Afleveringen

  • Zijn er afleveringen die ontbreken?

    Klik hier om de feed te vernieuwen.

  • Synen på de som har Downs syndrom har förändrats mycket över åren, men fortfarande är diagnosen omgärdad av fördomar. Hur kan man leva med Downs syndrom i dagens Sverige? I det här programmet möter vi 7-åriga Liv och 25-åriga Johan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Johan har precis flyttat hemifrån, och han är en av få personer med Downs syndrom som har ett riktigt jobb, på den ordinarie arbetsmarknaden.

    Han får frågan om vad det roligaste med hans jobb är.

    – Det är att fylla på vattenflaskorna, svarar han.

    Johan arbetar som bistrobiträde och förutom att han är ansvarig för vattenflaskorna, plockar han disk. Och att han, trots sin diagnos, kunnat etablera sig på arbetsmarknaden grundar sig i ett starkt engagemang från hans föräldrar.

    – Det är en målmedveten satsning från mig och min man. Jag tror Johan var ungefär ett år när jag första gången tänkte tanken ”det måste finnas en plats för honom i det vanliga samhället”, säger Johans mamma Katarina Rahm.

    Medverkar i programmet gör:
    Solveig Laine, vars lillebror, Dag, med Downs syndrom växte upp på institution på 50 och 60-talet
    Mickan Lüning från Svenska Downföreningen
    Ulrika Wester Oxelgren,  barnläkare och barnneurolog i Uppsala. Hon har varit med och arbetat fram det medicinska vårdprogrammet som finns i Sverige för uppföljning för barn med Downs syndrom.  
    7-åriga Liv som har Downs syndrom
    Livs mamma Karen Flö, hennes storasyster Nora och pappa Daniel Bjugård.
    Johan Rahm som i restaurangen på Fotografiska museet, och hans mamma Kristina Rahm.

    Programledare och reporter Stina Näslund
    Producent Alice Lööf

    Programmet är förinspelat

  • Det händer hemska, oförutsedda saker varje dag. Det kan vara plötslig sjukdom, ett grovt brott eller en olycka. Hur de som finns i närheten reagerar kan spela stor roll det kan rädda liv. Är du beredd?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    En solig dag, i en idyllisk liten kuststad vid havet, händer det värsta man kan tänka sig. En helt främmande gärningsperson gör en tioårig flicka mycket illa. Men flickan, som heter Kenly, har tur. För det finns andra människor i den här staden, som vill hjälpa henne – som agerar, samarbetar och gör rätt.

    – Jag tror inte att det går en dag utan att jag tänker på dem. För utan dem hade jag inte haft henne, säger Annelie, som är mamma till Kenly, om de personer som räddat hennes dotters liv.

    Mitt på eftermiddagen blir Kenly illa knivhuggen i bröstkorgen av en för henne okänd kvinna. Kenly tar sig bort från platsen och ber en man hon möter om hjälp. Han, och ytterligare två pensionärer, kommer spela en livsavgörande roll i hur de agerar.

    – Det är så många saker som går rätt, som klaffar. Det är väldigt skrämmande att tänka på det, för det är så många saker som har gått så bra. Och det har varit mycket roligare att utreda ett mordförsök, än ett mord, säger Jonas Fjällgren, utredare på stadens polisstation.

    Medverkar gör:

    Annelie, mamma till Kenly

    Jonas Fjällgren, utredare på Polisen i Ängelholm

    Per Cachrimanidis, kirurg på Helsingborgs lasarett

    Helen Alexandersson, gruppchef på Polisen i Ängelholm

    Senare i programmet hörs;

    David Fredman, driftansvarig för SMS-livräddare i Sverige.

