Afleveringen
-
Hur ska vi komma tillrÀtta med resistenta bakterier? Just nu utvecklas ny antibiotika, men lika viktigt Àr att fÄ ner anvÀndandet av den antibiotika som finns i omlopp.
För 77 Är sedan dog Albert Alexander efter att ha skrapat sig pÄ en rosentagg. SÄret ledde till blodförgiftning, och Alexander hade extrem otur. Den nya medicinen penicillin höll just pÄ att utvecklas, och till en början lyckades lÀkarna tvinga tillbaka infektionen. Men sedan tog lagret av experimentmedicinen penicillin slut, och Albert Alexander dog.Att ett litet skrapsÄr skulle kunna leda till döden kÀnns nÀstan obegripligt idag. Men genom vÄr överanvÀndning av antibiotika kan lÀkemedlen bli verkeslösa, och det hÀr bli en historia om framtiden istÀllet för dÄtiden.Med: Gustaf Klarin, vetenskapsjournalist, och Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen, [email protected] -
Det finns fler rovdjur i Sverige i dag Àn pÄ över hundra Är. Inte bara varg och lo har spridit sej söderut, utan Àven jÀrven, trots att jÀrven ansetts vara ett klimatkÀnsligt djur.
En annan trend Àr att skogen breder ut sej alltmer i Europa, dÄ kan det bli mer plats för bland annat rovdjur. Alla kanske inte gillar rovdjur. Men Àr det inte positivt att vi mÀnniskor nu har möjligheten att ge plats för dem?Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef pÄ vetenskapsredaktionen [email protected] -
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Vi blir allt bÀttre rustade mot naturkatastrofer, men kommer det rÀcka nÀr klimatet förÀndras?
Den senaste kraftiga jordbÀvningen i Taiwan. Ekot rapporterade om minst sex döda, men mer Àn sÄ blev det inte. Varför inte det? Det har hÀnt nÄgot hÀr.JordbÀvningen i Taiwan den 6:e februari Àr ett bra exempel pÄ att allt fÀrre mÀnniskor dör i naturkatastrofer. Vi har blivit bÀttre pÄ att förebygga katastroferna med bÀttre byggteknik och varningssystem. Vi blir allt fler mÀnniskor i vÀrlden, ÀndÄ krÀver all vÀrldens naturkatastrofer allt fÀrre dödsoffer. Positivt, eller hur?Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef pÄ vetenskapsredaktionen [email protected] -
Havsbottnarna ska karteras och skikten i haven undersökas. Ny kunskap ska rusta oss för ett hav i förÀndring. Men hinner vi göra de rÀtta insatserna?
à r 2030 ska havsbottnarna vara karterade, en viktig pusselbit till att förstÄ hur strömmarna rör sig över jordklotet. KlimatförÀndringen anses till exempel pÄverka Golfströmmen, med varmare luft som stör utbytet av kallt och varmt vatten i haven, och som fÄr strömmarna att mattas av.Samtidigt sÀger vissa klimatforskare att Arktis riskerar att vara isfritt sommartid redan 2050. Hinner vi anvÀnda ny kunskap om haven i tid, för att pÄ sikt rÀdda det?Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef pÄ vetenskapsredaktionen [email protected] -
Nanopartiklar finns numera i allt frÄn smink till ytbelÀggningar och luftreningsprodukter. Men vi vet fortfarande vÀldigt lite om riskerna.
AnvÀndningen av nanomaterial har formligen exploderat det senaste decenniet. I veckan stod den första versionen av en europeisk "sÀkerhetsplattform" för nanomaterial fÀrdig.Nanotekniken lovar nya miljövÀnliga produkter, som superglatta ytor och effektivare avsaltningssystem som kan ge oss rent dricksvatten.Möjligheterna Àr fantastiska, men det finns ocksÄ utmaningarna med att förstÄ riskerna med partiklar som Àndrar egenskaper sÄ fort man Àndrar form pÄ dem. De reagerar lÀtt med omgivningen, och det Àr sjÀlva definitionen av ett giftigt Àmne.Med Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef pÄ vetenskapsredaktionen SR. -
Just nu pÄgÄr en rÀttegÄng i Tyskland som kan leda till ett förbud mot smutsiga dieselbilar. Hur ser det ut i vÀrlden har luften blivit bÀttre att andas?
