sanktioner mot Ryssland, som står på vår dagordning återkommande.”, säger Heléne Fritzon.

    Inom EU diskuterats nu att EU:s gemensamma försvarsfond skulle behöva öka – från knappt åtta miljarder euro till 100 miljarder euro. Ett sätt att klara det skulle vara att EU lånar pengar, något som bara hänt en gång tidigare, under pandemin. Sverige har hittills varit emot att öka EU:s utgifter, men Heléne Fritzon utesluter inte att EU skulle behöva låna pengar till gemensamma försvarsinsatser.

    ”Det kan vara så att man måste låna delar av det, men vi kommer naturligtvis att jobba hårt för att vi ska klara att göra det i EU:s budget, i de olika instrument som vi har, så att vi kan säkra att vi inte äventyrar ekonomin i detta. Men högsta prioritet återigen har att skapa säkerhet och trygghet och så småningom att vi kan gå in i ett fredsarbete för Ukrainas del.”, säger Heléne Fritzon.

    Nej till Plattformsdirektivet

    I flera år har EU försökt stärka skyddet för så kallade gig-arbetare, som matbud och app-taxi-förare, som på pappret är egenföretagare och därför saknar rättigheter som arbetstagare har. Socialdemokrater från andra länder i EU-parlamentet har varit drivande till det så kallade Plattformsdirektivet. Men Heléne Fritzon och andra svenska socialdemokrater har också röstat nej, med hänvisning till att det skulle kunna påverka den svenska modellen. Varför vill hon inte att EU reglerar om bättre villkor för gig-arbetare, som inte omfattas av den svenska modellen?

    ”Vi gjorde ju den bedömningen att så som det förslaget såg ut så var det inte så att det skulle hjälpa utan det skulle snarare stjälpa. Det är för att det finns en konflikt om hur man ska betrakta just arbetstagarbegreppet. Så att precis som vi gjorde med minimilönerna, som vi debatterade väldigt intensivt för två år sedan, så röstade vi nej.”, säger Heléne Fritzon.

    Förra veckan föll förslaget i ministerrådet eftersom fyra länder röstade nej. Den svenska regeringen var för förslaget.

    Gäst: Heléne Fritzon (S), EU-parlamentariker och toppkandidat till EU-parlamentet
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Susanne Palme
    Tekniker: Stina Fagerberg
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag den 23 februari.

  • Kristdemokraternas nyvalda toppkandidat om hur hon vill att EU ska fokusera på fred, frihet och frihandel, om varför hon bytt parti

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Igår valdes opinionsbildaren Alice Teodorescu Måwe till Kristdemokraternas toppkandidat i EU-valet. De senaste 15 åren har hon arbetat som borgerlig opinionsbildare men hon har också haft uppdrag för Moderaterna och blev medlem i Kristdemokraterna först efter att hon fått frågan från Ebba Busch om att kandidera som EU-parlamentariker för några veckor sedan. Erbjudandet kom efter att den nuvarande parlamentarikern Sara Skyttedal petats från sin position som toppkandidat inför EU-valet den 9 juni.

    I Ekots lördagsintervju säger Alice Teodorescu Måwe att hon valde Kristdemokraterna därför att de vill begränsa EU-samarbetet, hon tycker inte att EU ska reglera om exempelvis sociala frågor eller om skogspolitik. Däremot vill hon att EU ska kunna reglera om AI och djurskydd. Och hon vill värna EU:s stöd till Ukraina.

    ”Det vi ska fokusera på är: hur skapar vi fred, frihet och frihandel? För det är det som också skapar legitimitet och förtroende för EU som institution och jag tror att Sverige skulle förlora väldigt mycket på att lämna EU, men jag tror att en sån diskussion – också bland borgerliga väljare – skulle kunna uppstå om man inte längre ser att EU fokuserar på det som EU ska göra”, säger Alice Teodorescu Måwe.

    ”Utvärdera migrationspakten”

    EU:s utrikes- och säkerhetspolitik beslutas inte av EU-parlamentet utan förhandlas främst mellan medlemsländerna i Ministerrådet, men Alice Teodorescu Måwe säger att hon framförallt vill driva på för att öka det säkerhetspolitiska samarbetet om hon skulle bli EU-parlamentariker.

    I veckan godkändes en preliminär uppgörelse om EU:s migrationspakt i parlamentets utskott efter år av förhandlade, pakten ska slutligen klubbas senare i vår. Men redan nu menar alltså Alice Teodorescu att den kan behöva göras om.

    ”Jag tycker att man ska utvärdera migrationspakten när den har kommit på plats och sen får man se om det är ett långsiktigt hållbart system. Men den handlar ju framförallt om hur man ska omfördela migranterna mellan de olika länderna. I förlängningen är det viktigt att man har en gemensam syn på hur EU ska upprätthålla sina gränser.”, säger Alice Teodorescu.