    Christer Melén som överlevde ett hjärtstopp på väg från jobbet en vinterdag 2021

    Catarina Svantesson, SMS-livräddare som var med och räddade Christer Melén

    Programledare och reporter Stina Näslund
    Producent Alice Lööf

    Programmet är förinspelat

  • Glad som en lärka eller arg som ett bi. Det är väldigt olika hur mycket vi påverkas av vårt humör. Medan en del har en positiv grundinställning verkar andra se oförrätter vart de än vänder blicken. Men hur ska man göra när man inte kan kontrollera sin ilska?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – En sak vi gör i behandlingarna är att kartlägga i vilka situationer man blir arg. Deltagarna får göra en tio-i-topp-lista över mest ilsketriggande situationer och får sedan öva på dem, säger Johan Bjureberg, som forskar på känsloreglering vid Karolinska institutet.

    De första resultaten av den så kallade “ilskestudien” publicerades år 2022, där Johan är ansvarig forskare. 

    – Det finns vissa situationer som verkar vara stora triggers för många, där är trafiken i topp, men även hushållssysslor, säger han. 

    En mildare form av ilska är det som kallas för att man blir “hangry”. Alltså när man tappar humöret i takt med att blodsockret sjunker. En som mycket väl vet hur det känns är fd. utrikesministern Ann Linde (S). 

    – Jag har ju ett ganska häftigt humör, men efter många år i politiken och diplomatin får man lära sig att hantera det, säger hon. 

    Medverkar gör: Johan Bjureberg, docent och psykolog vid Karolinska institutet som forskar på känsloreglering och Susanna Tagesdotter Hagstrand, psykolog, aktuell med boken Växa tillsammans – att ta hand om parrelationen under småbarnsåren. 


    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
    Alice Lööf är producent

  • Cancer är ett ord förknippat med lidande, osäkerhet och död. Men i det här programmet ska vi rikta ljuset mot alla de framsteg som faktiskt görs när det kommer till behandling av olika cancerformer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Jag har dansat tango med döden, säger Angelica Selander som överlevt en svår form av matstrupscancer – mot alla odds. 

    Hon tjatade sig till immunterapi, en behandling som då inte var godkänd för Angelicas cancersort. Men som gjorde att hon överlevde. 

    – Jag tänkte; vågar jag berätta det här nu, nästan? Det var så stark eufori, berättar hon om när hon fick beskedet att all hennes cancer var borta. Det är närmare fyra år sedan nu. 

    Frågar man professionen om hur framtidens cancerbehandlingar kommer att se ut får man ett, nästan entydigt, svar. Cancerbehandlingar går mer och mer mot att den ska vara anpassad individuellt för varje patient.  

    Medverkar gör: Martin Bergö, prorektor på Karolinska institutet, Samir El Andalousi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid Karolinska Institutet, Oscar Wiklander, onkolog och forskare på Karolinska institutet. 

    Medverkar gör också Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, Michel Sadelain, immunolog som står bakom tekniken car-t och Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Absolut närmsta relationen, komplicerad och sårig eller icke-existerande. Syskonrelationer kan se ut på alla möjliga sätt. Det är relationer med hög potential om de funkar, men som vi kanske jobbar allra minst på.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Syskonrelationen är livets äldsta relation, förutsatt att man får leva och ha hälsan. Den sträcker sig från vaggan till graven, säger Moa Herngren, författare, aktuell med boken Syskonfejden. 

    Kopplingen till ett syskon är också en av få relationer i livet vi inte väljer, den är något vi måste förhålla oss till hela livet vare sig vi vill det eller inte, och oavsett om relationen är bra eller inte. 

    Men hur viktigt är det för välmåendet att ha syskon? Inte alls, säger psykologen Martin Forster. 

    – Det gäller om vi tittar på gruppnivå. Den forskning som finns visar mycket små skillnader vad gäller hälsa, hur man mår och hur man utvecklas, säger han. 

    Han fortsätter. 

    – Om något talar forskningen till fördel för endabarn, de har både mer vänner, presterar bättre i skolan och är lite rikare än de som har syskon. 