Fortfarande eldar tre miljarder mÀnniskor inomhus med ved, dynga eller kol, vilket Àr en orsak till mÄnga av dödsfallen pÄ grund av inandningsluft. Men dödssiffrorna sjunker stadigt.I den rika vÀrlden blir stadsluften allt bÀttre, men i Asien, kanske framför allt i Indien dÀr stÀderna industrialiseras och utvecklas snabbt, Àr lÀget pÄ sina hÄll mycket illa. Förhoppningsvis kan vi se en överföring av miljövÀnlig teknik till platser pÄ jorden som just nu behöver den mest.Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef pÄ vetenskapsredaktionen [email protected] -
Raketen Falcon Heavy har skickats ut i rymden för att sÀtta en bil i omloppsbana kring solen. Vad Àr poÀngen med dessa dyra rymdresor?
Ăr man optimist ser man möjligheter att utveckla skydd undan meteoriter, och kanske upptĂ€cka vĂ€nner dĂ€rute i rymden.Men vad Ă€r det som sĂ€ger att dessa organismer skulle vara vĂ„ra vĂ€nner? Pessimisten menar att civilisationer mer avancerade Ă€n vĂ„r skulle kunna förslava oss.Med Gustaf Klarin, vetenskapsreporter och Ulrika BjörkstĂ©n, chef pĂ„ vetenskapsredaktionen SR. -
De globala kurvorna för barns och ungdomars hÀlsa ser allt bÀttre ut. Men den psykiska ohÀlsan bland unga svenskar ökar. Hur gÄr vÄrt vÀlstÄnd ihop med att allt fler ungdomar mÄr psykiskt dÄligt?
Sett ur ett globalt perspektiv blir förhÄllandena allt bÀttre för barn och ungdomar. Barnadödligheten minskar, statistiken för hÀlsa och utbildning ser allt bÀttre ut.Men i Sverige syns en orovÀckande utveckling, med ökande psykisk ohÀlsa bland unga.Hur ska man fÄ ihop bilden av hur barn och ungdomar egentligen mÄr? Optimisten Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och pessimisten Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen SR, försöker jÀmka ihop [email protected] -
StÄr vi inför en ny massutrotning av jordens djur, eller har vi kommit sÄ lÄngt att mÀnniskan kan vÀnda skutan?
Vi ser en ÄterhÀmtning av flera djurarter som tidigare varit utrotningshotade pÄ grund av jakt och miljöpÄverkan. Men Àr det en droppe i havet jÀmfört med alla arter som samtidigt försvinner?Tidigare i historien har arter massutrotats i flera omgÄngar. Det finns tecken pÄ att klimatförÀndringar har spelat en roll, och pÄ senare tid Àven mÀnniskans utbredning.Pessimisten ser att vi befinner oss i en sÄdan situation nu: planeten vÀrms upp samtidigt som mÀnniskans dominans ökar. Arter försvinner i oroande takt.Optimisten tycker det Àr för tidigt att sÀga. Dessutom Àr det vÀl mer konstruktivt att se pÄ de goda exemplen som faktiskt finns? Vi mÀnniskor fÄr allt större kunskap och vÀlstÄnd och kan dÀrför vÀrna om djuren pÄ ett sÀtt som inte tidigare gjorts.Med optimisten Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och pessimisten Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen [email protected] -
Ăr vi pĂ„ vĂ€g mot en vĂ€rld dĂ€r robotarna dominerar oss, eller kommer artificiell intelligens frigöra mĂ€nniskan att Ă€gna sig Ă„t vad hon vill?
Hur skönt Àr det inte med stÀdrobotar? Och Àr det inte fantastiskt med datorer som kan diagnosticera cancer? Det görs stora framsteg inom artificiell intelligens, dÀr robotar och datorer hjÀlper oss att göra arbete som vi tidigare har utfört.Pessimisten ser en vÀrld dÀr vi frÄntas sjÀlva vÀrdet av att vara kreativa och skapande varelser. Optimisten ser att det ger oss möjlighet att utforska andra sidor hos oss sjÀlva. Kanske Àgna oss mer Ät barnen?Med optimisten Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och pessimisten Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen [email protected]
