Afleveringen
-
Smakprov på Akademiska Smådåd. Avsnitt 1 handlar om metavetenskap.
Akademiska Smådåd gör urpremiär och vi diskuterar att forska på forskning. Vad är meta-vetenskap och hur skiljer det sig från andra fält? Är det en empiri eller handlar det om att skapa normer? Är meta-vetenskap bara ompaketerad vetenskapsfilosofi? Och vem är det egentligen som ska bedriva det?
Vill du höra mer Akademiska Smådåd:
https://www.akademiskasmadad.se/subscribe
https://www.instagram.com/akademiskasmadad/
https://twitter.com/kademiskasmadad
-
Vi tog en liten paus och... paff... 4 år försvann. Har ni saknat oss? Filosofiska Smådåd ligger på is tills vidare. Men vi har skapat något nytt. Akademiska Smådåd: En podcast om vetenskap, psykologi, filosofi och det akademiska livet. Samma gäng + en ny (en Pontus). Lite kortare avsnitt. Lite mer struktur. Lite mer erfarenhet. Men fortfarande mycket diskussion och olika åsikter. Ni hittar oss på apple podcasts, spotify, acast mm. Vi släpper ett litet intro och första avsnitt för er som lyssnar på filosofiska smådåd
Om ni vill höra mer:
https://www.akademiskasmadad.se/subscribe
https://www.instagram.com/akademiskasmadad/
https://twitter.com/kademiskasmadad
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Vi diskuterar Karl Poppers artikel Truth, Rationality, and Growthof Scientific Knowledge. Finns hÀr https://www2.southeastern.edu/Academics/Faculty/jbell/popper.pdf
Vad Àr vetenskap? Vad Àr sanning? Kan vetenskapen göra framsteg och kommer den nÀrmare sanningen? Den hÀr gÄngen fastnar vi Àn en gÄng i sanningstrÀsket (men med lite radioteater) och god filosofi diskuterar vi grÀnserna för vad vetenskap Àr, om det finns nÄgot som sanning och vad vetenskap och sanning har med varandra att göra.
LĂ„ten i slutet av avsnittet heter âThe Silliest of Dreamsâ och Ă€r skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band.
-
Filosofiska problem Àr en halvtimmes diskussion kring ett Àmne som en utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra.
I det hÀr avsnittet av Filosofiska problem frÄgar vi oss om det kan finnas en moralisk dimension i vÄr varseblivning. NÀr vi ser ett brott begÄs ex. att nÄgon bli misshandlad eller att nÄgon diskrimineras, upplever mÄnga att vi ser nÄgot moraliskt fel. Med vad innebÀr det? Finns det moraliska egenskaper, likt fÀrg och form, som vi inte bara kan resonera oss fram till utan Àven direkt uppleva.
-
Vi diskuterar Ernst Cassirers An Essay on Man frÄn1944, kapitel 1-6 och 12.
Vad Àr en mÀnniska? Vad förenar alla mÀnniskor genom alla tider? Vad Àr formen för den utveckling som mÀnskligheten har gjort och hur ska vi studera den? Vad Àr en symbol? Den hÀr gÄngen tar vi oss an filosofihistoriens senaste (kanske sista?) universalgeni. I den hÀr boken, som Àr en introduktion till hans egen filosofi, presenterar Cassirer grunden för Antropologifilosofi.
LÄten i slutet pÄ avsnittet heter "Wish For Rain". Den skrevs, spelades in och producerades av Kristoffer en sÊrskilt kaffeintensiv dag sommaren 2005.
-
Filosofiska problem Àr en halvtimmes diskussion kring ett Àmne somen utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra.
I det andra avsnittet av Filosofiska Problem frÄgar vi oss vad sjutton filosofer sysslar med. Finns det en metod i filosofens galenskap? Kan filosofen lÀra oss nÄgot om vÀrlden, eller kan filosofen bara lÀra oss nÄgot om vÄr uppfattning av vÀrlden? Filosofer Àr (ö)kÀnda för att aldrig vara överens och aldrig enas kring en slutsats. I detta avsnitt illustrerar William, Simon och Kristoffer hur en sÄdan fundemantal oenighet kan se ut genom att vara fundamentalt oeniga. Simon en variant av ett:
1) LÄten i slutet av avsnittet heter "Divide Ad Infinitum" och Àr ett utdrag ur en lÀngre improvisation. LÄten Àr framförd av Reverburns, ett av Kristoffers band. För den som vill höra mer sÄ finns hela lÄten pÄ youtube pÄ denna adress: https://youtu.be/J3M72zc9PM0
-
Vi diskuterar Immanuel Kants âlĂ€ttlĂ€staâ Prolegomena till varje framtida metafysik frĂ„n 1783.
