Afleveringen
-
Att upptÀcka cancer tidigt i förloppet Àr ofta avgörande för utgÄngen, och den första vÄrdkontakten för de flesta Àr vÄrdcentralen. Elinor Nemlander Àr nationell samordnare för tidig cancerupptÀkt och sjÀlv specialistlÀkare i allmÀnmedicin. Hör henne berÀtta om hur primÀrvÄrden ska kunna bli bÀttre pÄ att diagnosticera cancer, men ocksÄ varför screening för alla inte nödvÀndigtvis Àr en bra idé.
-
Förskrivningen av östrogen mot klimakteriebesvÀr har ökat och det rÄder brist pÄ de lÀkemedel som tas via huden. Men kan man inte lika gÀrna ta tabletter istÀllet? Det undrade en lyssnare. Professor Magnus Ingelman Sundberg förklarar hur beredningsformen kan pÄverka effekten samt ger fler exempel pÄ faktorer som har betydelse, som njurfunktion, andra mediciner och vad man Àtit innan.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Hur dog egentligen medlemmarna i Andréexpeditionen Är 1897? NÀr lÀkaren, författaren och forskaranknutna Bea Uusma gÀstade Medicinvetarna första gÄngen hade hon redan Àgnat 20 Är Ät mysteriet. Sedan dess har hon tilldelats sitt andra Augustpris för sina böcker om Andréexpeditionen. Hör henne berÀtta om hur hon med hjÀlp av modern teknik bland annat arbetat med att tyda svÄrt skadade dagböcker för att förstÄ mer.
-
Det finns mÄnga förestÀllningar om viktminskning och hÀlsa, och ibland ganska svaga evidens. Hör dietisten och forskaren Liisa Tolvanen svara pÄ om det Àr dumt att jojobanta, och om det stÀmmer att man kan gÄ ner i vikt av att dricka ÀppelcidervinÀger.
-
FÄ lÀkemedel har förbÀttrat sÄ mÄnga mÀnniskors livssituation som kortison. Det menar professor emeritus Sam Okret, vars forskning handlat om att förstÄ kortisonets verkningsmekanismer. Hör honom berÀtta mer om hur det hjÀlper vid allt frÄn eksem till KOL och reumatiska sjukdomar men ocksÄ om problematiska biverkningar.
-
VÄldsamt eller hÄrdhÀnt sex verkar ha ökat bland unga, stÀmmer det? Nydisputerade forskaren Frida Larsson har forskat om bÄde frivilligt och ofrivilligt hÄrdhÀnt sex. Hör henne svara pÄ veckans lyssnarfrÄga.
-
VÄren 2026 skedde ett utbrott av hantavirus ombord pÄ ett fartyg dÀr flera personer avled. Professor Hans-Gustaf Ljunggren reder ut varför det inte Àr sannolikt att hantavirus kommer att orsaka en ny pandemi, och förklarar kopplingen till vÄr inhemska sorkfeber som orsakas av ett liknande virus.
-
Att kunna kÀnna av vad som Àr pÄ vÀg ut ur tarmen Àr en viktig funktion, inte minst socialt. FörmÄgan kan vi tacka flera olika nerver för, berÀttar forskaren Greger Lindberg. Hör mer om hur det fungerar, vad som kan gÄ snett och hur förmÄgan kan trÀnas upp.
-
Runt 80-90 000 svenskar lever med Äterkommande oprovocerade epileptiska anfall. Ett generaliserat anfall kan se otÀckt ut vilket lett till mÄnga missförstÄnd kring sjukdomen genom historien. Men alla anfall syns inte utÄt. Professor Ronny Wickström reder ut myter och berÀttar om den senaste forskningen.
-
MÄnga vÄldsverkare har varit i kontakt med psykiatrin innan de begÄtt brott. Finns det forskning som undersöker om det i förvÀg gÄr att ringa in vem som riskerar att begÄ vÄldsbrott? Ja, det finns skattningsinstrument och de skulle kunna anvÀndas mer, menar överlÀkaren och forskaren Jonas Forsman.
