Afleveringen
-
Polisen upptäcker en ung mans DNA på ett automatvapen. Samma man är inblandad i Socialdemokraternas maktkamp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är 2023 och Socialdemokraternas gruppledare Ebba Östlin är på väg hem från ett styrelsemöte när en bil kör upp intill henne.
– Jag tror man hade koll på att jag var på det här mötet och att man väntade på att jag gick därifrån, säger hon.
Hon berättar att hon tittar in i bilen som ställt sig bredvid hennes.
– Och då lyfter han på handen och låtsas skjuta mig.
Kommunen sätter in särskilda säkerhetsåtgärder kring henne. Hon får inte åka kollektivt, inte gå själv till lägenheten och hon bär larm.
Men flera av hennes partikamrater menar att uppgifterna som gängkriminella i partiet är rykten eller påståenden utan bevis. Ebba Östlin:
--Så hittar man kopplingar till gängen, när man gör det så får man ingen uppbackning.
Emanuel Ksiazkiewicz är idag gruppledare för Socialdemokraterna i Botkyrka. Han menar att uppgifterna om gängkriminella var anekdotiska, och säger att allt gick rätt till vid omröstningarna under det omtalade maktskiftet i Botkryka 2023.
– När vi går tillbaka och när vi granskar så kan vi konstatera det fanns ingen infiltration av gängkriminella.
Reportrar: Frida Grönholm och Ola Sandstig
Producent: Ida Nordén
-
Gängkriminella väntar på morduppdrag inne bland barnen på en fritidsgård. Snart dyker en gängkriminell man också upp på Socialdemokraternas möten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kaliber återvänder till maktkampen i Botkyrka, där Aftonbladet och Expressen avslöjade att gängkriminella deltagit på Socialdemokraternas möten när kommunstyrelsens ordförande röstades bort. Socialdemokraterna har sedan dess hävdat att det inte skett någon infiltration av gängkriminella, och kallat uppgifterna för rykten. Än idag håller de fast vid att allt gick rätt till vid maktskiftet.
– Allting gick rätt till. Det här var personstrider, det här var konflikter om ledarskap, ingenting annat, säger Emanuel Ksiazkiewicz, idag gruppledare för Socialdemokraterna i Botkyrka.
Stängde fritidsgårdar med kriminell personal
Historien började med att kommunledningen med socialdemokratiska kommunalrådet Ebba Östlin i spetsen akut stängde de fritidsgårdar i kommunen som drevs av studieförbundet ABF. En rapport hade visat att det förekom personer med gängkriminell koppling bland både anställda och besökare.
– Hade du skickat ditt eget barn till en verksamhet där det fanns gängkriminella, säger Ebba Östlin.
ABF förnekade bilden som framkom i medierna, men Kaliber kan nu visa att de kriminella kopplingarna till ABF:s verksamhet är fler och allvarligare än tidigare känt.
Vi har sökt dåvarande företrädare för ABF Botkyrka-Salem som inte återkommit.
Reportrar: Frida Grönholm och Ola Sandstig
Producent: Ida Nordén
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Minst 60 barn har omhändertagits efter sjukvårdens larm om Münchhausen by proxy nu väljer flera av dem att berätta om sina upplevelser i uppföljaren till Elsa får inte komma hem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sedan 2012 har minst 60 barn omhändertagits efter att vården har larmat om Münchhausen by proxy. Två tongivande läkare har spridit idéer om Münchhausen by proxy – idéer som har svagt vetenskapligt stöd men som har fått fäste både inom vården och socialtjänsten.
Flera av de här barnen som idag är vuxna väljer nu att berätta för Ekot hur de drabbats.
En av dem är 17-åriga Evelina som ligger på sjukhus, svårt sjuk i anorexia. Samtidigt dör hennes pappa och familjen befinner sig i en djup kris när två kvinnor från socialtjänsten plötsligt dyker upp och säger att de måste prata med Evelinas mamma.
