Afleveringen
-
Nu slÀpps det sista avsnittet av Götepod, podden om stadsutveckling i Göteborg.
Vi sĂ€ger tack till alla er som lyssnat pĂ„ vĂ„ra avsnitt med ett âGötepod specialâ â om en speciell byggnad i Göteborg som betytt mycket för staden â Kronhuset. Eller Kronans hus som det var nĂ€r den byggdes pĂ„ 1600-talet.
En 400 Är gammal byggnad som stÄtt pall bÄde krig, pest och rivningshysteri. Med sig i studion har Björn Siesjö guiden Daniel BÀcklund, som kan berÀtta om en och annan anekdot som byggnaden varit med om under Ären.
-
Palmhuset i TrÀdgÄrdsföreningen Àr en av Göteborgs mest ikoniska byggnader. VÀxthuset har cirka 370 000 besökare varje Är och Àr ett av fÄ vÀxthus i detta slag som finns kvar i Europa. Just nu genomgÄr Palmhuset en omfattande restaurering som startade 2023 och kommer pÄgÄ fram till 2026.
I det hÀr avsnittet av Götepod kommer vi blicka tillbaka och besvara frÄgan hur det kommer sig att denna unika byggnad finns i Göteborg och hur man bÀr sig Ät för att renovera ett vÀxthus fyllt till brÀdden av tropiska vÀxter i kyliga Sverige.
Medverkar gör Palmhusets trÀdgÄrdsmÀstare Stephan Hammar och byggnadsantikvarie Victoria Ask. Samtalet leds av Björn Siesjö.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Hur gÄr det till nÀr förskolor, skolor och boenden förses med offentlig konst? I det hÀr avsnittet av Götepod samtalar stadsarkitekt Björn Siesjö med konstprojektledaren Laila EkefÀll och konstnÀren Marie Holmgren om hennes konstverk Nattdjur pÄ Kennedygatans förskola.
Göteborg viger 1 procent av byggkostnaden till offentlig konst i anslutning till byggnaderna. Det innebÀr att man kan fÄ konstupplevelser om man gÄr eller jobbar pÄ förskola, eller hÀmtar och lÀmnar. Konsten finns överallt!
-
Hur transporterar vi mÀnniskor och gods pÄ ett hÄllbart sÀtt i den tÀtbefolkade staden? Det Àr idag en stor konkurrens om stadens gator och vÀgar. Och samtidigt ska Göteborg och Göteborgsregionen fortsÀtta att vÀxa, till 2035 ska 120 000 nya jobb skapas och flera miljoner turister och besökare kommer till staden varje Är. Det betyder ökande transportbehov. LÀgg dÀrtill att vi samtidigt ska minska utslÀppen i linje med stadens klimat- och miljömÄl.
GÄr det att stÀlla om till utslÀppsfri trafik i en storstad som vÀxer och dÀr fossildrivna transporter levererar nÀstan allt idag? Och hur ska det gÄ till?
Ăr ett samlat grepp kring mobilitetslösningar och transporter svaret pĂ„ den hĂ„llbara staden?
Stadsarkitekt Björn Siesjö gÀstas av Ann-Sofie Karlsson, stadsbyggnadsförvaltningen och Michael Koucky, vd, Koucky & Partners.
-
Allt fler mĂ€nniskor flyttar in till Göteborg, vi samsas pĂ„ en allt mindre yta. Vi har bostadsbrist, segregation, klimatutmaning och just nu en lĂ„gkonjunktur. Och sĂ„ ska vi planera staden utifrĂ„n hĂ„llbarhets dimensionerna â ekonomisk, social och ekologisk hĂ„llbarhet. GĂ„r det?
Den snabba och stora inflyttningen stÀller nya krav som behöver bemötas pÄ ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hÄllbart sÀtt.
Vad fÄr hÄllbarhet kosta i tid, pengar och i vÄra olika vÀgval? Vad Àr viktigast pÄ kort och lÄng sikt? Vem beslutar i slutÀndan och vem har bestÀmt vad som ska prioriteras i vÄr stadsutveckling framöver i Göteborg.
Lyssna till Stadsarkitekt Björn Siesjö nÀr han pratar hÄllbar stadsutveckling med Olga Stepanova, doktor i Humanekologi och verksam pÄ Rise och Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör.