    Gäst: Alice Teodorescu Måwe, Kristdemokraternas toppkandidat till EU-parlamentet
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator
    Tekniker: Calle Hedlund
    Producent: Maja Lagercrantz

  • Migrationsministern om försämrade villkor för asylsökande och om idén att skicka de som fått avslag till återvändandehubbar utomlands. Och hur agerar hon efter avslöjandet om de iranska spionerna?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Förra året fick 102 000 personer uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) tycker att det var för många. ”Vi måste ner på lägre nivåer. Ändå ser vi ju tydliga resultat av den förda politiken. Medan asylsökandet inom EU plus ökade med närmare 20 procent så minskade det med 25 procent i Sverige.”, säger Maria Malmer Stenergard och tillägger att hon gärna vill se fler högkvalificerade arbetskraftsinvandrare.

    Lägsta möjliga standard enligt EU-rätten

    Migrationsminister Maria Malmer Stenergard genomför nu den stora omläggningen av migrationspolitiken som ingår i Tidöavtalet. En inriktning är att begränsa asylsökandes rättigheter till EU:s rättsliga minimum. Bland annat utreds nu hur asylsökandes rätt att arbeta ska begränsas, att de ska tvingas bo på särskilda center under asylprocessen och inte få lämna ett utpekat område, att standarden i mottagandet ska sänkas och att de ska betala för mottagandet. Om den asylsökande underlåtit att fullgöra sin anmälningsskyldighet ska deras asylansökan kunna avskrivas.

    ”Hela tanken med den här nya ordningen är att vi ska få ett mycket mer effektivt och snabbt system. Det är mer humant, det blir lättare för myndigheterna att identifiera dem som behöver extra stöd och som är mer utsatta.”, säger Maria Malmer Stenergard.

    Varför vill ni begränsa rätten att jobba för asylsökande?

    ”Det sker ett skifte här där vi ser ett mycket stort värde i att ha en snabbare asylprocess där de som får ja, vilket är en liten minoritet, ska få alla möjligheter att komma in i det svenska samhället och naturligtvis också jobba, men där den stora majoritet som får nej ska få besked så fort som möjligt och verkställas mycket snabbare till det land de kom ifrån.”, säger Maria Malmer Stenergard.

    Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), migrationsminister
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Helena Gissén, Ekots politikkommentator
    Tekniker: Maria Stillberg
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag den 9 februari

  • Centerpartiets toppkandidat Emma Wiesner om hur hon vill öka stödet till Ukraina, reformera jordbrukspolitiken och skärpa klimatmålen. Och om varför hon inte vill att EU ska lägga sig i svensk skog.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    31-åriga Emma Wiesner är Sveriges yngsta EU-parlamentariker och sitter i EU:s miljöutskott. Hennes främsta prioriteringar är klimatet och stödet till Ukraina när hon nu ställer upp för en andra mandatperiod i EU-valet den 9 juni.

    Större EU-budget för Ukraina

    I veckan enades EU:s ledare om ge 50 miljarder euro under fyra år till Ukraina. Men Emma Wiesner vill att EU:s medlemsländer ska ge mycket mer. Att förhindra att Ryssland vinner kriget i Ukraina motiverar att utöka EU:s budget, säger Emma Wiesner, något som svenska politiker, inklusive centerpartister vanligen motsätter sig.

    ”Fokuset i den svenska debatten har ju hamnat helt fel och det handlar snarare om hur budgetrestriktiv man kan vara. I det här läget så måste vi bredda perspektiven. Fred frihet, demokrati måste få kosta och där är det viktigt att alla EU-länder gemensamt steppar upp och garanterar tryggt, långsiktigt stöd.”, säger Emma Wiesner.

    I en debattartikel på DN Debatt skriver Emma Wiesner mfl att alla EU-länder bör ge lika stort stöd till Ukraina som de EU-länder nu ger mest i relation till sin ekonomi, som Estland. Det skulle för Sveriges del innebära en fördubbling.

    Klimatlås för länder som missar klimatmål

    Under nästa mandatperiod ska EU besluta om nya klimatmål till 2040. Kommissionen väntas föreslå att klimatutsläppen ska minska med 90 procent till 2040, men Emma Wiesner kommer att verka för att de ska minska med 95 procent. Hon vill också införa ett klimatlås som ska göra att kommissionen kan hålla inne med t ex jordbruksstöd till länder som inte får ner sina utsläpp tillräckligt snabbt, på samma sätt som kommissionen idag kan stoppa pengar till länder som inte lever upp till rättsstatsprincipen.

    ”Det här skulle göra det mycket tydligare. Centerpartiet har verkligen kämpat för demokratilåset, att länder som monterar ner rättsstatens principer ska inte kunna ta del av EU-budgeten och EU-medel och exakt samma princip borde gälla både gälla här. Det borde ju vara kristallklart att når man inte sitt klimatmål då får det ekonomiska konsekvenser och det kickar in ett paket som fryser EU-pengar.” säger Emma Wiesner.

    Intervjun spelades in i Stockholm fredagen den 2 februari. Emma Wienser medverkade från en studio i Umeå.

    Under de närmaste månaderna kommer alla riksdagspartiers toppkandidater att gästa Ekots lördagsintervju.

    Gäst: Emma Wiesner (C) kandidat till Europaparlamentet
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Susanne Palme
    Tekniker: Heinz Wennin
    Producent: Maja Lagercrantz