Reporter: Maria Ridderstedt
Producent: Gunilla Kyhlén
Ljuddesign: Sandra Pettersson
-
För att visa att nioårige Alex skadades av sina föräldrar får han på familjehemmet inte använda sin rullstol eller smärtstillande. Alex är en av de minst 60 barn som omhändertagits efter Münchhausen-larm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I vår granskning av alla fall i domstol - där det funnits misstankar från vården om Münchhausen by proxy - kan vi se att sjukvården upprepade gånger rekommenderar att barn och föräldrar ska separeras. Tanken är att se hur barnens hälsa påverkas efter separationen.
Alex omhändertogs när han var nio år. Anledningen var att hans föräldrar lät honom använda en rullstol när han inte kunde gå.
På familjehemmet togs rullstolen ifrån honom. Han berättar om hur de drog och slet i honom för att han skulle gå, allt för att visa att han förbättrats och att föräldrarna hade Münchhausen.
– Jag var ju tvungen att krypa över asfalt, grus, golv och allting däremellan.
Reporter: Maria Ridderstedt
Producent: Gunilla Kyhlén
Ljuddesign: Sandra Pettersson
-
Reportrarna får fatt i hemliga uppgifter om en av diktatorns kanske värste torterare. En man sitter på alla svar men säger sig vara rädd för sitt liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Flera vill veta var den utpekade torteraren befinner sig - hans offer och deras anhöriga, polis och åklagare i Sverige, syriska myndigheter.
Ett envist rykte säger att han har lämnat Syrien - och finns i Sverige. Kalibers reportrar följer i spåren och lyckas till slut hitta honom.
Och nu börjar också syriska myndigheter vakna.
Lyssna på serien Diktatorns svenska krigare – del 3: Att spåra en massmördare
Reportrar: Markus Alfredsson och Amr Bitar
Producent: Annika H Eriksson
-
Bland ruinerna i Damaskus berättar människor om miliser som mördade och våldtog civila. En man sägs vara särskilt farlig. Han bor i en svensk småstad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kaliber identifierar flera män från syriska milisgrupper som tagit sig till Sverige under flyktingvågen. Milismän lojala med Syriens förre diktator Bashar al-Assad, som i Sverige fortsätter sätta skräck i sina offer.
En man sticker ut. På hans sociala medier kan vi se hur han sitter på stranden och festar – i Sverige. Men han är också dömd för brott. Och i den sönderbombade stadsdelen Yarmouk finns det många som vill berätta om vad mannen utsatt dem för.
Reportrarna fortsätter sitt arbete på plats bland ruinerna i Damaskus förorter och får fruktansvärda vittnesmål om Assads svenska krigare.
Svenska medborgare som lever på välfärdsbidrag – och samtidigt ska ha slagits för diktaturen.
Lyssna på serien Diktatorns svenska krigare – del 2: Dödens vägspärr
Reportrar: Markus Alfredsson och Amr Bitar
Producent: Annika H Eriksson
-
Hani torterades svårt i ett av Syriens värsta fängelser. Nu bor han i Sverige men är övertygad om att hans värsta plågoande också lever här.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kalibers reportrar reser till Syrien för att samla vittnesmål om ”Hanis” torterare. En ökänd syrisk underrättelseofficer, som pekas ut för att plågat och dödat otaliga människor på uppdrag av diktatorn Bashar al-Assad.
Reportrarna har fått en bild – på en man som sitter i uniform på en parkbänk och dricker läsk.
Och de har ett namn: Ibrahim.
Lyssna på serien Diktatorns svenska krigare – del 1: Han som tar själar.
Reportrar: Markus Alfredsson och Amr Bitar
Producent: Annika H Eriksson
-
Fler EU-länder vill förbjuda vitt snus. Sverige protesterar kraftfullt och i underlaget till protesten läggs tobakslobbyns argument fram som fakta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nikotinkriget trappas upp när flera EU-länder, däribland Frankrike, vill förbjuda det vita snuset.
På en svensk myndighet, Kommerskollegium, rekommenderar man att Sverige ska göra som tobaksindustrin vill. Argumenten, som snuslobbyn länge för fram, når hela vägen till högsta politiska nivå.
