Afleveringen

  • K-podd 95: Lastbilsförarna som rĂ€ddar kulturarvet

    K-podd 95: Lastbilsförarna som räddar kulturarvet

    · K-podd

    – Om det blir kris eller krig vill jag göra nĂ„gonting, inte bara sitta och gömma mig pĂ„ Kinnekulle. Jag vill hjĂ€lpa till.
    Det sÀger konstnÀren och lastbilsföraren Tina Frausin, som nu utbildar sig för att kunna föra kulturarvsföremÄl i sÀkerhet.

    I det hÀr avsnittet av K-podd fÄr du följa med oss till Nybro utanför Kalmar. HÀr trÀffar vi Tina, Pernilla Friberg och Simon Boman. Den hÀr dagen övar de pÄ att backa, lÀsa kartan och att orientera sig med de tunga fordonen pÄ snirkliga smÄlÀndska smÄvÀgar. Nu utan karta och GPS, enbart med korta instruktioner nedskrivna pÄ ett papper.

    RiksantikvarieÀmbetet har fÄtt i uppdrag av regeringen att skapa en beredskapsförmÄga för att stÀrka skyddet av kulturarv. Ett led i det Àr detta samarbete med BilkÄren, dÀr frivilliga lastbilschaufförer utbildas för att kunna forsla undan föremÄl som ska bevaras för framtiden.

    Pernilla Friberg med fullt fokus i spegeln under en backningsövning. Simon Boman Àr pÄ vÀg in i hytten för eftermiddagens distansorientering. Foto: Emil Schön/Erik Larsson (CC BY)

    I avsnittet möter vi Àven Kristin Löfstrand, som arbetar pÄ RiksantikvarieÀmbetet med vÄrt regeringsuppdrag om stÀrkt civilförsvar. Framförallt samordnar hon den del av uppdraget som handlar om sÀkra transporter. Hon berÀttar mer om vad det innebÀr, och om uppdraget i stort.

    Förutom de föremÄl som blir aktuella att föras undan kommer det mesta av kulturarvet att behöva skyddas pÄ plats. HÀr kan du lÀsa mer om vÄrt beredskapsarbete.

    Programledare och producent för det hÀr avsnittet Àr Erik Larsson. Följ gÀrna K-podd i din app dÀr poddar finns. DÄ har du ett digert arkiv att djupdyka i, och du slipper risken att missa kommande avsnitt. Vi har flera spÀnnande Àmnen pÄ lut, som alltid om och kring vÄrt arbete för kulturarvet.

    InlÀgget K-podd 95: Lastbilsförarna som rÀddar kulturarvet dök först upp pÄ K-blogg - RiksantikvarieÀmbetets blogg.

  • K-podd 94: Riksantikvarie Susanne ThedĂ©en om fornminnesbrott

    K-podd 94: Riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 94 samtalar programledare Emil Schön med riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott och reglerna kring metallsökare, mot bakgrund av de plundringar som skedde vid Anundshög vÄren 2025. Samtalet kommer ocksÄ in pÄ varför vi blir sÄ nedslagna och illa berörda nÀr kulturarvet skadas eller stjÀls.

    Under vÄren 2025 upptÀcktes att nÄgon grÀvt gropar vid fornlÀmningen Anundshög i VÀstmanland, sannolikt i syfte att plundra skyddade föremÄl. En polisutredning om misstÀnkt fornminnesbrott inleddes. MÄnga mÀnniskor blev bÄde ledsna och upprörda över det som hÀnt. Varför blir vi sÄ engagerade nÀr det gemensamma kulturarvet medvetet plundras eller skadas?

    – DĂ€rför att det i grunden pĂ„verkar vilka vi Ă€r hĂ€r och nu, vilka vi har varit och vilka vi kommer att vilja vara i framtiden. Det skulle kunna liknas vid ett inbrott i allas vĂ„rt gemensamma hem och vardagsrum. Det blir bĂ„de personligt och existentiellt, som ett pĂ„hopp som krĂ€nker sĂ„vĂ€l vĂ„r individuella som kollektiva integritet, sĂ€ger riksantikvarie Susanne ThedĂ©en till K-podd.

    Strikta regler kring metallsökare

    Vid Anundshög anvÀndes med alla sannolikhet metallsökare. I Sverige Àr anvÀndandet av metallsökare kringskuret av regler och tillstÄndsprocesser och i podden förklarar Susanne Thedéen varför det Àr sÄ.

    – I Sverige har vi valt en försiktighetsprincip och en ganska restriktiv linje. HĂ€r Ă€r det förbjudet att utan tillstĂ„nd anvĂ€nda metallsökare. Och det hĂ€r beror ju ytterst pĂ„ att vi vill skydda och bevara vĂ„rt gemensamma kulturarv. För att anvĂ€nda metallsökare inom ett omrĂ„de sĂ„ mĂ„ste man söka tillstĂ„nd hos lĂ€nsstyrelsen, och tillstĂ„nd fĂ„r man normalt inte pĂ„, eller i anslutning till, en fornlĂ€mning, sĂ€ger riksantikvarie Susanne ThedĂ©en till K-podd:

    Metallsökare anvÀnds Àven i mÄnga professionella verksamheter utanför arkeologin, till exempel för att lokalisera ledningar i marken, eller vid brottsplatsundersökningar. Andra myndigheter behöver dÀrför inte ansöka om tillstÄnd för anvÀndning av metallsökare i sin verksamhet. Detsamma gÀller för militÀr verksamhet.

    Arkeologidagen söndag 31 augusti

    PÄ söndag den 31 augusti arrangeras Arkeologidagen runt om i Sverige. VÀlkommen att delta vid utgrÀvningar, vandra genom fornlÀmningsomrÄden och lyssna pÄ berÀttelser med kulturhistoriska teman. PÄ flera platser anordnas ocksÄ barnaktiviteter. LÀs mer om arrangemangen hÀr.

    NÀr du vill veta merKulturarvsbrott berövar oss en del av historienOm fornminnesbrottOm kulturarvsbrottOm metallsökareLyssna pÄ hela podden hÀr

    InlÀgget K-podd 94: Riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott dök först upp pÄ K-blogg - RiksantikvarieÀmbetets blogg.

  • Zijn er afleveringen die ontbreken?

    Klik hier om de feed te vernieuwen.

  • Avsnitt 93: TioĂ„rsjubileum med K-podd – Södermanlands runor

    Avsnitt 93: Tioårsjubileum med K-podd – Södermanlands runor

    · K-podd

    Detta ska vi fira! Det Ă€r precis tio Ă„r sedan det allra första avsnittet av K-podd slĂ€pptes löst i lurarna. Den gĂ„ngen fick lyssnarna lĂ€ra kĂ€nna RiksantikvarieĂ€mbetets runologer Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus KĂ€llström och höra om deras utforskande arbete om runor och ristningar. Vi firar jubileumsavsnittet K-podd 93 med att Ă„ter bjuda in dessa bĂ„da runologer och be dem att dels blicka tillbaka pĂ„ tio Ă„rs runforskning, dels att titta lite extra pĂ„ Södermanlands runskatter.