    Medverkande är Moa Herngren, författare, Martin Forster, leg. psykolog och fil. dr. i psykologi vid Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef för Svenska tvillingregistret och forskare inom medicinsk genetik, Karolinska institutet och Paolo Parini, läkare på Karolinska Universitetssjukhuset och ledare för de svenska kliniska forskarna i projektet dAIbetes. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
    Alice Lööf är producent

  • Det blir allt vanligare att injicera botox och fillers i ansiktet, och marknaden har reglerats, men är långt ifrån perfekt. Något som få kunder tänker på är vad som händer om ingreppet blir misslyckat vems ansvar är det?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    En person som får många frågor om att hjälpa patienter som av olika skäl inte är nöjda med sina ingrepp är plastikkirurgen Alberto Falk Delgado på Karolinska sjukhuset. 

    – Vi har en begränsad förmåga att hantera skönhetsingrepp, så i den offentliga vården där jag jobbar skulle det isåfall tränga undan annan akut vård, säger han. 

    Men vem har då ansvaret för när något går fel? Den största anledningen till att man söker vård efter ett ingrepp är att man inte är nöjd av kosmetiska skäl, men ibland kan problemen vara medicinska. 

    – Jag tycker att det rimliga om man utför ett typ av ingrepp är att ansvara för att man har rätt utrustning och såklart motmedlet som krävs vid en akut komplikation, men också kompetensen att hantera mer långvariga komplikationer, säger Alberto Falk Delgado. 

    Medverkande är Alberto Falk Delgado, docent och sektionschef på Medicinsk enhet för plastikkirurgi och kraniofacial kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi som forskar om lång- och kortsiktiga risker vid botoxinjicering vid Uppsala universitet, Madelaine Levy, journalist på Svenska Dagbladet och Anna Bäsén, journalist på Läkemedelsvärlden. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Du kanske själv har haft svårt att få tag i någon av dina mediciner på senaste tiden. Det är inte så konstigt, det är just nu rekordmånga läkemedel som är slut. Vad beror det på och hur ska det lösas?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Mitt alkoholberoende har satt mig i långa perioder av nedstämdhet. 

    Det säger Kristina, som vi kallar henne. Hon har ett alkoholmissbruk, som hon försökt bli kvitt på egen hand, men inte lyckats. När hon sökte sig till psykiatrin fick hon Antabus utskrivet, ett läkemedel som ger obehagliga symtom som illamående och hjärtklappning när det kombineras med alkohol. 

    Det har hjälpt, tycker Kristina. Men den senaste tiden har det varit svårt att få tag i medicinen. 

    – Det känns väldigt osäkert att inte ha Antabus som man vet är ett ordentligt skydd, säger hon. 

    Det kan finnas olika orsaker till att olika läkemedel tar slut hos tillverkaren. Till exempel att efterfrågan blir större än företaget räknat med. 

    – Det är inte läkemedelsföretagens ansvar att se till att läkemedel fördelas jämlikt över alla länder, säger Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi. 

    Medverkande är Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi och ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, Mårten Lindström, överläkare i kardiologi och ordförande för läkemedelskommittén i Region Jönköpings län och Shai Mulinari sociolog som forskar på marknadsföring och transparens inom läkemedelsindustrin vid Lunds universitet.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Många tänkare har genom historien försökt begripa sig på och tolka drömmar. Än finns inget tydligt svar. En central fråga som kvarstår och som delar forskarkåren är om drömmarna har en funktion eller inte.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Vissa forskare tänker på drömmar som ett brus, en slaggprodukt, som beror på att vi inte kan stänga av hjärnan ens när vi sover, säger drömforskaren Katja Valli. 

    Hon fortsätter. 

    – I det andra forskarlägret tror man att drömmar visst har en funktion. Vissa menar att drömmar bidrar till en god mental hälsa, medan andra tror att evolutionen sett till att vi i drömmar övar oss på farliga situationer som är ovanliga i verkliga livet. 