Vi intervjuar utrikeshandelsminister Benjamin Dousa och den myndighet som använt tobaksindustrins argument. Där konstaterar utredaren att de framöver behöver granska uppgifter som kommer in till dem mer noggrant.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare: Klas Wolf Watz -
I Sverige ser snuslobbyn framsteg i politiken. Men förbud hotar i andra EU-länder och en lobbyist vänder dig till regeringen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När lobbyisten Patrik Strömer börjar jobba med snusfrågan är intresset i politiken svalt. Men snart är fler intresserade och argument de för fram är ibland närmast identiska med tobaksindustrins. Moderaterna Benjamin Dousa och Maria Malmer Stenergard hör till de intresserade.
Efter valet 2022 lägger Sverige om sin tobakspolitik, men flera EU-länder hotar med förbud mot det vita snuset.
I del fem av Ekots granskning Nikotinkriget hör vi hur lobbyisten Patrik Strömer vill att Sverige markerar mot andra länder, och söker stöd i Regeringskansliet.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare: Klas Wolf Watz -
Hur sann är framgångssagan om hur Sverige slutade röka? Ekot granskar uppgifterna och söker upp tobaksjätten Philip Morris för att få svar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Teorin att svenskarna röker mindre än andra tack vare snuset marknadsfördes redan för över 20 år sedan av snustillverkaren Swedish Match
I del fyra av Nikotinkriget granskar Ekot uppgifterna bakom det ”svenska exemplet” och reser till Visby, där tobaksbolag och branschaktörer minglar på Almedalsveckan.
Vi intervjuar Anette Rosengren, Nordenchef för Philip Morris som äger Swedish Match, som beskriver Sverige som nära “rökfritt”. Och så frågar vi om hennes bolag finansierat initiativ som Smoke Free Sweden och Quit Like Sweden.
Vi söker också konkurrenten British American Tobacco, som äger varumärket Velo, Sveriges bäst säljande vita snus.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare: Klas Wolf Watz -
En svensk professor blir plötsligt populär i tobaksbranschen. Har forskare som han blivit lösningen när branschen vill få ut sitt budskap?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Efter att professor Fredrik Nyström vid Linköpings universitet berättat om en studie om snus hoppar hela tobaksindustrin på honom. Han blir en efterfrågad röst i nikotindebatten. Han skriver för Snusbolaget Haypp, och snart reser han världen runt för att prata om snus.
I del tre av Ekots granskning Nikotinkriget möter vi också snuslobbyisen Patrik Strömer, generalsekreterare för Snustillverkarföreningen som finansieras av de stora tobaksbolagen, med unik inblick i hur lobbyn arbetar.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare: Klas Wolf Watz -
I en internationell kampanj lyfts Sverige fram som bäst i världen. Rökningen har besegrats. Men när Ekot frågar vem som ligger bakom blir svaren få.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På ett trendigt kontorshotell i London är budskapet tydligt: Världen borde överge rökningen och ”quit like Sweden”. Det vita snuset och andra rökfria produkter ses som vägen dit.
De svenska nikotinpåsarna marknadsförs även på en solig uteservering i Stockholm av tobaksjätten British American Tobacco.
Sverige beskrivs som ”rökfritt” och som en förebild för resten av världen. Flera nybildade organisationer säger att andra länder kan rädda liv genom att kopiera den svenska modellen med snuset och de vita nikotinpåsarna.
Den andra delen av Ekots granskning Nikotinkriget undersöker vilka som ligger bakom kampanjerna för den rökfria omställningen. Spåren leder bland annat till Delon Human och hans organisation Health Diplomats i schweiziska Genève.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare: Klas Wolf Watz -
Sverige visar vägen när tobaksjättarna omfamnar rökfria produkter, som det vita snuset. Och en expert på folkhälsa byter plötsligt sida.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nikotinkriget är en granskande poddserie från Ekot om lögner, lobbyism och världspolitik där en svensk innovation – en vit liten påse fylld med nikotin – spelar huvudrollen.
Tobaksindustrin är känd historiskt för tillvägagångssätt där tvivel och betalda frontgrupper kan användas för bromsa regleringar. Vi hör hur konflikten tar ny form när cigaretten ska fasas ut till förmån för rökfria produkter.