    I avsnittet fÄr du höra hur det lÀt nÀr K-podd sÀndes allra första gÄngen. Du fÄr ocksÄ höra om nÄgra av de rungÄtor som togs upp den gÄngen, Om Magnus och Lailas samarbete, om skÀmskuddar och om varför Magnus KÀllström har Södermanland som ett av sina absoluta favoritlandskap nÀr det gÀller olösta rungÄtor.

    Allt om Södermanlands runor

    Förutom ett jubileumsavsnitt sÄ Àr K-podd avsnitt 93 ocksÄ ett avsnitt i vÄr serie om de olika landskapens runor. I avsnittet refereras till sÄvÀl tryckt som digital litteratur om Södermanlands runor. HÀr kommer en lista pÄ nÄgra av de kunskapskÀllor som nÀmns:

    sokisamlingar.sormlandsmuseum.se (sormlandsmuseum.se)Runor som resurs: Vikingatida skriftkultur i Uppland och Södermanland (diva.portal.org)Runstenar i Södermanland – Thorgunn SnĂŠdal, Ingegerd Wachtmeister (libris.kb.se)Södermanlands runinskrifter granskade och tolkade av Erik Brate och Elias WessĂ©n. (litteraturbanken.se)Digitala Sveriges runinskrifter – publicerade volymer -RiksantikvarieĂ€mbetetHugget i sten. Kerstin Cassel, Lena Granefelt (libris.kb.se)Runristare och mobilitet i Södermanland, Laila Kitzler Åhfeldt (diva-portal.org)Elias WessĂ©ns runstensundersökningar i Södermanland 1928 och 1929, Magnus KĂ€llström (diva.portal.org)RunorBildstensdatabasen (gotlandicpicturestones.se) SörmlĂ€ndska runor i tusentals bilder – K-blogg – RiksantikvarieĂ€mbetets blogg

     

    InlĂ€gget Avsnitt 93: TioĂ„rsjubileum med K-podd – Södermanlands runor dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • K-podd 92: Museer och skola

    K-podd 92: Museer och skola

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 92 fortsĂ€tter vi följa RiksantikvarieĂ€mbetets projekt ”RĂ€kna med museerna”. Den hĂ€r gĂ„ngen handlar det om museer och skola. Museer och kulturarvsplatser spelar en viktig roll för skolan – inte bara som ett komplement till klassrummet utan som en lĂ€randemiljö i egen rĂ€tt. Det framgĂ„r av en forskningssammanstĂ€llning som RiksantikvarieĂ€mbetet har gjort inom ramarna för projektet.

    I avsnittet möter vi forskaren Eva Insulander, Stockholms universitet, som har forskat mycket kring förhÄllandet mellan skola och museer. Hon berÀttar om slutsatser av bÄde sin egen och andras aktuella forskning i Àmnet.

    Vi trĂ€ffar Ă€ven Yvonne Andersson pĂ„ Kulturen i Lund, som berĂ€ttar hur de byggt upp ett gott samarbete med skolan genom nĂ„got de kallar för ”Körkort till Kulturen”. ”Körkortet” innebĂ€r en fortbildning för lĂ€rare som handlar om hur de kan anvĂ€nda sig av Kulturen i Lund i undervisningen.

    Museerna bidrar med mĂ„nga vĂ€rden i samhĂ€llet. HĂ€r kan du lĂ€sa RiksantikvarieĂ€mbetets sammanstĂ€llning av aktuell forskning kring museer och skola. LĂ€s gĂ€rna mer om projektet ”RĂ€kna med museerna” pĂ„ raa.se och vĂ„ra tidigare artiklar i serien.

    Programledare och producent för avsnittet Àr Erik Larsson.

    K-podd finns pÄ de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gÀrna, sÄ missar du inga avsnitt!

    InlÀgget K-podd 92: Museer och skola dök först upp pÄ K-blogg - RiksantikvarieÀmbetets blogg.

  • K-podd: 91 Museer och regional utveckling

    K-podd: 91 Museer och regional utveckling

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 91 fortsĂ€tter vi fördjupningen kring museers arbete och vĂ€rden i samhĂ€llet. Projektet ”RĂ€kna med museerna” har kommit fram till frĂ„gan om museer och regional utveckling. Nu finns en alldeles fĂ€rsk sammanstĂ€llning dĂ€r RiksantikvarieĂ€mbetet gĂ„r igenom forskning om museers roll i regional utveckling. Texten tar upp museers ekonomiska och sociala betydelse.

    I K-podd avsnitt 91 fĂ„r du trĂ€ffa Christer Gustafsson, professor i kulturvĂ„rd vid Uppsala universitet. Christer Gustafsson lyfter sĂ€rskilt fram frĂ„gan hur kulturvĂ„rden ska kunna hitta samarbeten utanför sin egen sektor för att komma Ă„t resurser som ger utökat skydd för kulturarvet, samtidigt som det ger en större samlad samhĂ€llsnytta. Christer Gustafssons forskning inriktar sig pĂ„ kulturarvet som en drivkraft i hĂ„llbar, innovativ stads- och regional utveckling. Han leder det EU-finansierade projektet Be.CULTUOR – innovationer för kulturturism (Beyond Cultural Tourism).

    I avsnittet medverkar Ă€ven Maja Heuer, som arbetat som platsutvecklare vid Kalmar lĂ€ns museum och med projektet ”Places in the making”. Regionens landsbygd och kust- och bruksorter stĂ„r i fokus nĂ€r det handlar om att öka medborgarnas delaktighet i beslutsprocesser och i utvecklingen av gemensamma livsmiljöer.

    Museerna bidrar med mĂ„nga vĂ€rden i samhĂ€llet. HĂ€r kan du lĂ€sa en sammanstĂ€llning av forskning kring museer och regional utveckling. LĂ€s gĂ€rna mer om projektet ”RĂ€kna med museerna” pĂ„ raa.se och vĂ„ra tidigare artiklar i serien.
    Tidigare poddar i serien hittar du hÀr

    Programledare och producent för avsnittet Àr Emil Schön.

    K-podd finns pÄ de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gÀrna, sÄ missar du inga avsnitt!

    InlÀgget K-podd: 91 Museer och regional utveckling dök först upp pÄ K-blogg - RiksantikvarieÀmbetets blogg.

  • K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgĂ€nglig

    K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgänglig

    · K-podd

    VÀlkommen till Ànnu ett Arkiv special. Vi som arbetar i RiksantikvarieÀmbetets arkiv plockar fram och tittar pÄ spÀnnande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder ocksÄ in personer som pÄ olika sÀtt har en koppling till vÄrt material, exempelvis genom forskning.

    Det Àr inte sÄ ofta som ni lyssnare fÄr ta del av hur vÄrt arbete i arkivet kan se ut i praktiken. I det hÀr avsnittet vill vi gÀrna berÀtta om hur arbetet gÄr till i ett projekt, som Àr ett samarbete mellan RiksantikvarieÀmbetets arkiv och Kungliga biblioteket.