    Vaktmästaren Peter, som drömmer ofta och mycket, är mer inne på det första forskarlägrets teori.

    – Vi drömmer för att rensa hjärnan på en massa intryck, så vi orkar med morgondagen, säger han. 

    Medverkar i programmet gör Pontus Wasling, hjärnforskare & läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, David Marcusson-Clavertz, docent inom psykologi vid Linnéuniversitetet, María González, samtalsterapeut med fokus på drömmar och socialantropolog och Katja Valli, drömforskare vid Högskolan i Skövde. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Det är tydligt från expertisens håll: Barn äter inte av sig själva, de måste lära sig hur man gör. I det här ämnet är lärarna oftast deras föräldrar. Ska man insistera på att all mat på tallriken äts upp, hur mycket ska man tänka på näring och hur vet man när man behöver söka hjälp?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det finns ju aspekten att du som förälder vill att ditt barn ska äta och om man ser att barnet inte kan så gör man det man måste för att få i barnet energi, säger Kajsa Lamm, logoped. 

    Så hur ska man tänka? En del av att skapa positiva känslor och utforskandet av mat är att äta måltiderna tillsammans, säger dietisten Sara Ask. 

    – Man måste komma ihåg att man själv är sitt barns viktigaste förebild. Det handlar om att barnet ska kunna härma, känna sig trygg och se hur de stora gör i dens familj, fortsätter hon. 

    Medverkar i programmet gör Kajsa Lamm, logoped, Sara Ask, dietist och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.  

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
    Alice Lööf är producent





  • Mitt i kullerbytta-gate och floden av larmrapporter om barn med usel kondition står de där, med visselpipa och i träningsoverall, idrottslärarna. Men hur ska de göra för att rädda nästa generation?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det har blivit ett ökat tryck på idrottslärarna att lära barnen sådant som de förut lärde sig på fritiden. 

    Rami Aro är idrottslärare och en av de personer som står bakom debattartikeln där han, tillsammans med representanter från Svenska gymnastikförbundet, larmade om att barn inte kan göra kullerbyttor. 

    – Men det handlar inte bara om kullerbyttan, utan generellt om rörelser, som att gå baklänges och stå på ett ben. Det är färre barn som kan det i dag, säger han.

    Medverkar i programmet gör Rami Aro, idrottslärare, Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och Karin Sjödin, aktuell med avhandling om friluftslivet inom skolidrottsämnet.  

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Att närma sig en annan människa på ett romantiskt sätt innebär att visa sig sårbar, både i den första kyssen och i det första grälet. Hur är det att göra det med en kamera i ansiktet? Kan äkta känslor uppstå i en realityserie?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det var mycket tankar fram och tillbaka, men tillslut landade jag i att oavsett hur det går är jag bekväm med det här, och att jag gör det för att jag verkligen vill träffa någon på ett unikt sätt, säger Emilia Holmqvist som deltog i årets säsong av tv-serien Love is blind. 

    I Love is blind dejtar deltagarna varandra bakom varsin skärm, väljer ut den de klickar bäst med och sedan om de ska förlova sig. Först efteråt får de se varandra för första gången.

    Dejting-reality är en genre som exploderat de senaste åren med en rad olika koncept. Allt från program som Bachelor/Bacholorette där ett tjugotal personer kämpar för en enda man/kvinna, till Gift vid första ögonkastet där experter försöker matcha så kompatibla kärlekspar som möjligt. Daniella Gordon var terapeut i programmets första tre säsonger och hon säger att hon såg det som ett experiment.

    – Det var en så kul och skruvad idé, men jag ställde mig ju givetvis frågan om jag som seriös terapeut ska göra en sådan här sak?, säger hon. 

    Medverkar i programmet gör Daniella Gordon, samtalsterapeut, Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Emilia Holmqvist, deltagare från Love is blind. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • De senaste veckorna har fenomenet soft girl debatterats på kultursidorna ett ideal som vänder blicken bort från prestationer och arbetsliv. Vad är det en reaktion på?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Jag har ett jobb och jag älskar mitt jobb. Jag tycker det är kul, men det är inte hela mitt liv, säger Mina, som beskriver sig själv som en kvinna med mycket feminin energi. 