En som byter sida är WHO-veteranen Derek Yach. Han går från att bekämpa tobaksbolagen till att samarbeta med tobaksjätten Philip Morris genom stiftelsen Foundation for a Smoke-Free World, som ska snabba på omställningen mot en rökfri värld. Vad är folkhälsa, vad är lobbyism – och vem sätter agendan?
Det här är första delen av sex i Ekots granskning Nikotinkriget.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare: Klas Wolf Watz -
En lagändring har gjort att upp till hundra personer per år felaktigt tas bort ur folkbokföringen. Vi träffar Lena som är en av dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är en vårdag i maj som Lena besöker socialtjänsten för att börja ordna upp sitt liv efter en lång tid med svårigheter.
Då får hon en chock:
– Jag trodde det hade blivit något fel i systemet.
Det verkar som att Lena inte finns längre. Hon är försvunnen i folkbokföringen.
– Jag kan knappt gå till doktorn. För det blir en massa problem i deras register och datorn och sådär. Jag kommer inte åt mitt bankkonto, Jag får inte ha bank -id.
Det ska visa sig att det är fler som har hamnat i samma situation.
Lagen som ändradesGenom åren som hemlös har Lena alltid varit registrerad i folkbokföringen på ett eller annat sätt.
– Jag trodde jag var skriven på kommunen.
Att vara skriven på kommunen innebär att man fortfarande är registrerad i folkbokföringen även om man saknar en fast bostadsadress. Då får man stå skriven hos den kommun där man spenderar mest del av sin tid.
Så var det för Lena fram till det där besöket på socialkontoret i maj förra året då hon får veta att det inte stämmer längre. Det står att hon är försvunnen.
Det var 2022 som folkbokföringslagen ändrades i syfta att bland annat komma åt välfärdsbrottslighet. Sedan dess har Skatteverket blivit hårdare i sina bedömningar.
Tidigare kunde hemlösa, på liknande sätt som Lena tidigare var skriven på kommunen, stå kvar i folkbokföringen som ”utan känd hemvist” i två år även om Skatteverket inte fick kontakt. Vilket innebar att man var registrerad i Sverige, men utan adress och utan att det var känt vilken kommun man vistades i. Men efter lagändringen avregistreras hemlösa i stället som försvunna direkt om Skatteverket inte får kontakt under en utredning.
Det förs ingen statistik över hur många som drabbats, men Skatteverket uppskattar att det rör sig om upp till hundra socioekonomiskt utsatta eller hemlösa per år sedan lagändringen. Tobias Wijk är utvecklingsstrateg på Skatteverket.
– Med utökad kontroll och lite ökade krav på den medverkan som krävs från enskilda så är vår bedömning att det är fler från den här målgruppen som har blivit avregistrerade som försvunna.För att inte bli avregistrerad krävs det, som minst, att man har någon form av kontakt med Skatteverket eller andra myndigheter. Å oavsett om man är hemlös eller inte har varje enskild person själv ansvar för att uppdatera sina uppgifter till Skatteverket eller medverka när de gör en kontroll eller utredning. Men många hemlösa som diakonen Em Jakobsson på Stadsmissionen i Göteborg möter lever ett liv långt ifrån den verkligheten och myndighetskontakt.
– Jag möter också ibland attityden att då är det ju självvalt. Du har valt att leva utanför samhället och då får man skylla sig själv. Men i min värld är det aldrig riktigt så enkelt. Ofta, enligt min erfarenhet, så har det hänt någonting eller kanske flera saker. Man kanske har blivit kränkt eller illa behandlad av myndigheten och då tänker jag att då kan man inte stå med gott samvete och säga: ja, då får man skylla sig själv. Det tycker jag är både okristligt och ett rätt otäckt sätt att se på människor, säger Em Jakobsson.
Reporter: Emilie Lindholm
Producent: Malin Marcko
Slutmix: Max Persson
-
Ritaj övertalades att åka med på en semesterresa. Farid togs till sina föräldrars hemland. Båda hölls kvar mot sin vilja. Om hur reseförbud kan stoppa hedersresorna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Jag har en dålig känsla. Jag försöker vara hoppfull och tänker att min familj inte kommer att göra något. De är inte så hemska.
