Afleveringen
-
När blev det kul med vetenskap? Och hör vetenskap och glädje ihop? Idéhistorikern Anneli Drakman forskar om känslor och hur de uttryckts av Nobelpristagare i fysik. Här berättar hon om glädjens historia, varför fysiker blev lekfulla efter andra världskriget och vad det egentligen betyder när en Nobelpristagare citerar Cyndi Lauper på Nobelbanketten.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur orkar hjärtat pumpa runt blod i kroppen dygnet runt, varje dag i våra liv? Och hur kan vi ta hand om det på bästa sätt? Hjärtläkaren och forskaren Katarina Steding-Ehrenborg tar oss med på en resa genom hjärtats och blodomloppets avancerade funktioner. Hon förklarar både hur hjärtat fungerar när det är friskt och hur det inte fungerar när det är sjukt.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Läkare utan gränser är på plats i krisdrabbade områden över hela världen. Hur bedriver man sjukvård mitt i ett krig? Och hur ser man till att alla människor har tillgång till medicin? Sjuksköterskan Mia Hejdenberg från Läkare utan gränser berättar om hur det här arbetet går till – från kampanjer på regeringsnivå för att ge fler tillgång på livsviktiga läkemedel till hur man förhandlar med krigsherrar för att få lov att hjälpa skadade och sjuka.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
1922 möttes Albert Einstein, världens mest kände fysiker, och Henri Bergson, tidens mest berömde filosof i en debatt om vad tid egentligen är. Einstein menade att tiden är det vi mäter och Bergson att det är något vi upplever. Vem vann debatten? Och vem hade rätt? Filosofen Ellen Emilie Henriksen berättar om mötet mellan två Nobelpristagare som fortfarande påverkar hur vi ser på vad tiden egentligen är.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Saul Perlmutter fick Nobelpriset i fysik 2011 för upptäckten av universums accelererande expansion – den helt oväntade upptäckten att universum inte bara fortsätter bli större och större, utan att det också går fortare och fortare. Han berättar här om hur upptäckten gick till. Och om hur det visade sig att det som Einsteins såg som sitt största misstag i själva verket visade sig vara det som gör det möjligt för kosmos att växa – den mystiska mörka energin.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kloner och odlade kroppsdelar låter som science fiction, men tack vare Nobelprisbelönad stamcellsforskning är det inte bara möjligt – det kan också användas för att förstå hur kroppen utvecklas och fungerar. Och för att ta fram nya behandlingar. Stamcellsforskaren Anna Falk berättar här om vad stamceller är, hur man kan omprogrammera vuxna celler till att bli stamceller och om hur de odlar hjärnceller i laboratoriet.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det finns materia och så finns det antimateria – men vad är skillnaden? Hur kan någonting vara som materia fast tvärtom, och vad händer när antimateria och materia möts? Fysikern Karin Schönning berättar vad antimateria är, hur man tillverkar den och hur den kan användas för att utforska såväl materiens minsta beståndsdelar som universums början.
Foto: Mikael Wallerstedt
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad har slemsvampar, fågelflockar, klimatet och stadsdelsplanering gemensamt? Alla är exempel på komplexa system, vars utveckling beror anpassning och samspel mellan många olika faktorer. Komplexa system följer inga enkla lagar utan de kan förändras på oförutsägbara och oväntade sätt – samtidigt som de också kan vara robusta och stå emot förändring. Klara Palmberg Broryd förklarar varför livet blir enklare om man förstår att det är komplext.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idéer som förändrar världen kräver ofta en förmåga att tänka nytt och utanför boxen. Samtidigt kan ett annorlunda sätt att se på världen också skapa problem och lidande. Men finns det ett samband mellan genialitet och galenskap? Psykiatern Simon Kyaga berättar här om vad forskningen säger om sambandet mellan kreativitet, innovation och psykisk sjukdom.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Fredspriset till Henry Kissinger 1973 är ett av de mest kritiserade i prisets historia. Men varför var fredsavtalet som avslutade USA:s krig i Vietnam så kontroversiellt? Och vad var det som gjorde att Kissinger var både så framstående och så avskydd? Journalisten och USA-kännaren Lennart Pehrsson berättar om USA, Vietnam och fredspristagaren som alla verkar älska att hata, myten och personen Henry Kissinger.