Finns det nÄgot vi kan ha absolut sÀker kunskap om? Kan vi med sÀkerhet veta nÄgot om vÄra framtida upplevelser och erfarenheter? Hur ska vi rÀdda vetenskapen och metafysiken frÄn Humes kritik? Den hÀr gÄngen tar vi oss an den troligtvis mest tongivande filosofen sedan Aristoteles. PÄ mÄnga vis kan man se all filosofi de senaste 200 Ären som en reaktion pÄ eller utveckling av Kants transcendentala idealism..
LÄten i slutet av avsnittet heter "Everything I Say Is a Lie" och Àr ett utdrag ur en lÀngre improvisation. LÄten Àr framförd av Reverburns, ett av Kristoffers band. För den som inte kan fÄ nog av improviserad smyg-synthig lÄtsasjazz, framförd av rockmusiker som egentligen inte vet vad de hÄller pÄ med, sÄ finns hela lÄten pÄ youtube pÄ denna adress: https://youtu.be/J3M72zc9PM0
-
Filosofiska problem Àr en halvtimmes diskussion kring ett Àmne somen utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra. I dethÀr första avsnittet av Filosofiska Problem presenterar Simon en variant av ettAlvy Singer problem som handlar om vad anses som meningsfullt.
Problemet ser ut pÄ följande vis:
1) Om vi skulle veta att en vecka efter vi dör sÄ kommer allt livatt dö ut. Skulle det dÄ inte kÀnnas meningslöst att göra...typ allt?
2) frÄn 1) kan vi hÀrleda att varför vi finner saker och tingmeningsfulla Àr för att vi tror att det kommer finnas andra eller nÄgot annatkvar efter vi dör.
3) vi vet att universum kommer dö ut en dag (alla stjÀrnor slocknar) .
4) givet 2) och 3) sÄ borde vi inte finna nÄgot meningsfullt
5) Om inget Àr meningsfullt att göra, sÄ bör vi heller inte göradet, vilket innebÀr moralen blir problematisk
6) vi finner saker meningsfulla och tror att det finns en"moral"
Slutsats: 5) & 6) verkar vid en första anblick varainkompatibla.
Möjliga svar:
- Att förneka nÄgot av premisserna t.ex. 1) eller 5).
- 6) stÀmmer men pÄ grund av att vi Àr kognitivt begrÀnsade att viinte kan tÀnka sÄ lÄngt in i framtiden dvs. Anledningen varför vi uppfattarnÄgot meningsfull och tror att det finns moral Àr pga. Att vi Àr kognitivtbegrÀnsade. Eller mer dramatiskt uttryckt pga. av vÄr irrationalitet
-
Vi fortsÀtter vÄr diskussion om Robert Nozicks berömda bok Anarki, Stat och Utopi frÄn 1974, tillsammans med gÀsten Johanna GrönbÀck.
Vi diskuterar del tvÄ av hans bok. I del ett har Nozick försvarat en minimal stat, d.v.s. en stat som enbart omfördelar resurser för att finansiera polis, militÀr och domstol. I del tvÄ frÄgar sig Nozick huruvida en mer omfördelande stat kan vara berÀttigad. Bör staten ocksÄ tillhandahÄlla exempelvis utbildning, sjukvÄrd och vÀgar? Nozick svarar nej pÄ den frÄgan, nÄgot som leder oss in pÄ en livlig diskussion om jÀmlikhet, rÀttigheter och fria val.
LÄten i slutet av avsnittet heter "Something's Got to Give" och Àr skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Skivan som lÄten Àr hÀmtad frÄn finns tillgÀnglig för frivilliga kapitalistiska handlingar mellan samtyckande vuxna pÄ iTunes,Google Play och Spotify.
-
Vi diskuterar Robert Nozicks berömda bok Anarki, Stat och Utopi frÄn 1974, tillsammans med gÀsten Johanna GrönbÀck.
GÄr det att moraliskt berÀttiga en stat? Vad finns det för grundlÀggande rÀttigheter och kan det finnas en stat utan att dessa krÀnks. Den hÀr gÄngen gÀstas vi av Johanna GrönbÀck som hjÀlper oss att reda ut en av liberalismen klassiker. Nozick var en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer med betydande bidrag inom sÄvÀl epistemologi och metafysik som politisk filosofi.
LÄten i slutet av avsnittet heter "Something's Got to Give" och Àr skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Skivan som lÄten Àr hÀmtad frÄn finns tillgÀnglig för frivilliga kapitalistiska handlingar mellan samtyckande vuxna pÄ iTunes,Google Play och Spotify.