-
BiskopsgĂ„rden ska bli en trygg och levande stadsdel med goda kommunikationer, grönomrĂ„den och fler bostĂ€der â bĂ„de villor, radhus och lĂ€genheter.
Stadsdelen Àr idag mest kÀnd för sin utsatthet med otrygghet, gÀngkrig och segregation men nu ska BiskopsgÄrden sÀttas pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt och bli en tillgÀnglig och trygg trÀdgÄrdsstad.
Det hÀr avsnittet handlar om utmaningar och möjligheter med stadsutveckling.
Stadsarkitekt Björn Siesjö gÀstas av Christina Aylward Alvelin, förvaltningsdirektör socialförvaltningen Hisingen och Carl-Johan Carlsson, stadsbyggnadsförvaltningen.
-
PÄ bara nÄgra Är har Göteborgs skyline förÀndrats, det har poppat upp det ena höghuset efter det andra - Citygate, Kineum, Platinan, GÄrda Vesta och VÄghuset Àr bara nÄgra.
I Är invigs Nordens högsta byggnad, Karlatornet med sina 73 vÄningar. Höghus och skyskrapor vÀcker ofta mer debatt Àn andra byggnader, varför? FrÀmjar höghusen stadslivet? Och vad gör skyskrapor med oss mÀnniskor pÄ marken?
I vÄrsÀsongens premiÀravsnitt av Götepod samtalar stadsarkitekt Björn Siesjö med gÀsterna Per Bornstein, arkitekt och Ola Nylander, professor i arkitektur pÄ Chalmers.
-
Göteborgarna ska kunna idrotta och ha en aktiv fritid. NÀr staden vÀxer behöver ocksÄ utbudet av idrottsmöjligheter öka. Just nu sker en satsning pÄ att bygga nya och rusta upp befintliga idrottsanlÀggningar, men hur skiljer sig olika delar av Göteborg Ät vad gÀller anlÀggningar och föreningsaktiva. Vilka för- respektive nackdelar finns det med att placera idrottsanlÀggningar i centrala Göteborg? Hur kan vi utveckla Göteborgs idrottsomrÄden och anlÀggningar sÄ att de funkar för mÄnga olika aktiviteter och olika grupper?
GÀster: Emma Svensson, idrottskonsulent pÄ RF-SISU VÀstra Götaland och Johan SÀvhage, förvaltningsdirektör pÄ idrotts- och föreningsförvaltningen.
-
Göteborgsregionen rankas högt i flera olika undersökningar â attraktiv för bĂ„de nĂ€ringslivet, kvalificerad arbetskraft och studenter. Intresset att etablera sig i Göteborg Ă€r stort och staden erbjuder vĂ€rldsledande miljöer för forskning och innovationer.
Men hur kan Göteborg bli Ă€nnu mer attraktivt â för sĂ„vĂ€l företag som mĂ€nniskor? Finns det tillrĂ€cklig med mark för verksamheter och kontor? Hur stĂ„r det till med bostĂ€der och infrastrukturen?
I detta poddavsnitt fÄr du svaren pÄ dessa och andra spÀnnande frÄgor, bland annat om hur det gick till nÀr Göteborg vann kampen om batterifabriken.
GÀster:Henrik Einarsson, etableringschef pÄ Business Region Göteborg; Maria Fuxborg, nÀringslivschef VÀstsvenska Handelskammaren
-
För mÄnga av oss Àr belysning i staden nÄgot som vi tar för givet, men vilken betydelse har egentligen belysningen i en stad? Vad Àr viktigt att tÀnka pÄ vid ljussÀttning av en stad?
Teknikutvecklingen inom belysning gÄr snabbt och det skapar nya möjligheter att energieffektivisera ljuset i staden och att fÄ rÀtt belysning pÄ rÀtt plats vid rÀtt tid. I det hÀr avsnittet av Götepod pratar vi om förutsÀttningar, möjligheter och begrÀnsningar i arbetet med att belysa en stad.
GÀster: Lars Ocklund, planeringsledare belysning pÄ stadsmiljöförvaltningen och Frida Almqvist, Ljus i AlingsÄs.
