Afleveringen
-
Att bara orsaka skada kan aldrig i sig utgöra brott. Det beror pĂ„ att straff förutsĂ€tter skuld - nĂ€rmare bestĂ€mt antingen uppsĂ„t eller oaktsamhet. I detta avsnitt pratar vi om vad skuld innebĂ€r i praktiken och vilka svĂ„righeter som kan uppstĂ„ i enskilda fall. Om en bilist kör pĂ„ och dödar en fotgĂ€ngare â hur ska domstolen egentligen avgöra om det som intrĂ€ffat Ă€r ett oaktsamhetsbrott, en ren olyckshĂ€ndelse eller till och med uppsĂ„tligt dödande? Vi pratar om vĂ„rdslöshet, rysk roulett, likgiltighetsuppsĂ„t, en mördare som sköt fel person och om ett mycket mĂ€rkligt jaktbrott.
-
Brott och straff Àr idag en av de viktigaste valfrÄgorna för mÄnga vÀljare. Under de senaste mandatperioderna har stora förÀndringar av straffsystemet genomförts och regeringspartierna pratar om ett paradigmskifte i kriminalpolitiken. Vad Àr det egentligen som förÀndras? Vilket Àr det gamla paradigmet som nu ska bytas ut? Var brottsbalken en kompromisslösning som i sjÀlva verket gjorde alla missnöjda? Och varför verkar det som att forskare och politiker idag Àr osams om straffrÀtten? Vi pratar med straffrÀttsdoktoranden Sigrid Nikka om behandlingsideologi, straffskÀrpningar, daltande, rÀttvisa, symbolpolitik och den ikoniska pÄföljdsreformen 1989. Och sÄ avslöjar vi att Kriminalsamtal förbereder en valspecial.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Att bli utsatt för brott kan förstĂ„s göra mĂ€nniskor riktigt arga â vad hĂ€nder om vi i stĂ€llet för att ringa polisen agerar sjĂ€lva? Ibland blir man kanske tvungen att ingripa sjĂ€lv â vad fĂ„r man göra i sjĂ€lvförsvar eller i en nödsituation utan att riskera att bli straffad? Vi pratar om envarsgripanden, lynchningar, klimatnöd, civil olydnad, Dumpens pedofiljakt och om vad som egentligen Ă€r poĂ€ngen med att staten har monopol pĂ„ vĂ„ld och bestraffning.
-
I detta avsnitt svarar vi pĂ„ frĂ„gor: Ăr det omoraliskt att begĂ„ brott? Ăr livstidsstraff verkligen pĂ„ livstid? Vad tĂ€nker vi om utvisning? Vilka lagar vill vi Ă€ndra? Vilka brott pĂ„verkar oss mest? Hur mycket bryr sig lagen om kĂ€nslor? Borde inte straffen vara högre? Ăr straff effektivt? Vill mĂ€nniskor vara laglydiga? Kan alla bli mördare? Och varför startade vi egentligen den hĂ€r podden? Tack till gymnasieeleverna och lĂ€rarna pĂ„ S:t Petri skola i Malmö för frĂ„gorna! Om du vill att vi ska svara pĂ„ dina frĂ„gor â hör av dig till oss pĂ„ Facebook eller Instagram eller via www.kriminalsamtal.se.
-
MĂ„ste vi lĂ„ta lĂ€karen pĂ„ vĂ„rdcentralen undersöka och kĂ€nna pĂ„ vĂ„r kropp? Ăr det inte grovt vĂ„ld att skĂ€ra upp och operera en annan mĂ€nniska? Och vad hĂ€nder om vĂ„rden inte botar utan i stĂ€llet leder till mer skada?
Varje Är drabbas cirka 100 000 patienter i Sverige av skador som hade kunnat undvikas. Det kan handla om resursbrist, överbelÀggning eller vÄrdpersonalens misstag i arbetet. I över 1000 av dessa fall leder vÄrdskadorna till att patienten avlider. Det Àr ungefÀr tio gÄnger fler som dör av vÄrdskador Àn som avlider till följd av dödligt vÄld. Bör dessa dödsfall ses som olyckor i en komplex och riskfylld verksamhet, eller kan de utgöra brott?
I detta avsnitt samtalar vi om hur sjukvÄrden och straffrÀtten förhÄller sig till varandra. Vi talar om den juridik som förklarar varför den dagliga sjukvÄrden kan hantera vÄra kroppar ganska brutalt utan att det Àr brottsligt. Vi funderar ocksÄ pÄ om juridiken rÀcker till för att ge rÀttssÀkerhet Ät bÄde patienter och vÄrdpersonal.
-
NĂ€r det sker sĂ„ kallade vansinnesdĂ„d â plötsliga och oprovocerade vĂ„ldsdĂ„d pĂ„ offentliga platser â vĂ€cker det alltid stor oro och rĂ€dsla. I mĂ„nga av dessa fall visar det sig att gĂ€rningspersonen lider av psykisk ohĂ€lsa, och bĂ„de medierapporteringen och den allmĂ€nna debatten riskerar att förstĂ€rka stigmatiserande fördomar om att psykisk sjukdom gör mĂ€nniskor farliga.