    Hon beskriver hur hon varit tvungen att vara den klassiska “duktiga flickan” som får bra betyg i skolan och sedan satsar på karriären. I samband med soft girl-trenden har hon vågat säga vad hon egentligen tycker om det. 

    – Jag har alltid känt att jag orkar liksom inte, för som kvinna ska man dels heltidsarbeta och dels ta hand om barn. Jag tyckte det var skönt att folk vågade säga att de ville ha det på ett annat sätt, säger Mina.  

    Medverkar i programmet gör Siri Helle, psykolog, Victoria Carlsson Wahlgren, utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Magdalena Petersson McIntyre, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg och Lunds universitet. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Ett självmord lämnar ofta efter sig en grupp människor med obesvarade frågor frågor om hur det blev som det blev och om man hade kunnat göra mer för att förhindra det.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Helena Reje lämnades i chock efter sin mammas självmord. 

    – Jag har varken förr eller senare träffat någon som var mer levnadsglad än vad min mamma var, och det är nog så de flesta skulle beskriva henne, säger Helena. 

    Enligt psykiatern Christian Rück är det i många fall svårt, eller till och med omöjligt, att veta om någon kommer att ta sitt liv. 

    – Vi kan såklart förutse en förhöjd risk för vissa personer och behandla dem, men det är inte säkert att det är dem som skulle tagit livet av sig ändå. Av tio miljoner svenskar kommer tre vara döda i suicid i morgon. Det är väldigt svårt att avgöra vilka dem är, säger han. 

    Medverkar i programmet gör Ullakarin Nyberg, psykiater, Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet, aktuell med boken Ett liv värt att leva och Michael Westerlund, forskare inom internet och suicid vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

    För dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se

    Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

  • Nytt kan man inte kalla det manliga muskelbergsidealet, men klart är att det blivit vanligare att män strävar efter svällande biceps och sexpack än det varit tidigare. Gymmet har blivit en mer och mer självklar del i mångas liv.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – En stor del till varför jag tränar är för att jag tror att det gör mig till en mer attraktiv partner, säger Kalle när Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun träffar honom utanför gymmet efter ett träningspass. 

    Och Kalle verkar definitivt inte vara ensam om det. Enligt manlighetsforskaren Lucas Gottzén, som just nu bland annat studerar mäns beteende på dejtingappar, har “den manliga blicken” som tidigare varit riktad mot kvinnor, nu vänts tillbaka mot mannen själv. Män har blivit mer medvetna om hur de ser ut. Lucas säger att han tycker sig se att muskler är viktigt – men muskler på rätt sätt. 

    – Historiskt sett har män inte drabbats av att utseendet spelar roll. Det har mer handlat om pengar, fast jobb osv. Nu har de mer och mer en kvinnlig blick på sig, att det handlar om att visa upp en snygg version av sig själv, säger han. 

    Medverkar i programmet gör William Apró, forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan, Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskar om män och manlighet och Sebastian Lindvall, filmkritiker. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
    Alice Lööf är producent

  • Många som lever med en partner som blivit sjuk beskriver en enorm ensamhet. Folk drar sig undan och istället för att vara ett kärlekspar har relationen reducerats till vårdtagare och vårdare. Vad händer egentligen med kärleken när den man älskar blir en annan?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Jag visste i teorin vad en psykos är, men det är något helt annat med att veta i teorin och att fattar när det händer i ens eget liv, att någon man tycker mycket om blir en helt annan människa, säger författaren Åsa Moberg, som under 12 år levde tillsammans med Adam som hade bipolär sjukdom. 

    Det kan vara smärtsamt att inse att kärlek inte kan bota sjukdom, och att den sjuka aldrig kommer bli frisk. Det kanske rentav blir värre, som i fallet med demens. 