-
Det bubblar pĂ„ Lindholmen â mycket Ă€r pĂ„ gĂ„ng; spĂ„rvĂ€g, nytt fĂ€rjelĂ€ge, Lindholmsförbindelsen, ny gĂ„ng- och cykelbro, bostĂ€der, verksamheter, kontor med mera. Det sjuder av liv och rörelse och omrĂ„det utvecklas ytterligare som en levande och attraktiv innerstadsmiljö.
Den som idag besöker, arbetar eller kanske rentav bor pĂ„ Norra Ălvstranden har nog svĂ„rt att förestĂ€lla sig den enorma förĂ€ndring som skett de senaste decennierna. Tidigare lĂ„g hĂ€r nĂ„gra av vĂ€rldens största skeppsvarv, nu har omrĂ„det fyllts med moderna bostĂ€der, hotell, skolor och företag inom olika branscher.
Lindholmen pĂ„ Norra Ălvstranden Ă€r idag ett av de stora innovationsklustren i Sverige inom tech, AI och mobilitet.
GĂ€ster: Lena Baeza, programledare Lindholmen, Ălvstranden Utveckling och Andreas Lundberg, affĂ€rsutvecklare, Atrium Ljungberg.
-
Att bo pÄ husbÄt har fÄtt ett uppsving de senaste Ären, inte bara utomlands, utan Àven i Sverige, dÀr flera kommuner nu planerar för fler husbÄtar, sÄ görs Àven i Göteborg.
I det hÀr avsnittet samtalar stadsarkitekt Björn Siesjö med Oskar Lundblad som provat pÄ det flytande livet och Hans Linderstad frÄn stadsledningskontoret som utrett möjliga platser för husbÄtar i Göteborg.
-
Fram till 2040 ska det byggas 2 000 bostÀder och 19 000 arbetsplatser i CentralenomrÄdet - inte minst kvarteren nÀrmast den utbyggda Centralstationen ska bebyggas.
Visionen Àr att omrÄdet ska bli hela regionens centrum och mötesplats, och en betydligt mer levande stadsdel Àn idag.
Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Caroline Ahrnens Martin, Regionchef projektutveckling pÄ Jernhusen, och Per-Anders KÀll, huvudprogramledare för CentralenomrÄdet pÄ exploateringsförvaltningen, Göteborg Stad.
-
I Göteborg har vi vattnet mitt i stan. Men hur Àr det egentligen; gÄr det att ta ett dopp i Àlven frÄn en brygga i SannegÄrden, frÄn kajen vid Stenpiren eller varför inte i Frihamnen i Jubileumsparken?
Just detta att kunna bada mitt i stan var ett tydligt önskemĂ„l som framkom i dialoger med göteborgarna inför stadens 400-Ă„rsjubileum och byggandet av Ălvstaden.
Men, pÄ grund av att det rÄder badförbud i hamnen sÄ kan vi inte bada var och hur som helst i Àlven. Det finns dock undantag. Och drömmar om vad som skulle kunna bli.
Var du faktiskt kan ta ett bad i Ă€lven - i bĂ„de söt- och saltvatten, vad som planeras och vilka visioner som finns om bad i Ă€lven. Det, och mycket mer, fĂ„r du höra i det hĂ€r avsnittet av Götepod, som Ă€r det första i en serie pĂ„ temat âĂlvens betydelseâ.
VÀlkommen att lyssna till stadsarkitekt Björn Siesjö som samtalar med projektledare för bygget av det nya hamnbadet i Jubileumsparken, Amelie Sandow frÄn exploateringsförvaltningen, Göteborgs Stad och oceanograf Anna Karlsson frÄn Tyréns.
-
Göteborg vĂ€xer och behovet av bostĂ€der Ă€r stort â men vad byggs och hur bra Ă€r det? Vad Ă€r egentligen en god bostad och vad pĂ„verkar utformningen av bostĂ€der i Sverige idag? Vad tar vi med oss framöver? Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Kajsa Crona, regionchef pĂ„ Tengbom samt adjungerad professor i Boendets arkitektur pĂ„ Chalmers och Lena JosgĂ„rd, affĂ€rsomrĂ„deschef fastighetsutveckling pĂ„ HSB Göteborg.
-
LÀngs Avenyn och Götaplatsen pÄgÄr just nu ett stadsutvecklingsprojekt för upprustning dÀr fastighetsÀgare och Göteborgs Stad samverkar.