Men finns det egentligen nÄgot samband mellan vÄldsbrott och psykisk ohÀlsa? GÄr det att förebygga vansinnesdÄd? Och hur hanterar straffrÀtten personer som, pÄ grund av svÄr psykisk sjukdom eller funktionsnedsÀttning, saknat förmÄga att förstÄ eller kontrollera sitt handlande?
Vi pratar om rĂ€dsla och farlighet, om tillrĂ€knelighet och rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd â och om ett fall dĂ€r en domstol blev tvungen att avgöra om DjĂ€vulen Ă€r en mĂ€nniska i straffrĂ€ttslig mening.
Detta Àr del 2 av 2.
-
NĂ€r det sker sĂ„ kallade vansinnesdĂ„d â plötsliga och oprovocerade vĂ„ldsdĂ„d pĂ„ offentliga platser â vĂ€cker det alltid stor oro och rĂ€dsla. I mĂ„nga av dessa fall visar det sig att gĂ€rningspersonen lider av psykisk ohĂ€lsa, och bĂ„de medierapporteringen och den allmĂ€nna debatten riskerar att förstĂ€rka stigmatiserande fördomar om att psykisk sjukdom gör mĂ€nniskor farliga.
Men finns det egentligen nÄgot samband mellan vÄldsbrott och psykisk ohÀlsa? GÄr det att förebygga vansinnesdÄd? Och hur hanterar straffrÀtten personer som, pÄ grund av svÄr psykisk sjukdom eller funktionsnedsÀttning, saknat förmÄga att förstÄ eller kontrollera sitt handlande?
Vi pratar om rĂ€dsla och farlighet, om tillrĂ€knelighet och rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd â och om ett fall dĂ€r en domstol blev tvungen att avgöra om DjĂ€vulen Ă€r en mĂ€nniska i straffrĂ€ttslig mening.
Detta Àr del 1 av 2.
-
à terfallsförbrytare som friges och direkt begÄr nya vÄldsbrott eller sexualbrott vÀcker frÄgor om i vilken utstrÀckning straffsystemet kan och bör ingripa mot enskilda i förebyggande syfte. Just nu förbereds införandet av den nya pÄföljden "SÀkerhetsförvaring" - ett tidsobestÀmt frihetsberövande för sÀrskilt farliga Äterfallsförbrytare. Men, kan vi verkligen lÄsa in mÀnniskor för brott de Ànnu inte har begÄtt? Och kanske aldrig skulle ha begÄtt? Hur sÀkert kan vi veta vilka som Àr 'farliga' och inte? Vem kan göra riskbedömningar och hur gÄr de till? Vi diskuterar dilemmat med att det som Àr mest skrÀmmande ocksÄ Àr det som Àr mest ovanligt och dÀrmed ocksÄ det som Àr svÄrast att förutse. Kan vi skapa ett samhÀlle dÀr vi inte mÄste leva med risken att rÄka ut för nÀsta 'Nytorgsman', och vad fÄr det i sÄ fall kosta?
-
FÀngelsestraffet Àr pÄ mÄnga sÀtt sinnebilden för bestraffning: att bli inlÄst och leva i en fÀngelsecell. I detta avsnitt samtalar vi om att fÀngelset kan betyda mÄnga saker. Det kan vara sjÀlva byggnaden; det kan vara ofriheten som den dömde utsÀtts för; det kan vara förhoppningar om vad som ska hÀnda under tiden som nÄgon sitter i fÀngelse. Vi funderar över om fÀngelset Àr mitt i samhÀllet eller om det kanske Àr en plats utanför och bortom samhÀllet. Vilka idéer ligger egentligen bakom systemet med fÀngelsestraff och fÀngelseceller? Praktiken att lÄsa in mÀnniskor som straff tillkom för inte sÄ lÀnge sedan, mitt i ett sammelsurium av upplysning, industrialisering och rasbiologi. De nordiska lÀnderna har under 1900-talet haft som ideal att minska anvÀndningen av fÀngelsestraff, men idag genomgÄr Sverige den största fÀngelseexpansionen i modern tid. Hur Àr det egentligen - Àr fÀngelset en succé eller ett fiasko?
-
BÄde den svenska grundlagen och internationella överenskommelser om mÀnskliga rÀttigheter förbjuder dödsstraff, kroppsstraff, tortyr och annan omÀnsklig eller förnedrande bestraffning. Samtidigt innebÀr alla straff nÄgon form av begrÀnsning av rÀttigheter. Hur fungerar egentligen mÀnskliga rÀttigheter? Var kommer de ifrÄn, varför finns de och vad hÀnder om vi bryter mot dem? Kan straff verkligen bÄde krÀnka och skydda rÀttigheter samtidigt? Vi pratar med offentligrÀttsforskaren Moa Dahlin om mÀnniskovÀrde, auktoritÀra stater, rÀttvisa rÀttegÄngar, oskyldighetspresumtionen, förutsebarhet, likabehandling, kritik mot Sverige och om rÀtten att fÄ en filt.