    Det handlar om arkivhandlingar som speglar RiksantikvarieÀmbetets och Vitterhetsakademins Àldsta historia, Àven kallat RiViH-projektet, som ska digitaliseras. Arbetet startade hösten 2024 och ska pÄgÄ i tvÄ Är.

    Kollegorna Ola W Jensen, forskare och Roger Magnusson, bildtekniker deltar i projektet och kommer i det hĂ€r avsnittet att berĂ€tta om det arbetet. De svarar pĂ„ frĂ„gor som – varför Ă€r delar av materialet arkiverat i RiksantikvarieĂ€mbetes arkiv och andra delar av materialet pĂ„ Kungliga biblioteket? Hur ser bĂ„de den praktiska och tekniska processen ut? vilka problem har de stött pĂ„? De hĂ€r och mĂ„nga andra frĂ„gor fĂ„r ni svar pĂ„. Varmt vĂ€lkommen att lyssna!

    Programledare Àr Annelie von Wowern. Avsnittet Àr inspelat och redigerat av. Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd Àr Erik Larsson.

    HÀr kan ni lÀsa mer om projektet.

    Under projektets gÄng publiceras materialet löpande i arkivsök. Se lÀnkar nedan.

    https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=Antikvitetskollegiet%20och%20Antikvitetsarkivet&searchtype=filter&page=0&pagesize=25

    https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=G%C3%B6tiska%20F%C3%B6rbundets%20och%20Jacob%20Adlerbeths%20arkiv&searchtype=filter&page=0&pagesize=25

    InlĂ€gget K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgĂ€nglig dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • K-podd 89: Museer och social inkludering

    K-podd 89: Museer och social inkludering

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 89 fortsĂ€tter vi följa RiksantikvarieĂ€mbetets projekt ”RĂ€kna med museerna”. Den hĂ€r gĂ„ngen handlar det om museer och social inkludering. Museer kan spela en betydande roll för att inkludera marginaliserade grupper i samhĂ€llet, det framgĂ„r av en forskningssammanstĂ€llning som RiksantikvarieĂ€mbetet har gjort inom ramarna för projektet.

    I avsnittet möter vi etnologen Charlotte Engman, som Ă€r postdoktor i museologi vid UmeĂ„ universitet. Engman har studerat hur museer arbetar aktivt med att fĂ„ olika grupper att besöka museer och hur museer arbetar med inkludering genom de historieskrivningar och narrativ de anvĂ€nder i programverksamheten. Hon beskriver ocksĂ„ vad hon kom fram till i sin avhandling om Etnografiska museets projekt ”Afrika pĂ„gĂ„r”.

    Vi trĂ€ffar Ă€ven Karolien Jorissen och Elin Eriksson pĂ„ Eskilstuna stadsmuseum, som arbetade med utstĂ€llningen “Årby bakom rubrikerna”. UtstĂ€llningen innebar att invĂ„nare i omrĂ„det Årby fick dela med sig av sina erfarenheter av vardagen, bortom rubriker om gĂ€ngvĂ„ld och skjutningar.

    Museerna bidrar med mĂ„nga vĂ€rden i samhĂ€llet. HĂ€r kan du lĂ€sa en sammanstĂ€llning av forskning kring museer och social inkludering. LĂ€s gĂ€rna mer om projektet ”RĂ€kna med museerna” pĂ„ raa.se och vĂ„ra tidigare artiklar i serien.

    Programledare och producent för avsnittet Àr Erik Larsson.

    K-podd finns pÄ de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gÀrna, sÄ missar du inga avsnitt!

     

     

    InlÀgget K-podd 89: Museer och social inkludering dök först upp pÄ K-blogg - RiksantikvarieÀmbetets blogg.

  • K-podd 88: HĂ€lsinglands runor

    K-podd 88: Hälsinglands runor

    · K-podd

    Det har blivit dags för K-podd att Ă„tervĂ€nda till vĂ„r serie om runor i olika landskap. nu har turen kommit till HĂ€lsingland med sina 21 kĂ€nda runinskrifter. LĂ„t RiksantikvarieĂ€mbetets runexperter Magnus KĂ€llström och Laila Kitzler Åhfeldt berĂ€tta vad som Ă€r utmĂ€rkande för just HĂ€lsinglands runor.

    Är den numera försvunna Hudiksvallsstenen inmurad i Hudiksvalls kyrka? Gunnborga den goda Ă€r den enda kĂ€nda kvinnliga runristaren, men var hon verkligen sĂ„ god som det stĂ„r pĂ„ JĂ€ttendalstenen som hon ristade? Dessutom fĂ„r vi en uppdatering kring de senaste ledtrĂ„darna i fallet Kensingtonrunorna.

    En sak som utmÀrker HÀlsinglands runor att det förekommer ovanligt mÄnga stavlösa runor. Stavlösa runor Àr nÀrmast att jÀmföra med en runskriftens stenografi. Det Àr inte för inte som stavlösa runor ocksÄ gÄr under namnet hÀlsingerunor.

    Den stavlösa runraden. Stavlösa runor Äterfinns i synnerhet i HÀlsingland. Programledare och producent för avsnittet Àr Emil Schön.

    NĂ€r du vill veta merÅterupptĂ€ckta runor pĂ„ jĂ€tterunstenen i HĂ€lsingtunaMer om HĂ€lsinglands stavlösa runorK-podd 50: BerĂ€ttelser om Medelpads runor

    InlÀgget K-podd 88: HÀlsinglands runor dök först upp pÄ K-blogg - RiksantikvarieÀmbetets blogg.

  • K-podd 87: Museer och beredskap

    K-podd 87: Museer och beredskap

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 87 fortsĂ€tter vi följa RiksantikvarieĂ€mbetets projekt ”RĂ€kna med museerna”. Den hĂ€r gĂ„ngen tar vi oss an frĂ„gan om museer och deras beredskap för kris och krig. Hur vĂ€l förberedda Ă€r vĂ„ra museer pĂ„ om krisen eller kriget kommer? Och vilken roll har museerna för demokratin och sammanhĂ„llningen i samhĂ€llet nĂ€r kriser kommer? I projektet gĂ„r vi igenom vad forskningen sĂ€ger inom olika omrĂ„den för att lyfta museernas relevans i samhĂ€llet.

    I det hÀr avsnittet om museer och beredskap inleder Daniel Strand, utredare i projektgruppen, med att introducera oss till Àmnet. DÀrefter trÀffar vi Mattias Legnér, professor i kulturvÄrd och docent i historia som bland annat lyfter fram museer som bÀrare av demokrati och varför en frÀmmande makt kan vilja göra dem till mÄltavla. Till sist samtalar vi med Therese Kruse frÄn Helsingborgs museer. Therese Kruse har arbetat med beredskapsfrÄgor pÄ Helsingborgs museer sedan mitten av 90-talet och har mÄnga handfasta tips till andra museer om hur man kan lÀgga upp arbetet.