Foto: Agaton Ström.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Utan social rättvisa finns det ingen fred, det menar FN:s arbetsrättsorgan ILO, International Labour Organization. Arbetarrörelsen har en lång tradition av internationellt samarbete, såväl när det gäller fackligt samarbete som inom politik och diplomati. Här berättar Stefan Löfven om sambandet mellan fackförbund, demokrati och fred, om vikten av respekt och förtroende i förhandlingar och om att alla tjänar på att alla – inte bara vissa – får det bättre.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Våra tarmar är fulla av bakterier, och de spelar en större roll för våra liv än vad man kanske kan tro. Faktum är att tarmen fungerar som ett eget ekosystem inuti oss, där det lever fler bakterier än det finns människoceller i våra kroppar. Mikrobiologen Fredrik Bäckhed berättar om tarmbakterierna och vilken roll de spelar för vår hälsa – för hur tarmfloran mår både påverkar och påverkas av hur resten av kroppen mår.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det är svårt att hinna med både jobbet och familjen, men trots att kvinnor och män har lika många timmar på dygnet att hushålla med så verkar kvinnornas tid ta slut fortare. Varför är det så? Kerstin Enflo, ekonomisk historiker vid Lunds universitet, berättar om ekonomipristagaren Claudia Goldins forskning om kvinnors situation på arbetsmarknaden nu och genom historien – forskning som visat att inget är så enkelt som det kan verka.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Radioaktivitet är ett av vetenskapens mest fascinerande ämnen, men också ett av de mest skrämmande. När Marie Curie beskrev radioaktivitet i början av 1900-talet så visste hon att det var en revolutionerande vetenskaplig upptäckt – men ingen kunde ana hur mycket den skulle komma att påverka det kommande århundradet, på gott och ont. Kärnfysikern Cecilia Gustavsson berättar om vad som egentligen händer när ämnen sönderfaller och om vad vi lärt oss efter av hundra år av radioaktivitet både i teorin och praktiken.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att det gick så snabbt att ta fram vaccin mot covid-19 berodde på att forskare i flera decennier har kartlagt hur immunförsvaret fungerar på detaljnivå. Upptäckterna som möjliggjorde mRNA-vacciner mot covid, och som fick 2023 års medicinpris, är bara de senaste i en lång rad av upptäckter som gjort att vi kan bli immuna mot sjukdomar utan att ta omvägen via att vara sjuka. Gäst är Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi och ordförande i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att hjälpa personer som drabbats av krig och katastrofer har varit en del av Nobels fredspris ända sedan Röda Korsets grundare Henri Dunant fick det första fredspriset 1901. Då handlade det mest om att hjälpa sårade soldater – men krisstöd handlar om mer än bara sjukvård. Sara Johansson, författare till boken ”Förenligt med liv: Berättelser om krisstöd” berättar här om hur man hjälper personer som befinner sig i svåra situationer. Och om hur de som hjälper andra också kan behöva hjälp ibland.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Alla människor på jorden väger tillsammans ungefär lika mycket som alla termiter. Och det finns ungefär 50 gånger så många sorters skalbaggar som det finns däggdjursarter. Insekter finns överallt på planeten, och vi är helt beroende av deras roll i ekosystemet för att kunna bedriva jordbruk. Ändå lägger vi ofta mer tid på att döda dem än på att förstå hur de lever. Entomologen Fredrik Ronquist berättar här om insekternas mångfald och om hur mycket (eller lite) vi vet om dem.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad vi gör beror på vilka vi är – och vilka vi är beror på vilka vi känner oss som. Inom ekonomisk forskning kallas det här för social identitet. Emma Stenström, forskare vid Handelshögskolan, beskriver social identitet som bubblor och menar att vi kan bli mer öppna, kreativa och lyssnande genom att få syn på – och lämna – våra bubblor.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Om vi kunde se allt ljus som kommer från rymden så skulle natthimlen vara färgsprakande åt alla håll, såväl på natten som på dagen. Det synliga ljuset är bara en liten del av all strålning som når oss från stjärnorna, och genom att studera allt från radiovågor till röntgenstrålning så kan vi se ett universum som är större än äldre tiders astronomer kunde föreställa sig. Gäst är astronomen Maria Sundin, som berättar om teleskopen som utforskar universum - både på jorden och i rymden.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Alla våra tankar finns någonstans i hjärnan, men var? Hjärnan är ett system där signaler skickas mellan dess olika delar ett komplext nätverk som forskare kan studera med hjälp av olika tekniker. Hjärnforskaren Peter Fransson berättar om hjärnans nätverk – och om hur mycket vi kan lära oss om det genom att undersöka vad som händer i hjärnan när vi inte tänker på något särskilt.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