-
Idet hÀr avsnittet fortsÀtter vi vÄr diskussion av Thomas Reids mÀsterverk Aninquiry into the human mind, on the principles of common sense frÄn 1764.
Vidiskuterar han kritik av Descartes och Humes metod samt hans socialepistemologiska teori.
âThe evidence of sense, the evidence ofmemory, and the evidence of the necessary relations of things, are all distinctand original kind of evidence, equally grounded on our constitution: none ofthem depends upon, or can be resolved into another. To reason against any ofthese kind of evidence, is absurd; nay, to reason for them, is absurd. They arefirst principles; and such fall not within the province of Reason but of CommonSenseâ
-
Vi diskuterar Thomas Reids mÀsterverk An inquiry into the human mind, on the principles of common sense frÄn 1764.
Vad kan vi lita pĂ„? Ăr vĂ„ra resonemang mer trovĂ€rdiga Ă€n vĂ„ra sinnen? Finns det saker och ting som Ă€r meningslöst att förneka? Vad har sunt förnuft med filosofi och vetenskap att göra?
Till den hĂ€r gĂ„ngen har vi lĂ€st kapitel 1, 6 och 7 ur Reids mĂ€sterverk vilket Ă€r grunden till den skotska common sense filosofin. Han startadeĂ€ven och var president för Filosofiska SĂ€llskapet i Aberdeen Ă€ven kallat âtheWise Clubâ vilket ses som centralt för den skotska upplysningsfilosofin. Han varsamtida med Hume och hans filosofi var i mĂ„ngt och mycket i polemik till justHumes filosofi. För lĂ€nk till texten: pĂ„ earlymoderntexts.com
LĂ„ten i slutet av avsnittet heter Faliureâs Not an Option och Ă€r skriven och framförd av Ambivalens, vars skiva A Clean Escape nu finns tillgĂ€nglig pĂ„ Spotify, iTunes och Google Play.
-
Vi diskuterar Derek Parfits artikel Personlig Identitet frÄn 1971
Vad Ă€r personlig identitet? Ăr jag: min kropp och hjĂ€rna, mina minnen eller finns det en sjĂ€l? Finns det en psykologisk kontinuitet mellan den jag Ă€r idag och den jag var för 10 Ă„r sedan? Ăr kopplingen mellan dessa tvĂ„ enbart social bestĂ€md?
Den hÀr gÄngen har vi den brittiska filosofen Derek Parfrits artikel om personlig identitet som utgÄngspunkt för att just försöka förstÄ oss pÄ vad personlig identitet kan vara. Parfit Àr en av de, idag levande, mest inflytelserika filosoferna. För lÀnk till texten: hÀr
LÄten i slutet av avsnittet heter "Agree to Disagree" och Àr skriven och framförd av Ambivalens med en text av Leif Sand. Erik Hagström spelar trummor. Leif Sand sjunger och Kristoffer spelar gitarr, bas och mellotron.
-
P { margin-bottom: 0.21cm; Vidiskuterar David Humes berömda AnEnquiry Concerning Human Understanding frÄn 1748.
Kan vi varasÀkra pÄ nÄgonting? Kommer solen gÄ upp imorgon och kan vi verkligen tala om orsakoch verkan? Den hÀr gÄngen försöker vi bemÀstra filosofihistoriens mestinflytelserika skeptiker. David Hume ses idag som den modernaste av upplysningsfilosoferna och hans filosofiska utmaningar Àr fortfarandetongivande i den moderna filosofiska debatten.
LÄten islutet av avsnittet heter "Letting Go" och Àr framförd av (parentes),ett band Kristoffer var aktiv i mellan 2005 och 2008. Henrik Hagström spelargitarr och sjunger körsÄng. Erik Hagström spelar trummor och sjunger körsÄng.Kristoffer stÄr för övrigt oljud.
-
P { margin-bottom: 0.21cm; }
P { margin-bottom: 0.21cm; }
Vi diskuterar Platons GĂ€stabudet.
Vad Ă€rkĂ€rlek? Ăr det en dygd, en relation, en motivation eller bara enkĂ€nsla. Hur förhĂ„ller sig kĂ€rleken till det vackra och det goda?Den hĂ€r gĂ„ngen försöker vi krama ut allt filosofiskt vi kan hittai en av Platons mer livfulla dialoger. Platon har med sina dialogermer eller mindre satt agendan för vad och och hur vi ska filosoferade senaste 2500 Ă„ren.
LÄten i slutetav avsnittet heter "One Out of Many" och Àr skriven ochframförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Leif Sand sjunger,Erik Hagström spelar trummor och Kristoffer spelar diverseinstrument
-
Vi diskuterar Torbjörn TÀnnsjös bok Privatliv frÄn 2010.