    Museerna bidrar med mĂ„nga vĂ€rden i samhĂ€llet. I projektet ”RĂ€kna med museerna” kommer du kunna följa och lĂ€ra dig mer om det. I podden nĂ€mns en artikel med en sammanstĂ€llning om vad forskningen sĂ€ger om museer och beredskap. Du kan Ă€ven lyssna pĂ„ K-podd 85 om Museer och hĂ€lsa

    Programledare och producent för det hÀr avsnittet Àr Emil Schön.

    Under 2025 finns det redan flera intressanta avsnitt av K-podd i planen, sÄ sök gÀrna upp oss i din app för poddar och tryck pÄ prenumerationsknappen!

    Lyssna hÀr

    InlÀgget K-podd 87: Museer och beredskap dök först upp pÄ K-blogg - RiksantikvarieÀmbetets blogg.

  • K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne ThedĂ©en

    K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen

    · K-podd
    I K-podd avsnitt 86 fĂ„r du stifta bekantskap med Susanne ThedĂ©en, nytilltrĂ€dd riksantikvarie sedan oktober 2024. Susanne ThedĂ©en berĂ€ttar om hur hon via arkeologin och ekonomin nu landat i Ă€mbetet som riksantikvarie. Hon berĂ€ttar ocksĂ„ om vilken riktning hon ser att RiksantikvarieĂ€mbetet behöver ta de kommande Ă„ren. Kan du gissa vilken pĂ€rla i den norrlĂ€ndska fjĂ€llvĂ€rlden som hon har som favoritplats?I avsnittet berĂ€ttar Susanne ThedĂ©en om sitt eget intresse för historia och arkeologi, och hur det intresset slutligen förde henne till rollen som riksantikvarie. Susanne ThedĂ©en lyfter fram hur myndigheten agerat mer proaktivt i frĂ„gor om digitalisering av kulturarv och beredskap. Det förhĂ„llningssĂ€ttet vill hon nu att myndigheten tar med sig i kulturmiljöarbetet.– Vi behöver rikta mer fokus pĂ„ vĂ„ra kĂ€rnuppdrag i instruktion och regleringsbrev. DĂ€rför ser jag att vi behöver prioritera och Ă„tervĂ€nda till det grundlĂ€ggande kulturmiljöarbetet, sĂ€ger Susanne ThedĂ©en.

    Susanne Thedéen Àr Sveriges 33:e riksantikvarie. Den tredje kvinnan att inneha Àmbetet.

    NÀr du vill veta merSusanne Thedéen blir ny riksantikvarie | RiksantikvarieÀmbetetSe filmen dÀr Susanne, dÄ överantikvarie, berÀttar om riksantikvariernas historiaLyssna hÀr

    InlÀgget K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen dök först upp pÄ K-blogg - RiksantikvarieÀmbetets blogg.

  • K-podd 85: RĂ€kna med museerna – Vad museer betyder för hĂ€lsan

    K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan

    · K-podd

    Hur kan kulturupplevelser i allmĂ€nhet och museibesök i synnerhet fĂ„ oss att mĂ„ bĂ€ttre? Det Ă€r temat i första avsnittet av flera i K-podds serie som följer RiksantikvarieĂ€mbetets projekt ”RĂ€kna med museerna”. I projektet samlar vi forskning och exempel pĂ„ museers verksamhet inom olika omrĂ„den för att lyfta museernas relevans i samhĂ€llet.

    I det hĂ€r avsnittet om museer och hĂ€lsa fĂ„r vi först en introduktion till hela projektet ”RĂ€kna med museerna” av projektledaren Petter Holmgren. Sedan ringer vi upp professor emeritus Gunnar Bjursell, en svensk pionjĂ€r inom forskningsomrĂ„det kultur och hĂ€lsa. Han berĂ€ttar om hur och varför hjĂ€rnan mĂ„r bra av ett museibesök. Avslutningsvis anropar vi Göteborgs konstmuseum, dĂ€r museipedagogen Emelie Arendorff Runnerström berĂ€ttar om deras populĂ€ra visningar för personer med demensdiagnos och deras anhöriga.

    Museerna bidrar med mĂ„nga vĂ€rden i samhĂ€llet. I projektet ”RĂ€kna med museerna” kommer du kunna följa och lĂ€ra dig mer om det.

    I avsnittet beskriver Gunnar Bjursell nÄgra mÄlningar som han tolkar utifrÄn hur de pÄverkar hjÀrnan. De tre verken han gÄr in pÄ Àr Karl XII:s likfÀrd av Gustaf Cederström, Akrobatfamilj av Pablo Picasso och Hemkomsten av Carl Kylberg.

    Programledare och producent för avsnittet Àr Erik Larsson.

    Under 2025 finns det redan flera intressanta avsnitt av K-podd i planen, sÄ sök gÀrna upp oss i din app för poddar och tryck pÄ prenumerationsknappen!

     

    InlĂ€gget K-podd 85: RĂ€kna med museerna – Vad museer betyder för hĂ€lsan dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • K-podd 84: Arkiv special – Fotografier, en del av vĂ„rt visuella kulturarv

    K-podd 84: Arkiv special – Fotografier, en del av vårt visuella kulturarv

    · K-podd

    VĂ€lkommen till Ă€nnu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i RiksantikvarieĂ€mbetets arkiv plockar fram och tittar pĂ„ spĂ€nnande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder ocksĂ„ in personer som pĂ„ olika sĂ€tt har en koppling till vĂ„rt material, exempelvis genom forskning, och talar om hur vi kan vĂ„rda och bevara bilder – inte minst för kommande generationer.

    Fotografier Àr en viktig del av vÄrt kollektiva visuella minne. Vi i Àr skyldiga kommande generationer att omhÀnderta, bevara och vÄrda fotografier, likavÀl som annan historisk och nutida dokumentation. Men, idag fungerar det inte alltid sÄ bra. Framför allt nÀr det gÀller enskilda fotografers samlingar finns det en hel del att förbÀttra. Dessa bildsamlingar Àr oftast utspridda pÄ olika museer, arkiv och stiftelser eller hos privatpersoner, vilket leder till svÄrigheter för allmÀnheten att hitta och ta del av fotografierna.

    Unga kvinnor med rÀfsor pÄ en lövÀng, Gotland, 1940-tal. Foto: C.G. Rosenberg (PD).

    Som fotograf eller som anhörig till en fotograf som gÄtt bort Àr det inte sjÀlvklart vart du kan vÀnda dig för att lÀmna in fotosamlingar för bevarande. MÄnga bildsamlingar blir dÀrför ofta kvar stÄende pÄ en vind eller i en kÀllare hos nÄgon anhörig och omhÀndertas dÀrför inte pÄ rÀtt sÀtt. Bilder riskerar att förstöras och glömmas bort

    1993 inrÀttades ett Fotosekretariat pÄ Nordiska museet, dÀr representanter inom det fotografiska omrÄdet samverkade och försökte lösa frÄgor som rör fotografi. De fick mycket gjort, men ÀndÄ lades det ned under 2011.