Ritaj, som vi kallar henne, blev övertalad att följa med på en semester med familjen. Men resan tar en oväntad vändning och slutar i ett varmt hus i Syrien. Där blir hon ifråntagen först mobilen sen passet.
– Jag förlorade allt hopp.
”Farid” blev också han lurad med en semesterresa. Först på plats i föräldrarnas hemland i Mellanöstern förstår han att meningen är att han inte ska tillbaka till Sverige.
– Jag tänkte att mitt liv är förstört, att min pappa kommer att slå mig eller göra något dåligt mot mig, för här kan han göra vad han vill.
Varje år förs barn och ungdomar mot deras vilja bort från Sverige. Men sedan 1 juni 2024 finns utökade möjligheter för sociala myndigheter att förebygga bortförandena. Då utvidgades lagen om utreseförbud för barn från att gälla bortgifte och könsstympning till att också omfatta risken för att ett barn fara illa - psykiskt eller fysiskt - av ett bortförande.
Lagen om utreseförbud utvidgadesMen den lagen skulle kunna användas oftare. Det menare Hanna Linell, som forskar om bland annat hedersförtryck och bortförande vid Stockholms universitet.
– Vi ser att det är stora kommunala skillnader i hur man utnyttjar den här nya lagstiftningen. Så troligtvis har vi inte nått så många barn som skulle kunna nås av den här förebyggande åtgärden.
Det menar också Sara Mohammad ordförande i Gapf som bland annat jobbar med stöd till bortförda barn och ungdomar, flertalet av dem har inte haft utreseförbud trots att det situation varit känd av myndigheterna.
– Absoluta majoriteten har varit kända för sociala myndigheter, för skolan och i vissa fall för polisen - och man har inte skyddat barnet och förebyggt att det blir bortfört, säger hon.
För Ritaj förändrades livet i grunden efter den påhittade semesterresan. Det gjorde det också för Farid:
– Mina vänner de går i gymnasiet nu. Det är inte länge tills de är klara med skolan och har ett jobb. Och körkort. Jag har ingenting, säger Farid.
Lyssna på De bortförda barnen i appen - om barnen som utsätts för hedersförtryck och förs bort av sina föräldrar och som ofta själva får ta ansvar både för sin säkerhet och resan hem - och varför lagen som kan stoppa det inte används mer.
Reporter: Lena Pettersson
Producent: Annika H Eriksson
Slutmix: Mellekeh Meyer
-
Kry inför ett nytt bonussystem. Det kallas Pay Per Meeting och gynnar snabba läkare. Snart känner läkare att de måste jaga sekunder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är 2022 och investerare har börjat ställa nya krav på Kry och andra techbolag. De behöver gå mot lönsamhet mycket snabbare. Och nätläkare kan öka sin lönsamhet genom att ha kortare patientbesök, fler patienter i timmen, eftersom de får betalt i styckpris genom utomlänsersättningen.
Kry inför ett bonussystem som kallas Pay Per Meeting, och som gynnar snabba läkare. Dessutom rangordnas läkarna i grupper efter hur snabba de är. Kry har också kontrollmekanismer, exempelvis att läkarna ska få godkända journalgranskningar.
Nu förändras vården som Kry Digital ger, vittnar flera läkare i granskningen. Det går allt snabbare. Men hur snabbt kan en läkare jobba? Kan en digital läkare ta 100 patienter på en dag?
– Jag tycker att det är bedrövligt, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann när hon får ta del av Ekots granskning.
Krys vd, Kalle Conneryd Lundgren:
– Vi premierar inte snabbhet på bekostnad av kvalitet.
Nätläkarna är en granskning från Ekot i två delar.
Reportrar: Sven Carlsson och Emelie Rosén
Producent: Lisa Helgesson
Musik och ljuddesign: Ludvig Jansson
Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
-
Med visionen att avlasta sjukvården når Kry miljardvärderingar. Men plötsligt kommer krav på vinst och snart kallas läkare till ett möte.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Debatten om digitala vårdgivare har rasat i över tio år.
När digitala vårdgivare som Kry, Doktor.se och Min Doktor började ta betalt styckvis för digital vård, genom utomlänsersättningen, menade vissa att det skulle avlasta sjukvården. Andra menade att nätläkarna ledde till en överkonsumtion av vårdens resurser, och att de sysslade med ”onödig” vård.