Paradgatan inklusive Götaplatsen fyllde 100 Är den 8 maj, men sjÀlva Avenyn anlades redan pÄ 1800-talet. Det Àr kanske en av Nordeuropas mest kÀnda gator och att mötas pÄ Avenyn Àr ett begrepp sÀrskilt under vÄr och sommar.
Men mÄnga anser att gatan har förlorat sin forna glans och ingen har egentligen tagit ett helhetsgrepp om den sedan ursprungstanken med de vackra förtrÀdgÄrdarna utanför boningsradhusen luckrades upp och försvann.
Vad har Avenyn betytt för Göteborg? Och vilken betydelse kommer gatan kunna fÄ i framtiden? Det diskuteras i det hÀr avsnittet av Götepod.
-
För 100 Är sedan var Göteborg i fokus med den stora jubileumsutstÀllningen som sÀgs ha lockat över 4 miljoner besökare. Och till sommaren Àr det dags igen! DÄ ska det firas ordentligt i Göteborg! Hur mÄnga besökare blir det i Är? I det hÀr avsnittet rör vi oss mellan 1923 och 2023, blickar framÄt och bakÄt och jÀmför dÄ med nu. Och hur kom det sig egentligen att bÄda jubileumsfirandena senarelagts 2 Är?
Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Therese Brusberg, Göteborg &co och HÄkan Strömberg, Stadsmuseet i Göteborg.
-
Hur planera vi hÄllbart och bygger klimatsmart i Göteborg? à terbruk och cirkularitet Àr ord som förekommer flitigt nÀr vi pratar om hÄllbar stadsutveckling, men vad Àr det egentligen, och hur fÄr vi fart pÄ det klimatneutrala byggandet?
Initiativ tas pÄ olika hÄll, men en utmaning Àr att fÄ omstÀllningshjulet att börja snurra i den takt som behövs för att nÄ mÄlen. Hur ska det gÄ till?
Stadsarkitekt Björn Siesjö med gÀster: Anders Carlsson, FoU- och hÄllbarhetschef pÄ Derome och Nina Jacobsson StÄlheim, utvecklingschef ekologisk hÄllbarhet pÄ AB Framtiden
-
I en stadsdel finns och verkar olika aktörer med olika ansvarsomrÄden, kompetenser, kunskaper och resurser. En vÀg att samverka Àr genom ett sÄ kallat BID, Business Improvement District.
Idén med BID Gamlestaden har varit att skapa förutsÀttningar att tillsammans hantera problem och förverkliga möjligheter i den lÄngsiktiga stadsdelsutvecklingen. Vilka effekter har BID som samarbetsform haft för stadsutvecklingen i Gamlestaden?
BID Gamlestaden har funnits i cirka 20 Är och Àr det Àldsta BID influerade samarbetet i Sverige. Det Àr ett formaliserat samarbete mellan 50 fastighetsÀgare och 11 förvaltningar i Göteborgs kommun samt polismyndigheten.
Stadsarkitekt Björn Siesjö med gÀster: Helena Holmberg, företrÀdare för BID Gamlestaden och Mattias Westblom, projektledare stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad. BÄda har jobbat med utvecklingen av Gamlestaden i över 10 Är.
-
Hur, och varför, Ă€r kultur viktigt för stadsutvecklingen? Trycket frĂ„n urbanisering och exploatering har gjort att konst och kultur ofta trĂ€ngs bort frĂ„n centrala och attraktiva lĂ€gen. Kulturverksamhet Ă€r inte en kapitalstark bransch som genererar stora vinster och kan betala höga hyror. Trots det har kultur och god stadsutveckling ett tydligt samband â kulturens roll i stadsutveckling handlar om att ta tillvara mĂ€nniskors kreativa kraft och vidareutveckla platsers befintliga kvaliteter.
I detta avsnitt av Götepod gĂ€stas Björn Siesjö av Johan "Red Top" Larsson, stadsutvecklare pĂ„ Business Region Göteborg, kulturentreprenör och Sara SchĂŒtt, chef pĂ„ kulturstrategiska enheten pĂ„ kulturförvaltningen Göteborgs Stad.
- Laat meer zien