-
I förra avsnittet pratade vi om straffrÀttens bild av mÀnniskan. I detta avsnitt undersöker vi om straffrÀtten ocksÄ har en viss bild av hur verkligheten ser ut och om det kan pÄverka straffrÀttens förmÄga att lösa problem och skipa rÀttvisa. StraffrÀtten Àr ganska bra pÄ att hantera enstaka handlingar, men hur Àr det med mer komplexa hÀndelseförlopp? Vad hÀnder nÀr vi försöker anvÀnda straffrÀtt för att hantera fenomen som miljöförstöring och vÄld i nÀra relationer? Vi pratar om tid och rum, kausalsamband, rÀttssÀkerhet och om fall dÀr det kanske Àr verkligheten som inte riktigt lyckas fÄnga straffrÀtten. Och sÄ tar vi (Àntligen) ett snack om tunneln genom HallandsÄsen.
Detta Àr det andra av tvÄ lite lÀngre avsnitt dÀr vi pratar om straffrÀttens grÀnser pÄ ett mer abstrakt plan.
Med straffrÀttsforskarna Sverker Jönsson och Tova Bennet.
-
I lagar och domar framtrÀder en bild av mÀnniskan som en enskild och sjÀlvstÀndig individ som styr sina handlingar och förstÄr verkligheten och sitt eget handlande pÄ ett rationellt sÀtt. Men Àr vi verkligen sÄ rationella och fria som straffrÀtten tror? Och om straffrÀttens bild av mÀnniskan inte stÀmmer sÄ bra med hur vi verkligen fungerar, blir det dÄ orÀttvist att straffa eller finns det goda skÀl för att straffrÀtten utgÄr ifrÄn en förenklad, kanske lite felaktig, schablonbild av mÀnniskan? Vi pratar om rÀdsla, ilska och andra kÀnslor, om rationalitet och fri vilja, om individ, kontext och struktur. Och lite om Twin Peaks.
Detta Àr det första av tvÄ lite lÀngre avsnitt om straffrÀttens grÀnser pÄ ett mer abstrakt plan. I nÀsta avsnitt pratar vi om straffrÀttens bild av verkligheten.
Med straffrÀttsforskarna Sverker Jönsson och Tova Bennet.
-
Idag Ă€r brottsoffret en huvudperson i kriminalpolitiken och syftet med mĂ„nga kriminalpolitiska förslag sĂ€gs vara mer rĂ€ttvisa för brottsoffer. Samtidigt Ă€r brottsoffret pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt fortfarande en bifigur under en rĂ€ttegĂ„ng. Vad Ă€r egentligen viktigt för den som blir utsatt för brott och hur kan brottsoffers intressen uppmĂ€rksammas och tillgodoses pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? StĂ„r brottsoffers och gĂ€rningspersoners intressen alltid emot varandra? Ăr straff enda vĂ€gen till upprĂ€ttelse?
Med straffrÀttsforskarna Sverker Jönsson och Tova Bennet.
-
Runt om i vÀrlden och lÄngt tillbaka i historien har det funnit sÀrskilda regler för barn och unga som begÄr brott. Idén Àr att barn inte har en lika utvecklad ansvarsförmÄga som vuxna och Àr mer kÀnsliga för straff, att straffa barn lika hÄrt som vuxna blir dÀrmed bÄde orÀttvist och kan fÄ negativa konsekvenser för ungas utveckling och anpassning i samhÀllet. Vad Àr grunden för denna idé, och gÀller den oavsett brottslighetens allvar? Hur kan vi förstÄ dagens kriminalpolitiska utveckling med hÄrdare tag mot unga - handlar reformerna verkligen om att minska ungdomsbrottsligheten, eller motiveras de av nÄgot annat? Kan det finnas anledningar att straffa unga lagövertrÀdare mer, Àven om det fÄr negativa samhÀllseffekter?
Med straffrÀttsforskarna Tova Bennet och Sverker Jönsson.
Ljudbearbetning Christian Svensson.
-
StraffrĂ€tten vĂ€xer. De senaste decennierna visar en tydlig trend med mer kriminalisering och hĂ„rdare straff - fler personer straffas och med mer ingripande pĂ„följder. Denna repressiva kriminalpolitik motiveras av att brottsligheten ökar, eller att den Ă„tminstone har blivit allvarligare och utgör ett större hot mot tryggheten i samhĂ€llet. Ăr fler och hĂ„rdare straff verkligen ett effektivt sĂ€tt att minska den allvarliga brottsligheten? Och om det inte Ă€r det, finns det andra skĂ€l att utdöma hĂ„rdare straff? Hur ska vi veta nĂ€r straffnivĂ„n Ă€r tillrĂ€ckligt hög? Och kan lagarna om brott och straff bli sĂ„ ingripande att det i stĂ€llet Ă€r straffrĂ€tten som blir ett hot mot vĂ„r trygghet?
Med straffrÀttsforskarna Tova Bennet och Sverker Jönsson.
Ljudbearbetning Christian Svensson.