-
LÄgt blodtryck ökar risken för svimningar. Hör Artur Fedorowski, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, berÀtta om riskerna med lÄgt blodtryck och hur det kan behandlas. I sin forskning kartlÀgger han förekomsten av POTS, ett tillstÄnd som bland annat ger hjÀrtklappning och ökad risk för svimningar och som drabbar patienter med post-covid. Ambitionen pÄ sikt Àr att hitta botande behandling.
-
Nyligen kunde vi lÀsa om ett utbrott av hjÀrnhinneinflammation i engelska Kent dÀr tvÄ unga avled. Hör infektionslÀkaren och forskaren Catherine Isitt berÀtta om diagnos och behandling, och varför det ofta Àr unga som drabbas.
-
SÄ gott som alla mÀnniskor drabbas förr eller senare av sorg. Det Àr alltid en mer eller mindre omskakande upplevelse, men i vissa fall kan sorgen leda till hÀlsokonsekvenser pÄ lÀngre sikt. Professor Ulrika Kreicbergs har i sin forskning sÀrskilt studerat sorg hos förÀldrar som förlorat ett barn, men ocksÄ hur man kan prata om döden med barn som har en dödlig sjukdom.
-
En lyssnare som drabbats av artros i bÄda knÀna hörde av sig för att fÄ veta mer om moderna behandlingsmetoder. Forskningsspecialist Cecilia Aulin har forskat om artros i mer Àn 15 Är och fick till att börja med svara pÄ frÄgan: Vad Àr artros egentligen?
-
Ămnet pedofili vĂ€cker starka kĂ€nslor hos mĂ„nga, med rĂ€tta, men att skjuta problematiken ifrĂ„n sig rĂ€ddar knappast nĂ„gon som Ă€r utsatt. Docent Christoffer Rahm har i mĂ„nga Ă„r utvecklat metoder för att identifiera och behandla personer med pedofil böjning. ForskningsmĂ„let: Att förebygga övergrepp.
-
VÄrden av personer med astma förÀndrades i grunden nÀr kortisonpreparaten kom pÄ 1980-talet. Men kortison kan orsaka biverkningar, och idag kan vissa med svÄr astma istÀllet bli hjÀlpta av biologiska injektioner. Forskaren Marit Westman berÀttar mer om hur de fungerar, och nÀr det Àr befogat att anvÀnda dem.
-
Det kan rÀcka med 10-100 viruspartiklar och de sprids Àven i luften. Men har du tur sÄ tillhör du dem som har ett genetiskt skydd mot vinterkrÀksjuka. Professor Lennart Svensson berÀttar mer om vad vi vet om norovirus och andra magsjukor samt hur man kan skydda sig.
-
Att tala med en patient om svÄra Àmnen, som suicidtankar eller vÄld i nÀra relation och liknande, kan sÀkert kÀnnas skrÀmmande för mÄnga i vÄrden, inte minst om man Àr nyexaminerad. Kan man anvÀnda virtuella patienter, kanske med hjÀlp av AI, för att trÀna sig? Det undrade en lyssnare, svar ges av forskaren Joachim Eckerström.
-
Allt fler fÄr en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd eller autism. Hur kan man hjÀlpa dessa individer? Professor Sven Bölte berÀttar om vad forskningen hittills visar nÀr det gÀller bÄde lÀkemedel och andra, icke-farmakologiska stöd, metoder och förhÄllningssÀtt.
-
I januari presenterades nya kostrÄd i USA. Delar av rÄden Àr i linje med tidigare rekommendationer, som högt intag av frukt och grönsaker. Men andra Àr motsatta, exempelvis föresprÄkas ett högre intag av protein, dÀr rött kött pekas ut som en viktig kÀlla. Vad gÀller, enligt den kunskap vi har idag? Professor Mai-Lis Hellénius ger svar.
- Laat meer zien