Kry blir snabbt en dominerande aktör.
Nätläkarbolaget utvecklar ny teknik, använder AI-verktyg och har, enligt läkare i granskningen, det smidigaste journalsystemet. Dessutom finns Kry tillgängligt som en app direkt i patientens telefon. Men efter några år fattar Kry ett antal beslut som, enligt vittnesmål i granskningen, kommer att påverka vården de ger. Beslut som varit okända utanför Kry – tills nu.
Nätläkarna är en granskning från Ekot i två delar.
Reportrar: Sven Carlsson och Emelie Rosén
Producent: Lisa Helgesson
Musik och ljuddesign: Ludvig Jansson
Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
-
I Europa växer ett nytt hot fram. Europol och EU kommissionen larmar om vad som kan hända när drönare hamnar i fel händer. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lett till att utvecklingen av drönare, som vapen, gått snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Drönare i händerna på kriminella och terrorister är i dag ett hot mot civilsamhället, det skriver både Europol och EU kommissionen i rapporter om hotet från drönare. De vill nu se högre beredskap i medlemsländerna.
”Anders” jobbar som skyddsvakt och menar att han idag inte kan agera om en drönare närmar sig det skyddsobjekt han ska bevaka.
– Vi pratar om drönare som ett jätteproblem, men vi står handfallna. Säger skyddsvakten Anders som egentligen heter något annat.
Kalibers granskning visar att terrorister planerat att använda, eller har använt drönare för att utföra dåd i väst. I Belgien avblåstes ett terrorattentat i oktober - där drönare försedd med en bomb skulle användas mot premiärministern.
Får inte ha störsändareFör att stoppa en drönare som utgör ett hot kan man antingen störa ut den med störsändare- eller skjuta ner den. Men störsändare får skyddsvakter enligt lag inte ha och Anders menar att det är nästintill omöjligt att skjuta ner en drönare som flyger in över ett skyddsobjekt:
- Det enda vi kan göra är i princip att höra att den kommer. Den mänskliga kapaciteten är alldeles för begränsad för att träffa ett sådant mål. Det är ju mest att man rapporterar och håller tummarna att det inte är skarpt läge.
Tobias Stenström, chef för drönarskydd i polisregion Väst, har följt utvecklingen nära:
– Jag har ju själv varit i delar i Europa där det är ett jätteproblem. Där man flyger stora drönare med narkotika, med vapen och smugglar naturligtvis. Och där de dessutom släpper saker på fängelser.
Misstänkt smugglingKalibers granskning visar att även kriminalvården i Sverige misstänker att smugglingsförsök med drönare skett vid svenska fängelser.
- Vad är nästa steg då? Det är där någonstans som jag ser en fara. Det är en ganska konkret fara, menar Tobias Stenström.
Han säger att polisen har antidrönarförmåga, där man kan störa ut drönare, men att den, som en insatsstyrka, inte finns överallt.
Samtidigt menar han också att det är svårt att hantera drönare i urbana miljöer.
– Du skjuter inte ner någonting. Och det kommer alltid vara svårt att göra i en framför allt urban miljö, säger Stenström.
Åsa Evrensel, samordnare för polisens nationella drönarskydd, säger att arbetet med skyddet pågår men vill inte gå in på detaljer:
– Vi har en förmåga och vi arbetar för att öka den förmågan
Reporter: Elsa Henriksdotter
Slutmix: Oskar Lindholm
Producent: Malin Marcko -
Läkare anmäls av arbetsgivare för att vara en fara för patienterna. Ekot har granskat Genvägen till läkarleg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Svenskar som fick bottenresultat på högskoleprovet åker utomlands för att utbilda sig till läkare. De skulle inte ha haft en chans att komma in på läkarutbildningen i Sverige, varken via högskoleprovet eller betygen.
Ekots granskning visar att flera sedan har anmälts av sina arbetsgivare till Inspektionen för vård och omsorg. De beskrivs som en fara för patienterna. Det kan handla om stora kompetensluckor, att inte kunna värdera röntgen och labbsvar.