    Hur kan vi rĂ€dda och bevara vĂ„ra fantastiska bildskatter som finns runt om i landet? ÖnskemĂ„let frĂ„n flera röster inom fotovĂ€rlden Ă€r en gemensam nationell strategi. Men, vem/vilka institutioner ska ansvara för det?

    NÀtverket Nationellt ansvar för fotografi i Sverige, med mÄnga bÄde privata fotografer och institutioner som medlemmar, har i mÄnga Är kÀmpat med att lyfta fram och synliggöra de hÀr problemen.

    Det hÀr Àr temat som vÄr gÀst Eva Dahlman, fotohistoriker, etnolog och hedersdoktor pÄ humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet samtalar om tillsammans med Annelie von Wowern, arkivpedagog och bildarkivarie pÄ RiksantikvarieÀmbetet.

    HÀng gÀrna med och lyssna!

    VÀlkommen att botanisera vidare pÄ vÄr bildplattform i Flickr Commons. DÀr finns ett urval av bilder av de fotografer som nÀmns i podden.

    I arkivets sökportal Arkivsök pÄ RiksantikvarieÀmbetets hemsida hittar du mÄnga av arkivets bildsamlingar med bilder i digital form.

    Programledare Àr Annelie von Wowern. Avsnittet Àr inspelat av Roger Magnusson. Redaktör Àr Annelie von Wowern. Producent för K-podd Àr Erik Larsson.

    InlĂ€gget K-podd 84: Arkiv special – Fotografier, en del av vĂ„rt visuella kulturarv dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • K-podd 83: Arkiv special – En pĂ„gĂ„ende livsgĂ€rning kring hĂ€llristningar

    K-podd 83: Arkiv special – En pågående livsgärning kring hällristningar

    · K-podd

    Han har över 900 titlar publicerade i Vitterhetsakademiens bibliotek vid RiksantikvarieÀmbetet. Sven-Gunnar Broström Àr en av Sveriges mest erfarna undersökare av hÀllristningar.

    VĂ€lkommen till Ă€nnu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i RiksantikvarieĂ€mbetets arkiv plockar fram och tittar pĂ„ spĂ€nnande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder ocksĂ„ in personer som pĂ„ olika sĂ€tt har en koppling till vĂ„rt material, exempelvis genom forskning.

    I RiksantikvarieÀmbetets arkiv finns bland mycket en stor mÀngd information om vÄra fasta fornlÀmningar runtom i Sverige. Vi har som myndighet Àgnat oss Ät att skapa och samla in sÄdan dokumentation bÄde som texter, bilder och ritningar Ànda sedan 1600-talet. LÀnge gjorde RiksantikvarieÀmbetet det hÀr sjÀlva, men under de senaste decennierna Àr det nÀstan bara museer och privata aktörer som gör ett jÀttejobb med att bÄde undersöka och vÄrda vÄra fornlÀmningar.

    Sven-Gunnar Broström föddes i det hÀllristningsrika EnköpingsomrÄdet i Uppland och har sedan barnsben intresserat sig för mÀnskliga spÄr i urberget. Han lÀrde dÄ kÀnna och fick följa med den store upptÀckaren av Upplands hÀllristningar, Einar Kjellén, ut i fÀlt. PÄ 1970-talet deltog han i RiksantikvarieÀmbetets stora fornminnesinventering med hÀllristningar som specialitet.

    PÄ 1970- och 80-talen ytinventerade Broström tillsammans med kollegor Södertörns Äkrar efter stenÄldersfynd. De upptÀckte ett 50-tal boplatser med tusentals fyndposter som nu Àr inlÀmnade till Statens Historiska Museer.

    Under dokumentationsprojekt i BohuslĂ€n pĂ„ 1990-talet utarbetade Broström och kollegan Kenneth Ihrestam en analog dokumentationsmetod som de fortfarande anvĂ€nder. Kring millennieskiftet deltog Broström i arbetet med en ny dokumentation av de berömda hĂ€llristningarna vid NĂ€mforsen, en del av ÅngermanĂ€lven. Detta gjordes i samarbete med UmeĂ„ universitet. Broström har tillsammans med kollegor sedan 1970-talet inventerat samtliga kĂ€nda hĂ€llristningar i Södermanland och VĂ€stmanland. Han har ocksĂ„ arbetat med stora dokumentationsprojekt i SkĂ„ne, SmĂ„land och Halland, exempelvis pĂ„ BjĂ€rehalvön, i Simrishamn och i Tjust.

    Broström har genomfört mÄnga vÄrduppdrag pÄ kÀnda hÀllristningar, samt hÀllristningsinventeringar i större arkeologiska projekt i samband med infrastrukturbyggen.

    Inventeringarna har inte bara betytt förbÀttrade beskrivningar av tidigare kÀnda hÀllristningar utan i hög grad upptÀckter av nya hÀllristningar, ofta i samma omrÄde. Förutom Ihrestam medverkade ofta Roger Wikell.

    Broströms och hans kollegors arbete har resulterat i hundratals rapporter och artiklar över hÀllristningar och stenÄldersfynd, och de flesta av dem, frÄn 1993 till 2023, Àr tillgÀngliga via Arkivsök.

    Programledare för detta avsnitt av K-podd Àr Anders Gidlöf och Eva Tranaeus.

    InlĂ€gget K-podd 83: Arkiv special – En pĂ„gĂ„ende livsgĂ€rning kring hĂ€llristningar dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmĂ„lningar

    K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar

    · K-podd

    VÀlkommen till ett nytt avsnitt av K-podd:Arkiv special. Personalen i RiksantikvarieÀmbetets arkiv plockar fram och tittar pÄ spÀnnande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder ocksÄ in personer som pÄ olika sÀtt har en koppling till vÄrt material, genom forskning och annat.

    PĂ„ vinden i medeltida kyrkor finns muralmĂ„lningar frĂ„n Ă„ren 1180–1350 bevarade. Dessa undangömda muraler ovanför kyrksalarnas valv gĂ„r att hitta i Östergötland, SmĂ„land, SkĂ„ne, VĂ€stmanland och Uppland.

    Romansk muralmÄlning i Historiska museet vid Lunds universitets samlingar. MuralmÄlningen flyttades Är 1919 frÄn Höör kyrka i SkÄne till museet i Lund. Foto: Roberto Fortuna (CCBY)

    Men hur kommer det sig att muralmÄlningar finns dÀr pÄ kyrkvindarna? DÀr kan de ju inte att ses av allmÀnheten? I det hÀr avsnittet ger Anna Henningsson, konsthistoriker och konservator, svar pÄ de hÀr frÄgorna och berÀttar mycket annat intressant om mÄlningarna.

    Det var pÄ 90-talet nÀr Anna lÀste konsthistoria som hon för första gÄngen fick se en av dessa muralmÄlningar. Hon fascinerades av bilderna i kyrkornas valv.

     

    Annelie von Wowern och Anna Henningsson under inspelning av podd-avsnittet. Foto: Roger Magnusson (CCBY)

    I dag befinner sig Anna mitt uppe i arbetet med en avhandling om muralmÄlningar frÄn medeltiden runt om i Europa. I sin forskning har hon valt att nÀrmat sig Àmnet pÄ ett lite annat sÀtt, Àn den tidigare forsknings-traditionen inom medeltida konst.

    Anna har haft stor hjĂ€lp av arkivet hos oss under sitt arbete. Inte minst av de fotografier av muralmĂ„lningar som producerats inom RAÄ:s verksamhet, Forskningsföretaget Sveriges kyrkor och enskilda forskare som Berit Wallenberg.

    Programledare och redaktör Àr Annelie von Wowern. Avsnittet Àr inspelat och redigerat av Roger Magnusson. Producent för K-podd Àr Erik Larsson.

    Badelunda kyrka, VĂ€sterĂ„s. MuralmĂ„lningar i vapenhuset som frilades under gammal puts, sannolikt utförda av Urban Olofsson frĂ„n ÖstervĂ„la pĂ„ 1540-talet. I taket ser man Ă„tta Ă€nglar, bĂ€rande redskap som symboler för Kristi lidande. Foto: Filip MannerstrĂ„le (PD)

    InlĂ€gget K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmĂ„lningar dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden?

    K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden?

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 81 tar arkitekturhistorikern Cathrine Mellander Backman oss med pÄ en exkursion i det sena 1900-talets postmoderna bebyggelse. Vi samtalar om vad det Àr som gör den hÀr bebyggelsen typisk och ocksÄ om vad som behövs för att den inte ska rivas ut och förloras för eftervÀrlden.

    I podden kommer Cathrine Mellander Backman in pÄ att det Ànnu saknas tillrÀcklig kunskap om de kulturhistoriska vÀrdena i det sena 1900-talets bebyggelse. En kunskap som behövs för att pÄ klokt sÀtt ta vara pÄ den hÀr bebyggelsen för framtiden.

    – Bristen pĂ„ kunskap om det sena 1900-talets arkitektur Ă€r sĂ€rskilt problematisk nĂ€r vi har en klimatkris som krĂ€ver en omstĂ€llning i byggbranschen, frĂ„n att riva och bygga nytt till att istĂ€llet anpassa och bevara, sĂ€ger Cathrine Mellander-Backman, arkitekturhistoriker och utredare pĂ„ RiksantikvarieĂ€mbetets kulturmiljöavdelning.

    Bildexempel dÀr podden bor pÄ K-blogg: k-podd-81-postmodern-bebyggelse-hur-sparar-vi-den-for-framtiden

    Bevarande viktigt för förstÄelse

    Men det Àr inte bara klimatskÀl som gör att vi behöver ha med den hÀr biten av vÄr historia in i framtiden:

    – NĂ€r vi tar fram historiska fakta om det förflutna sĂ„ förser vi platser, landskap, miljöer och byggnader med mening och vi tillskriver dem ett vĂ€rde. De hjĂ€lper oss att förstĂ„ vĂ„rt förflutna. DĂ€rför Ă€r det viktigt att ocksĂ„ bevara den hĂ€r moderna bebyggelsen. Att förstĂ„ ett samhĂ€lles historiska utveckling Ă€r fundamental ocksĂ„ för att förstĂ„ sin samtid, sĂ€ger Cathrine Mellander Backman.

    https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/Untitled-Session-7_mixdown.mp3NÄgra bildexempelTerry Farrell var en av de mest inflytelserika arkitekterna i England under de sista decennierna av 1900-talet. Farrells gestaltning av MI6 i London (Secret Intelligence Service) invid Themsen frÄn 1994 kÀnnetecknas av eklekticism och en hög grad av ingenjörskonst dÀr olika historiska stilelement har kombinerats pÄ ett lekfullt vis. Foto: Richard Cooke (CC BY-SA 2.0)

     

    NĂ€r Södra stationsomrĂ„det planerades under tidigt 1980-tal tog Stockholms stadsbyggnadskontor fram ett kvalitetsprogram för att sĂ€kerstĂ€lla att det fick en sammanhĂ„llen gestaltning Ă€ven om flera olika byggare och arkitekter fick uppdragen att uppföra och fĂ€rdigstĂ€lla omrĂ„det. Den spanske arkitekten, Ricardo Bofill, ansvarade exempelvis för den sĂ„ kallade ”Bofills bĂ„ge” som utgör en ansenlig svĂ€ngd byggnadskropp med central placering i omrĂ„det. Bofills bĂ„ge, uppförd 1992, utgör genom sin volym och svĂ€ngda form samt genom sin klassicerande utformning en tydlig representant för postmodernismen. Foto: HĂ„kan Svensson (CC BY-SA 3.0)Bostadshuset i hörnet RĂ„dmansgatan-Upplandsgatan i Stockholm frĂ„n 1979, ritat av arkitekten Sune Malmquist, Ă€r ett tidigt exempel pĂ„ en följsam anpassning, i bĂ„de höjd och fasadkomposition, till den omgivande stenstaden. Med element hĂ€mtade frĂ„n den klassiska arkitekturen i form av rusticerad bottenvĂ„ning, pilastrar med joniska kapitĂ€l och gesims samt dekorativa inslag kring fönster och dörrar utgör byggnaden ett avsteg frĂ„n den tidigare modernismens avskalade formsprĂ„k. Foto: I99pema/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0)Stadsplanen för S:t EriksomrĂ„det i Stockholm togs fram av planarkitekten Aleksander Wolodarski och byggnaderna, uppförda mellan 1995-1998, ritades av arkitekterna Brunnberg & Forshed. Bebyggelsen anknyter till den svenska 20-talsklassicismen i sĂ„vĂ€l skala, fĂ€rgsĂ€ttning som fasadkomposition. Stadsplanen för omrĂ„det utgör ett tydligt uttryck för ett förnyat intresse för olika vĂ€rden i stadsrummet som vĂ€xte fram under 1970- och 80-talen, sĂ„som rumslighet, platsbildningar, grönstrukturer och en anpassning av ny bebyggelse till befintlig. Foto: I99pema/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0)Skanskas kontorshus, vid Lilla bommen i Göteborg, uppfört 1989 och ritat av arkitekten Ralph Erskine. Byggnaden ger, genom sin röd- och vitrandiga fasad och takets uppstickande byggnadsdelar, associationer till sjömĂ€rken och periskop. Detta kommunikativa inslag var kĂ€nnetecknande för det postmoderna formsprĂ„ket. Byggnaden har Ă€ven inslag av sĂ„ kallad ”high tech” som kĂ€nnetecknas av ett utprĂ€glat anvĂ€ndande av glas och stĂ„l i materialen och av att exteriören strĂ€var efter att synliggöra byggnadens bĂ€rande strukturer samt att trappor, hissar och ventilationssystem utgör del av den arkitektoniska gestaltningen. Foto: ArildV/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0)Nya Riksbanken i Uppsala, uppförd 1989, ritad av arkitekten Carl NyrĂ©n. Den kvadratiska byggnadsvolymen, den centralt placerade glaslanterninen pĂ„ taket samt fönstrens symmetriska placering i fasaden bidrar till byggnadens strama formsprĂ„k. Den sparsmakade gestaltningen med inslag av klassicism kontrasteras av byggnadens starka fĂ€rg i en varmt röd nyans. Den internationella postmodernismens intresse för klassisk arkitektur och starka signalfĂ€rger fick en mer nedtonad framtoning i Sverige. Foto: Foto: I99pema/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0)

     

     

     

    InlĂ€gget K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden? dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • K-podd 80: Arkiv special – OvĂ€ntad studie av arkivmaterial

    K-podd 80: Arkiv special – Oväntad studie av arkivmaterial

    · K-podd

    VĂ€lkommen till Ă€nnu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i RiksantikvarieĂ€mbetets arkiv plockar fram och tittar pĂ„ spĂ€nnande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder ocksĂ„ in personer som pĂ„ olika sĂ€tt har en koppling till vĂ„rt material, exempelvis genom forskning.

    NÀr vi pratar om historiska arkiv och arkivhandlingar pÄ kulturarvsinstitutioner ser nog mÄnga en forskare framför sig, som tar del av dokument eller bilder inom ett specifikt omrÄde. Kanske som underlag till en avhandling, en utredning eller en bok. Och sÄ ser det ofta ut hos oss, Àven om alla Àr vÀlkomna att besöka vÄrt arkiv och ta del av vÄra samlingar.

    Men, finns det andra sÀtt att anvÀnda eller ta del av vÄrt arkivmaterial?

    SÄklart det gör!

    Ibland Àr anvÀndningsomrÄdet kanske lite ovÀntat. MÄnga av er lyssnare förvÀntar sig nog inte att en konstnÀr har anvÀndning av vÄr topografiska samling i sitt konstprojekt.

    I det hÀr avsnittet ska vÄr kollega Maria Jonsson, arkivarie och konstnÀr, berÀtta om ett av sina konstprojekt. DÀr arkivstudier blir en del av den konstnÀrliga arbetsprocessen och dÀr arkivmaterial anvÀnds som inspiration till konstverk.

    Nio verk som visar portarna i Ismantorps borg. Kol och akryl pĂ„ trĂ€pannĂ„. IngĂ„r i verket ”Undersökning av LĂ„nglöt 30:1”. Foto: Maria Jonsson (CC BY)

    Programledare Àr Annelie von Wowern. Avsnittet Àr inspelat av Catrine Rigefalk. Redigering Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd Àr Erik Larsson.

    ”Vegetation I”, Maria Jonsson 2022. Akryl pĂ„ akvarellpapper. Foto Maria Jonsson (CC BY)

    I Research Catalogue ligger Marias kursprojekt.

    PĂ„ Marias hemsida kan vi se fler av hennes verk.

    InlĂ€gget K-podd 80: Arkiv special – OvĂ€ntad studie av arkivmaterial dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen

    K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen

    · K-podd

    Digitaliseringen öppnar helt nya möjligheter för forskningen att ta del av större mĂ€ngder data och genomföra storskaliga analyser. Det gĂ€ller inte minst pĂ„ kulturarvsomrĂ„det. I K-podd avsnitt 79 berĂ€ttar arkeolog och osteolog Åsa M Larsson om fördelarna med ett sammankopplat och digitaliserat kulturarv pĂ„ arkeologins omrĂ„de.

    Åsa M Larsson Ă€r verksamhetsutvecklare och nu Ă€ven tillförordnad enhetschef pĂ„ RiksantikvarieĂ€mbetet. Hon samordnar myndighetens arbete med forskningsinfrastrukturen SveDigArk (SweDigArch).

    – Kulturarvet idag Ă€r utspritt pĂ„ mĂ„nga olika institutioner, baserat pĂ„ ett analogt system. Det som digitaliseringen gör Ă€r att den Ă„terskapar en helhet sĂ„ att uppgifterna kan nĂ„s överallt ifrĂ„n. Det gynnar forskningen, men det gynnar ocksĂ„ kulturarvsinstitutionerna som visar hur vĂ€rdefulla samlingarna Ă€r för kunskapsutvecklingen och hur viktigt deras digitaliseringsarbete Ă€r, sĂ€ger hon.

    Detta Àr den tredje delen av RiksantikvarieÀmbetets poddserie om digitaliseringens möjligheter. Del 1 handlade om digitaliseringen pÄ museiomrÄdet och del2 om digitaliseringen och samhÀllsbyggnadsprocessen.

    SveDigArk/SweDigArch

    SveDigArk Àr en distribuerad infrastruktur för digital arkeologi, som tillhandahÄller expertis, tjÀnster och resurser för digitalisering av arkeologisk data. Genom att tillvara och tillgÀngliggöra den enorma kunskapspotential som finns i arkeologisk dokumentation, naturvetenskapliga analysresultat och kulturarvssamlingar, skapas möjligheter att genomföra komplexa datadrivna analyser pÄ dessa material. SveDigArk har finansiering fram till 2027.

    VetenskapsrÄdets webbplats
    Swedigarchs webbplats

    InlÀgget K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen dök först upp pÄ K-blogg - RiksantikvarieÀmbetets blogg.

  • K-podd 78: Återbördande av samiska föremĂ„l och mĂ€nskliga kvarlevor

    K-podd 78: Återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor

    · K-podd

    I dagarna Äterrapporterar RiksantikvarieÀmbetet ett regeringsuppdrag till kulturdepartementet som handlar om att utreda förutsÀttningar för identifiering och Äterbördande av samiska föremÄl och mÀnskliga kvarlevor. I K-podd avsnitt 78 reder vi ut vad frÄgan handlar om tillsammans med RiksantikvarieÀmbetets utredare Kicki Eldh och Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet vid Lunds universitet.

    – Det pĂ„gĂ„r Ă„terlĂ€mnandeprocesser och det har det gjort de senaste 20 Ă„ren. Takten har dessutom ökat, sĂ€ger Kicki Eldh, utredare pĂ„ RiksantikvarieĂ€mbetet.

    RiksantikvarieÀmbetet har fÄtt i uppdrag att analysera och beskriva hur nuvarande juridiska, ekonomiska och praktiska förutsÀttningar för identifiering och Äterbördande av samiska föremÄl och mÀnskliga kvarlevor möjliggör respektive utgör hinder för ÄterlÀmnande.

    Första delen i detta uppdrag har nu lÀmnats in till kulturdepartementet. I podden samtalar vi om vad frÄgan egentligen handlar om och hur lÄngt gÄnget arbetet Àr.

    GÀst i podden Àr ocksÄ Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet vid Lunds universitet, dÀr hon ansvarar för den anatomiska samlingen i vilken det ingÄr ett antal samiska kvarlevor. Jenny Bergman har arbetat med att kartlÀgga ursprunget och ocksÄ medverkat till ÄterlÀmnande och Äterbegravning av kvarlevor frÄn museet.

    I denna första del har RiksantikvarieÀmbetet inte lagt nÄgra förslag. Det kan komma i del tvÄ som ska lÀmnas in till regeringen mars 2024. Den andra delen ska utreda förutsÀttningar för ett samordnat regelverk.

    Emil Schön Àr programledare och producent för avsnittet.

    LÀs mer och hÀmta rapporten pÄ raa.se

    InlĂ€gget K-podd 78: Återbördande av samiska föremĂ„l och mĂ€nskliga kvarlevor dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • K-podd 77: Arkiv special – MĂ„rten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid

    K-podd 77: Arkiv special – Mårten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid

    · K-podd

    MĂ„rten Sjöbeck (1886 – 1976) var en förstklassig stilist, bĂ„de som författare och fotograf. Han fotade sjĂ€lv de bilder han behövde till sina böcker och artiklar. Det blev tusentals foton. Och nĂ€rmare Ă„tta tusen av dessa svartvita fotografier, frĂ„n 1920 fram till 1950-talet finns i RiksantikvarieĂ€mbetets arkiv. Motiven Ă€r frĂ€mst kulturlandskap och kulturmiljöer i Sverige. Ofta med mĂ€nniskor, djur och byggnader pĂ„ bilderna.

    VÀlkommen att lyssna till höstens första Arkiv special. Vi som arbetar i RiksantikvarieÀmbetets arkiv plockar fram och tittar pÄ spÀnnande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder ocksÄ in personer som pÄ olika sÀtt har en koppling till vÄrt material, exempelvis genom forskning.

    Kossa i Nössemar, Dalsland, 1952. Foto: MÄrten Sjöbeck (PD)

    MÄrten Sjöbeck brukar ses som grundaren av den svenska markhistorien. Han menade att varenda liten yta har en historia av markanvÀndning, ocksÄ nÀr vi befinner oss lÄngt ut i skogen eller pÄ fjÀllet. Sjöbeck arbetade pÄ SJ och skrev böcker och fotograferade landskapsvis för att popularisera tÄgresandet. Samtidigt skrev han en lÄng rad artiklar i facktidskrifter om hur markanvÀndning skiftat genom tiderna. Det vÀckte dÄ inget större intresse, men idag har hans synsÀtt och metoder blivit ytterst vÀrdefull för natur- och kulturmiljövÄrden.

    Lybby, Hallsberg, bylandskap med hamlade askar, 1934. Foto: MÄrten Sjöbeck (PD)

    Leif Gren, tidigare antikvarie vid RiksantikvarieÀmbetet, har stor kunskap om MÄrten Sjöbeck och hans bildsamling. Tillsamman med bildarkivarien Annelie von Wowern samtalar de om det unika med Sjöbeck och hans bilder.

    Leif Gren. Foto: Leif Gren (CC BY)

    Programledare Àr Annelie von Wowern. Avsnittet Àr inspelat av Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd Àr Erik Larsson.

    PÄ Flickr Commons finns ett urval av MÄrten Sjöbecks bilder.

    I RiksantikvarieÀmbetets e-arkiv finns ca 7700 bilder av MÄrten Sjöbeck digitaliserade och tillgÀngliga genom sökfunktionen Arkivsök.

    InlĂ€gget K-podd 77: Arkiv special – MĂ„rten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg?

    K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg?

    · K-podd

    En dag i början av 1980-talet fick RiksantikvarieÀmbetets arkiv besök av en Àldre kvinna bÀrande pÄ tunga kassar och lÄdor. Hon ville donera tusentals bilder, manuskript och anteckningar för framtida forskning. Kvinnan var Berit Wallenberg. HÀr berÀttar prÀsten och författaren Lars Djerf om hennes mycket spÀnnande liv och vÀrv.

    Katedralen i Clonmacnoises klosteromrÄde vid floden Shannon, Irland, 1939. Foto: Berit Wallenberg (PD).

    I RiksantikvarieĂ€mbetets kĂ€llare pĂ„ Storgatan i Stockholm, inklĂ€md bland manliga mer eller mindre kĂ€nda arkeologer, antikvarier och andra forskare, stĂ„r Berit Wallenbergs arkiv. HĂ€r finns förutom en mĂ€ngd anteckningsböcker och manuskript ocksĂ„ en fantastisk bildsamling (ca 25 000 bilder) med motiv frĂ„n Europa och Skandinavien. Berit (1902-1995) började fotografera tidigt i sitt liv och fram till 1970-talet, men med tyngdpunkt pĂ„ 1920 – 1940-talet. I bilderna möter vi stadsmiljöer, fornlĂ€mningar, arkeologiska utgrĂ€vningsplatser, kyrkor och andra kulturhistoriska byggnader.

     

     

     

    Alter Markt (Gamla marknaden) i Magdeburg, Tyskland, 1927. Foto: Berit Wallenberg (PD).

    MÄnga bilder Àr frÄn tiden innan andra vÀrldskriget. HÀr finns dÀrför motiv pÄ miljöer som kanske inte finns kvar i dag eller som ser annorlunda ut. Det hÀr Àr helt enkelt en fantastisk kulturskatt som Àr vÀrd att lyftas fram.

    Men vem var dÄ Berit Wallenberg? Alla dessa resor som hon gjorde under en period. Varför dÄ? Vad var drivkraften?

    Lars Djerf, prĂ€st och författare, kĂ€nde under en period Berit Wallenberg. Bland annat genom mĂ„nga personliga möten och lĂ„nga samtal, fick han en fördjupad bild och förstĂ„else för vem Berit var. Lars Djerf fick senare i uppdrag av styrelsen i Berit Wallenbergs stiftelse att skriva en biografi om henne – ”Berit Wallenberg 1902-1995”.

     

     

    I det hÀr poddavsnittet vill Lars Djerf och Annelie von Wowern lyfta fram det hÀr fantastiska arkivet samt försöka ge en liten bild av vem den hÀr spÀnnande kvinnan var.

    Lars Djerf. Foto: Roger Magnusson (CC BY).

    Programledare Àr Annelie von Wowern, bildarkivarie. Avsnittet Àr inspelat av Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd Àr Erik Larsson.

    PÄ Flickr Commons finns det flera album med ett urval av Berits bilder frÄn alla hennes resor.

    I RiksantikvarieÀmbetets e-arkiv finns ca 8000 av Berit Wallenbergs bilder digitaliserade och tillgÀngliga genom sökfunktionen Arkivsök.

    Utsikt över Fiesole i Italien, 1932.
    Foto: Berit Wallenberg (PD).

     

    InlĂ€gget K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg? dök först upp pĂ„ K-blogg - RiksantikvarieĂ€mbetets blogg.

  • Laat meer zien