Har vi rĂ€tt till ett privatliv eller borde vi leva i ett samhĂ€lle som Ă€r totalt genomlyst, dĂ€r alla vet vad alla andra gör hela tiden? Ăr det nĂ„gonsin berĂ€ttigat att tala om Ă€rekrĂ€nkning? UtstrĂ€cker sig yttrandefriheten ocksĂ„ till tokstollar som vill förneka förintelsen? Vart gĂ„r grĂ€nsen för vad staten fĂ„r kontrollera? Vad sĂ€ger de stora moralfilosofiska teorierna om elektronisk övervakning, DNA-register och kriminalvĂ„rd?
Torbjörn TÀnnsjö professor i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet och Àr en av Sveriges mest tongivande filosofer.
LÄten i slutet av avsnittet heter "Close but nowhere near" och Àr skriven och framförd av Kontrapunkt, ett av Kristoffers band. Leif Sand sjunger och spelar gitarr. Kristoffer sjunger körsÄng och spelar mandolin, basgitarr, djembetrumma, Àgg och en fiol inköpt pÄ en lÄgpris-mataffÀr för ynka 300 kr. Vilket fynd!
-
Vi diskuterarWilliam James banbrytande bok Pragmatism frÄn 1907
Vad Àrsanning? Vad innebÀr pragmatism? Vilken metod ska vi anvÀnda oss av nÀrvi bedriver filosofi? Finns det nÄgra ömsinta filosofer? Vi försöker denhÀr gÄngen förstÄ oss pÄ vad sanning egentligen Àr för nÄgot. WilliamJames Àr en av grundarna till den filosofiska skolan somkallas "pragmatism" och ses som en av Nordamerikas mestinflytelserika filosofer och psykologer.
LÄten i slutet av avsnittet heter "Theenemy within" och Àr skriven och framförd av Ambivalens, ett avKristoffers band. Lisa Sundberg och Sandra Sundberg gÀstar pÄ körsÄng. -
Vidiskuterar John Searles nutida klassiker Konstruktionen av socialaverkligheten kapitel 1 till 6.
Hurskapas en stat? Vad Àr en social konstruktion? Hur ska vi förstÄrelationen mellan den fysiska och den sociala verkligheten? Vembeskriver egentligen pengar bÀst Searle eller Marx? Tillsammansförsöker vi förstÄ oss pÄ den sociala verklighetens logiskastruktur. Searle har gjort stora filosofiska bidrag till en mÀngdolika debatter ex. sprÄkfilosofi, medvetande filosofi, AI och frivilja. Searle anses Àven som grundare av en helt ny sub-disciplininom filosofi, nÀmligen social ontologi.
LÄteni slutet av avsnittet heter "The Tables Will Turn" och Àrskriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. LeifSand sjunger, Erik Hagström spelar trummor och Kristoffer spelardiverse instrument.
-
Vi diskuterar Karl Marx mytomspunna verk Kapitalet vol 1 frÄn 1867.
Vi har lÀst del 1 och 2. Vad Àr vÀrde? Vad bestÄr vÀrdesubstansen av? Vad Àr arbete? Hur skapas mervÀrde och vad hÀnder med en varas vÀrde nÀr vi Ätervinner den? I det hÀr avsnittet slÄr vi vÄra virtuella huvuden ihop för att försöka förstÄ oss pÄ Marx arbetsvÀrdeteori som utgör hans teoretisk grund för hans kritik av kapitalismen.
Enligt en opinionsundersökning gjord av BBC 2005 sÄ anses Karl Marx vara den mest inflytelserika filosofen genom tiderna.
LÄten i slutet av avsnittet heter "Cut out/Sell out" och Àr skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Leif Sand sjunger, Erik Hagström spelar trummor och Kristoffer spelar diverse instrument.
-
Vi diskuterar George Berkeleys fantastiska dialog Three dialoguesbetween Hylas and Philonous frÄn 1713.
Finns det en för oss oberoende yttervĂ€rld? Vad betydermateria, och Ă€r det ett begripligt begrepp? Vad gör Gud hela dagarnaegentligen? Den hĂ€r gĂ„ngen försöker vi förstĂ„ oss pĂ„ filosofihistoriensreligiösa hĂ„rdrockare George Berkeley. Han Ă€r kĂ€nd för sin kontroversiella idealismeller snarare anti-materialism som grundas i tesen âatt vara Ă€r att uppfattasâ(esse est percipi).
LÄten i slutet av avsnittet heter "Half-Life Existence" och Àr framförd av (parentes), ett band Kristoffer var aktiv i mellan 2005 och 2008. Kristoffer spelar hÀr tillsammans med Henrik Hagström (gitarr/körsÄng) och Erik Hagström (slagverk).
- Laat meer zien