En arbetsgivare skriver i anmälan: ”Vi har fått ringa in ett antal patienter och komplettera med prover och nya läkarbesök.” En annan arbetsgivare beskriver att läkaren fokuserar på ovanliga orimliga diagnoser för alla patienter.
Cirka 1700 svenskar fick under perioden 2020–2025 en svensk läkarlegitimation efter utbildning i något av de nyare EU-länderna i Öst- och Centraleuropa. Detta med hjälp av ett särskilt EU-direktiv som gör att läkarutbildningar automatiskt ska godkännas. I några av de här länderna finns läkarutbildningar på engelska.
Det visar sig att nära hälften av de nyblivna läkarna vi tittat på har gjort högskoleprovet, och vi kan se att de allra flesta inte skulle ha kommit in på en läkarutbildning i Sverige med hjälp av sitt resultat.
Ekots granskning visar att drygt 150 har fått 0,5 poäng eller lägre – av 2,0. Två av dem har skrivit provet tre gånger och aldrig kommit över 0,25. Men samtliga fick alltså svensk läkarlegitimation efter sina studier utomlands för att kunna arbeta på vårdcentraler och sjukhus i Sverige.
Reportrar: Alexander Gagliano, Kina Pohjanen och Carl Friborg
Producent: Gunilla Kyhlén
Ljudmix: Ludvig Jansson
Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
-
14-årige Mohamed försvann. P4 Jönköping kunde avslöja att polisen inte tog mammans oro på allvar. Han hittades senare mördad. Vi vill varna för våldsamma beskrivningar i programmet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är en ljum julikväll och i en lägenhet i Enskede sitter en 14-årig pojke på parkettgolvet. Händerna är bakbundna och munnen tejpad.
Samtidigt ringer en 12-årig flicka till polisen. Flickan översätter från somaliska åt sin oroliga mamma, som vill ha polisens hjälp att leta efter sin försvunne son.
Polisen tror inte att pojken är i fara och avslutar ärendet. Några timmar senare körs pojken ut i skogen och knivhuggs till döds.
Mamman och lillasystern ringer flera gånger till polisen, utan att bli tagna på allvar. Istället för att förhöra mamman med tolk, raljerar polisen i interna telefonsamtal om att ringa mamman på sin ”bästa somaliska”.
Till slut lyckas familjen på egen hand spåra en tonåring som har information om vad som hänt pojken. Men inte ens då agerar polisen.
Varför letade inte polisen efter 14-årige Mohamed?
I ett granskade reportage går P4 Jönköpings reportrar till botten med vad som egentligen hände den där veckan i juli 2023 när Mohameds familj vädjade om polisens hjälp. Kalibers specialversion av granskningen skildrar samtalen mellan polisen och Mohameds 12-åriga lillasyster, och hennes desperata försök att få polisen att ta hennes familj på allvar.
Efter P4 Jönköpings granskning inledde Justitieombudsmannen en granskning för att ta reda på om polisen brutit mot grundlagen. Både justitieministern och rikspolischefen kallades till Justitieutskottet för att svara på hur de ser till att något liknande aldrig händer igen. Diskrimineringsombudsmannen, som vill att myndigheter slutar använda barn som tolkar, har för första gången någonsin stämt polisen för diskriminering.
Flera chefer inom polisen har tagit avstånd från polisens bemötande av Mohameds familj, men Polismyndigheten anser sig inte ha diskriminerat familjen.
När det gäller polisens beslut att inte leta efter Mohamed har den ansvarige på polisens regionledningscentral sagt att polisen inte alltid letar efter ungdomar som försvunnit, eftersom många håller sig borta frivilligt och dyker upp inom några dygn. Idag agerar polisen på ett helt annat sätt när ungdomar försvinner från HVB-hem.
P4 Jönköpings granskning har nominerats till Stora Journalistpriset och vunnit Föreningen Grävande Journalisters pris Guldspaden.
Reportrar: Petra Levinson och Markus Engberg, P4 Jönköping
Producent: Annika H Eriksson
Tekniker: Robert Egnelius
Slutmix: Mattias Miselli
- Laat meer zien