    – Många befinner sig i en så belastad situation att anhörigskapet är allt de ägnar sin vakna tid åt. Det finns också en oro för hur länge man ska orka, säger Marcus Falk Johansson, aktuell med en avhandling om demens och partnerskap. 

    Medverkar i programmet gör Philip Bäckmo, parterapeut och terapeut, Marcus Falk Johansson, socionom och doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Dalarna och Martina Nelson, psykolog och författare till boken Vem hjälper den som hjälper?. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Ett starkt ljus, en tröskel som uppenbarar sig och oändlig kärlek. Upplevelserna hos dem som får nära döden-upplevelser i samband med hjärtstopp verkar likna varandra och för många innebär det en livsförändrande erfarenhet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det är en av de största gåvorna jag fått, säger Jeanette Hedström, som hade en nära döden-upplevelse när hon som 22-åring var med om en bilolycka.

    – Jag har fått en helt annan syn på livet, fortsätter hon. 

    Oavsett vad som händer i hjärnan och kroppen när man får hjärtstopp verkar det vara vanligt att man efter en nära döden-upplevelse direkt ändrar livsåskådning. 

    Ett exempel på det ger Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin. Han berättar om en patient han mött som efter en nära döden-upplevelse sa att hon nu vet var det verkliga livet finns. 

    – … och det är inte här på jorden. Från att ha stark dödsångest blev hon helt euforisk, säger han. 

    Medverkar i programmet gör Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ vård vid Karolinska instituret, Hans Zingmark, läkare vid Hallands sjukhus som gjort en studie om nära döden-upplevelser, Niklas Nielsen, professor i kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Etzel Cardeña, professor i parapsykologi vid Lunds universitet. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Plötsligt lever vi i en tid där vissa av våra evolutionärt supersmarta funktioner ligger oss i fatet. Förmågan att snabbt inse vilken föda som innehåller mest energi, och som varit så viktig för vår överlevnad, driver oss idag till sjukdom. Hur har det blivit så?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Miljön vi lever i har radikalt förändrats. Det är inte samma regler som gäller längre, säger Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger: hur du överlistar en uråldrig kraft i en tid av överflöd. 

    Idag är det nästan för enkelt att äta i vår del av världen, menar experterna. Numer blir vi ständigt stimulerade att äta mer av något som vår kropp egentligen inte behöver. 

    – Det är såklart lättare att hålla sig till en balanserad kost när man har lugn och ro att planera, när man är i sommarstugan, långt från stormarknader, till skillnad från när man stressat igenom dagen och inte alls tänkt på vad man ska äta, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. 

    Medverkar i programmet gör Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger, Ylva Trolle Lagerros, obesitasforskare vid Karolinska institutet och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Skäggväxt, mensrubbningar och svårigheter att bli gravid är alla symtom på hormonstörningen PCOS. Alla symtom förvärras av övervikt. Grundorsaken är oklar, men den drivande faktorn är höga nivåer av manligt könshormon.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    PCOS står för polycystiskt ovariesyndrom. Diagnosen är också vanligare än vad man kan tro. Drygt en av tio kvinnor, mellan 10-15 %, har PCOS. 

    En av dem är 23-åriga Louise.

    – Jag har fått oönskad hårväxt, på ställen där en typisk kvinna inte brukar få så mycket hår som syns, berättar hon. 

    En PCOS-diagnos ställs utifrån tre kriterier varav två måste vara uppfyllda; rubbad menscykeln, förhöjda nivåer av manligt könshormon och ett speciellt utseende på äggstockarna. 

    – Övervikt är också väldigt vanligt i den här gruppen, 50 % har fetma. Men det ingår inte som ett diagnosstörning, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi. 

    Medverkar i programmet gör Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, Angelica Lindén-Hirschberg, professor i gynekologi, Karolinska institutet och Liselotte Videla, expertpatient med PCOS. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman