Afleveringen
-
Lyssnarnas naturfrågor får svar av experterna i Naturpanelen i ett direktsänt program från Botaniska trädgården i Lund.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är återigen dags för experterna i Naturpanelen att stråla samman i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Uppdraget för entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson är att svara på lyssnarnas frågor om natur.
Vem hade spetsat en mus på en gren? Varför simmade tranorna över sjön varje kväll? Varför hade alla träd runt sjön som strumpor av mossa upp till exakt samma höjd? Det är några av frågorna som tas upp. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Denna fågelräkningshelg berättar forskare Anders Brodin hur fåglarna klarar vinterns utmaningar. Och vem blir aktivist för att rädda naturen - och varför?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den här helgen är det många som räknar fåglarna utanför fönstret och rapporterar in till Vinterfåglar inpå knuten som arrangeras av Birdlife Sverige. Och även från Ekologihuset på Lunds universitet räknas det fåglar. Naturmorgons fältreporter Lena Näslund direktsänder därifrån tillsammans med fågelforskaren Anders Brodin. Han ger också en inblick i hur vinterfåglarna klarar utmaningarna med kyla och dålig tillgång på mat. Nötkråka, råka, tallskrika, lavskrika och talltita har alla olika strategier för mathållningen.
Vad får en människa att ta steget till att bli aktivist för att rädda naturen? I ett reportage av Lisa Henkow möter vi människor som kämpar för skogar och klimat, och hör vad forskningen säger om vilka som blir aktivister och varför.
Vi hör också om fjärilar som vaknat upp ur vintervilan och vad man ska göra om hittar en vaken nässelfjäril nu.
På en ljunghed i New Forest möter vi provencesångaren, en sydeuropeisk fågelart som är tillbaka från utrotningens brant.
I veckans kråkvinkel ger sig författaren Mikael Niemi rakt ut i den bistraste januarikylan för att uppleva total tystnad, blått ljus och röda korsnäbbar.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Vi reser till Knepp i södra England, godset som slutade med olönsamt konventionellt jordbruk och istället släppte naturens tyglar fria. Artsuccéerna har följt slag i slag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För tjugo år sedan började den stora förändringen på godset Knepp, strax söder om London. Mjölkkorna och den stora maskinparken såldes. Istället fick växtligheten i åkerkanter, häckar och trädridåer av egen kraft invadera fälten. Markerna förvildades.
För att inte igenväxningen skulle bli total satte man samman en kader av betesdjur. Tanken var att de så långt som möjligt skulle efterlikna den ursprungliga uppsättning stora däggdjur som fanns innan människan förändrade allt. I Knepp betar nu kor av lantrasen English longhorn cattle (istället för uroxar), lantrasen Tamworth-gris (istället för vildsvin), Exmoorponnyer (istället för vildhästar) - samt kronhjort och dovhjort.
Resultatet har blivit en rikt blommande savannlik mosaik av träddungar och busk- och gräsmarker. Den biologiska mångfalden reagerade snabbt. Arter som är starkt hotade i resten av det hårt brukade engelska landskapet har ökat kraftigt i Knepp. Området har på kort tid blivit en fristad för näktergalar, turturduvor, sälgskimmerfjärilar – och för människor som längtar efter en hoppfull naturvårdsberättelse.
Mats Ottosson besökte i somras Knepp tillsammans med den svensk-brittiska biologen Vikki Bengtsson och Knepps egen ekolog Penny Green, för att möta några av områdets omslagsarter, och för att få en bild av ett naturvårdsprojekt som inte liknar någonting som gjorts på svensk mark.
Vi får också följa med Mats och Vikki till New Forest, en stor nationalpark och allmänning där betesdjur strövat fritt i tusen år i öppna skogar, buskmarker och ljunghedar. Närmare det europeiska ur-landskapet är det svårt att komma, menar Vikki Bengtsson.
I veckans kråkvinkel tar vi oss hem till Sverige, där Joacim Lindwall ger sig ut i motionsspåret. Först i minnet, med joggingskorna på, sedan här och nu - på skidor. Det blir två helt olika naturupplevelser.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
Vi sänder direkt från väglöst land i västra Dalsland där vi letar spår efter djur, människor och bränder. Vi får också höra nya rön om fågelsång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vidsträckta tallskogar, ensliga myrar och ett svårframkomligt sprickdalslandskap. Tresticklans nationalpark beskrivs ofta som en av södra Sveriges största vildmarker. Morgonens fältreporter hittar vi i det väglösa gränsområdet i västra Dalsland, med extra fokus på de spår som går att hitta här. Både från djur som finns här nu, men också från människor som levt och verkat här tidigare. För trots nationalparkens vildmarkskaraktär är det historiskt ingen ödemark.
Dessutom letar vi spår från de stora bränder som härjade tallskogen under 1800-talet. Nu planerar länsstyrelsen nya mer kontrollerade bränder, som ett sätt att sköta skogen och skapa förutsättningar för arter som är beroende av att det då och då brinner. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder direkt från en nationalpark där midvintern kopplat sitt grepp. Med sig i den djupa snön har han Stefan Husar på länsstyrelsen i Västra Götaland som förvaltar nationalparken och naturskribenten Roger Olsson som ägnat stora delar av sitt liv åt att vara i och skriva om den dalsländska naturen.
Så här i januari blir dagarna långsamt längre. Det är inte så långt till vårens fågelsång! Vi laddar upp med nya rön om hur fågelsången egentligen funkar. Mats Ottosson träffar zooekologiprofessor Mats Björklund och får veta att fågelhanen som sjunger dag efter dag i samma buske inte behöver vara samma hane, och att honor sjunger oftare än vi tror.
Milena Bergquist hittade något som verkade vara muslortar i blomkrukan. Men sedan hittade hon en larv också. Hur hänger det här ihop? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg för att få veta mer.
Två sorkbon - och en synlig ”motorväg” i gräset mellan dem. Varför gör de på detta viset, undrar Christer Falk, som sett fenomenet på Stora Förö i Göteborgs södra skärgård. Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.
I veckans kråkvinkel gläds Helena Söderlundh åt haren i trädgården.
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
Älgens oväntade finesser synas när Naturmorgon besöker Skansen i Stockholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Älgen får ofta symbolisera både skogen och hela Sverige. Den jättelika idisslaren är ett gissel för skogsbrukare, jägarnas högtidsvilt och vargens favoritbyte. Älgen är alltid aktuell och ofta omdebatterad. Fältreporter Lisa Henkow besöker Skansen i Stockholm för att få närkontakt med mular och klövar tillsammans med Jonas Malmsten, veterinär på SLU. Med utgångspunkt från den specialiserade kroppen ger han berättelsen om en älgs liv.
Det har ryktats om att älgen är aktuell för nästa rödlista över hotade arter, men det finns ju fortfarande många älgar. Henrik Thurfjell på Artdatabanken reder ut hur det hänger ihop.
I Sundsvall har biologen och forskaren Jennie Sandström på Mittuniversitetet ägnat många dagar åt att hitta en tall som är så gammal att den matchar stadens ålder, alltså 400 år - och nu har hon lyckats.
Ulrika Stenbäck som är konservator och reporter Ingrid Engstedt Edfast följer med upp på Norra berget.Lyssnaren Cecilia Nabo såg en kråka som verkade meta! Fågeln stack ner en växtdel i vattnet och sekunden senare nappade en liten abborre som kråkan genast åt upp. Vi frågar ekolog Susanne Åkesson om detta var en medveten handling och om det finns fler liknande observationer?
Fågelmatning kan ses som ett banalt nöje, men fåglarnas närhet har ibland stor betydelse. Om det handlar Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.
Programledare är Joacim Lindwall.
-
Storslagna naturupplevelser från urskog, fjäll, älv och hav. Men också det lilla och det nära. Det samsas i Naturmorgons årskavalkad under ledning av Mats Ottosson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi tar fram kikaren och spanar in några av de mest minnesvärda stunderna i Naturmorgon under året som gått.
Som det storslagna skådespelet då de 200 kilo tunga blåfenade tonfiskarna samlades i Öresund och villigt hoppade i vågorna inför åskådarnas ögon. Eller den ännu tyngre visenttjuren som till slut visade sig inne i skogen på danska Bornhom.
Men vi minns också det som snarare kräver lupp än kikare: de små rörtripsarna i en baldersbrå, en flodhättesnäcka i en småländsk bäck och en röd tulpanskål i en sumpskog i april. Och förstås miniatyrorkidén dvärgyxne som vi knäböjde inför en smällkall julimorgon på fjället Stormittåkläppen i Härjedalen.
Vi minns också det som utmärkte just 2023: den afrikanska svinpesten som gjorde att skogen stängdes av för allmänheten runt Fagersta och Norberg, det myckna regnandet som fick myggen att kläckas och svamparna att ploppa upp ur jorden, och så hur vår minsta mesfågel, svartmesen, plötsligt dök upp i stora antal i början av oktober.
Vi kliver in i en sjumilaskog väster om Jokkmokk - Pärlälvens fjällurskog. Det är mitt i sommaren men naturens egen air condition ger svalka. Som kontrast till det upplever vi också en regnig marsmorgon vid Lunds reningsverksdammar, där något så vanligt som gräsänder är vårt huvudfokus.
Dessutom ringer vi upp några av er som lyssnar på Naturmorgon, för att höra om era starkaste naturupplevelser från året som gått.
Avslutningsvis hör vi när Märit Lindholm, hämtat ur direktsändningen från Pärlälvens fjällurskog, berättar om vilken årstid som är hennes absoluta favorit.
Programledare är Mats Ottosson.
-
I Häckelsängs fäbodar norr om Gävle finns Berit Berglunds barndoms blomsterparadis. Och i decembersnön går det att spåra varg i Skåne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Naturmorgon har vi hört henne många gånger - den entusiastiska botanikern Berit Berglund som beskriver blommor och växter som konstverk. Nu får vi följa med Berit till platsen där hon tillbringade sin barndoms och ungdoms somrar – Häckelsängs fäbodar vid havet norr om Gävle. Det var precis efter midsommar som Naturmorgons reporter Joacim Lindwall träffade Berit i hennes eget blomsterparadis. Det blir en tur till klipphällarna där nattskärran spelar sin kusliga sång, till hövding Gunnars koja där festerna var, och till fäbodvallen där alla blommorna finns.
Tillbaka i decemberverkligheten ger vi oss ut i snön som för ovanlighetens skull täckte även Skåne för några veckor sedan. Reporter Hjalmar Dahm följer med David Börjesson, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, på vargspårning i Svalemosse-reviret. Det är ett av de tre etablerade vargrevir som finns i Skåne sedan några år tillbaka.
Så här dan före dan sätter vi lite extra ljus på en av julens huvudpersoner: granen. Hur kommer det sig att granen klarar mörker så bra, och varför avskydde konstnären Ehrensvärd granen, medan Carl von Linné såg potentialen i granen?
Vi hör också om en ny studie om hur bred kattens diet är - även hotade arter ingår. Ekologiprofessor Susanne Åkesson kommenterar.
I veckans kråkvinkel läser Lisa Henkow om snäckor och hittar ett verkligt avancerat leverne.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
Naturexperterna Susanne Åkesson, Sofie Olofsson och Mikael Sörensson svarar på lyssnarnas naturfrågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runt ett bord i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund sprider sig julstämningen när Naturpanelen samlas för svara på lyssnarnas naturfrågor. Experterna är som vanligt zooekologen Susanne Åkesson, botanisten Sofie Olofsson och entomologen Mikael Sörensson.
De tar sig an spörsmål som hur ett träd kan äta upp en skylt, varför en ticka verkar gråta och om varför en gås såg ut att spela död. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.
Programledare är Joacim Lindwall.
-
Naturmorgons redaktion samlas för att prata om årets naturböcker. Programledare är Karin Gyllenklev.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Skogen. Jorden. Älven. Fjället. Myren. Livsviktiga miljöer för den biologiska mångfalden – och temat för några av årets naturböcker. I andra böcker spelar enskilda arter som ekar, almar och skärfläckor huvudrollen. Åter andra öppnar dörren till fågelbonas, fladdermössens och de vilda blommornas värld, tar oss till särskilda platser eller svarar på frågan vad djuren gör när de blir rädda.
Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.
-
Författaren Göran Bergengren tar oss med in i nötskrikornas värld. Och späckhuggaren som hittades i Bohuslän i våras - vad dog den av?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges vanligaste kråkfågel är inte kajan eller skatan - utan nötskrikan! Denna nästan pråliga, kloka, skräniga, men samtidigt försiktiga doldis spelar en huvudroll i dagens Naturmorgon. Morgonens fältreporter Lena Näslund finns i en ekskog en bit utanför Mjölby i Östergötland. Där möter hon upp Göran Bergengren, författare till boken ”Nötskrikan - Tusenårsträdet och fågeln”. Och ja, ekarna de är omgivna av är planterade just av nötskrikor. Vi får bland annat veta hur många ollon en skrika kan transportera när den bygger upp sina förråd och varför Göran Bergengren har ett så gott öga till nötskrikan.
I maj hittades en död späckhuggare intill en brygga i Hunnebostrand. Vad gjorde den på västkusten och vad dog den av? Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev har följt forskarnas detektivarbete och analyser - bland annat av späckhuggarens huvud. Och de nya resultaten från Naturhistoriska riksmuseet överraskar.
Vi fortsätter på temat strandfynd. Gunilla Paulsen hittade snygga men märkliga bollar på stranden på Orust. Vad är det för något? Vi frågar marinbiolog Ellen Schagerström.
Och nu när isarna lagt sig finns det upptäckter att göra även där. När Thomas Salzer var ute och åkte skridskor i Värmland såg han något röra sig under isen - en bagge av något slag! Vad var det för någon, och hur kan den klara sig där nere utan luft, i det kalla vattnet? Vi frågar Johannes Bergsten, insektsexpert på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Våndan över att kissa ute i naturen kan leda till oväntade möten. Ellen Pääjärvi berättar om ett sådant i veckans kråkvinkel.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Lyssnarnas frågor om natur får svar från Naturmorgons expertpanel: Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Äntligen! Dags för säsongens första program där i stort sett varenda minut viks åt naturfrågor från er lyssnare! Svaren levereras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.
De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården i Lund för att reda ut om björnar kan vissla, vem som rullat ihop björklöven i skogen och varför syrenerna började blomma i Skåne efter att stormen Hans dragit fram. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
Vi sänder från förbjuden natur - det område i Västmanland som spärrats av efter utbrottet av afrikansk svinpest. Och om vikten av att känna naturdoft, även i stan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För drygt två månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen..
Det är en unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré?
I programmet medverkar Arvid Norström, Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt Pia Boiardt från Fagersta naturskyddsförening.
Vi intervjuar också landsbygdsminister Peter Kullgren för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags.
Och så om att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter Ellen Pääjärvi har träffat keramikern Mia Blanche som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren Marcus Hedblom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott.
I veckans kråkvinkel öppnar Mats Ottosson en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
Från gömslet i den fredade zonen kan man iaktta björnarnas personligheter. Och trots att november är en mörk tid stör vi nattens organismer med all vår belysning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv.
Naturmorgons reporter Lena Näslund har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden.
Lassi Rautiainen är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen.
Vi hör också den norske fotografen Roger Brendhagen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren.
Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt.
Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till Ola Larsson på Naturvårdsverket.
November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst.
All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva.
Fladdermusforskaren och författaren Johan Eklöf berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. (repris från 2021)
Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken?
Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter Simon Magnusson var med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna.
Vi ringer upp den svenska botanisten Stina Weststrand som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll.
Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar.
Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om döden.
Programledare Joacim Lindwall.
-
Forntidens musik skapades av det naturen erbjöd, som hasselnötter och stenar, berättar musikarkeologen Cajsa Lund. Och så följer vi med på sjöfågelräkning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur lät det om våra förfäder i Skandinavien? Musikarkeologen Cajsa Lund i Skåne har ägnat sitt liv åt forntidens musik. Vi lyssnar till ett nöt-rassel efter ett 8 000-årigt hasselnötsfynd, vi lyssnar till vinare och klangstenar, bland annat sangelstainen på Gotland. En del ljudverktyg användes till att imitera vilda djur, andra troligen för nöje, som maskrostrumpeter och andra gröna musikinstrument. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Cajsa Lunds samling av fornfynd och ljudredskap och kanske även skogsdjävulen kommer låta höra sitt skärrande ljud.
Och så följer vi med ut när fågelforskaren Martin Green räknar sjöfåglar vid Öresund. Det blir en av många pusselbitar till den statistik som sammanställs varje år av Svensk fågeltaxering över hur många fåglar det finns av varje art. Hur går det till när fåglarna räknas, och varför ser vi fler änder som rastar längs våra kuster nu för tiden?
En leopardfläckig insekt satt på husväggen nu på senhösten, berättar Ninni Jonsson Tolle i Nykil. Vad är det för något, och har den egentligen några vingar? Entomolog Moa Pettersson svarar.
Och så har det varit stor uppståndelse på Elmiafältet i Jönköping i veckan - ett helt litet gäng eremitibisar spatserade omkring och lockade fågelskådare från när och fjärran. Det handlar inte bara om fåglar som flugit fel, utan det är en art som är starkt hotad och som får hjälp av bevarandeprojekt på flera håll. Ett av dem är Nordens ark och vi ber Emma Nygren där berätta om denna fascinerande sagofågel och om hur framtiden ser ut för den.
En fågel som Örjan Sedin i Gunnarvattnet i Jämtland saknar i år är domherren. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson fundera över varför det kan vara så.
I veckans kråkvinkel har Karin Gyllenklev mardrömmar om att vara en växt och inte kunna flytta på sig när en fara närmar sig. Men det finns andra försvar än att fly!
Programledare är Mats Ottosson.
-
Under en urskogspromenad i Tyresta nationalpark intervjuar Mats Ottoson kronprinsessan Victoria om vad naturen betyder för henne. Och Mikael Sörensson guidar till storbandbiet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det doftar barr och ljungen blommar. Här i skogen känner jag mig omsluten och dofterna och färgerna är på ett speciellt sätt. Det naturen ger mig - det vackra och det mystiska - det vill jag ge vidare till mina barn, säger kronprinsessan Victoria.
Det är hon som är morgonens huvudgäst i Naturmorgon. Vi får höra en lång intervju om vad naturen betyder för henne, och om hennes oro för framtiden och för att vi har för lite natur i våra liv. Intervjun görs under en urskogspromenad med Naturmorgons Mats Ottosson i Tyresta nationalpark.
Victoria bjuder på sina tips för att få ut sina egna barn i naturen, och vi får höra barndomsminnen som hur det var att tälta med pappa och om husdjuret hon alltid hade med sig – snigeln Johanna.
Och så möter vi ett av Sverige största bin: storbandbiet. Det befarades vara utdött från Sverige, tills entomologen Mikael Sörensson en junidag 2015 hittade det stora biet med randig bakkropp i en lila väddklint i Hammars backar i sydöstra Skåne – ett stenkast från familjens sommarstuga. Eufori! är Mikaels ord om upptäckten.
Vi närmar oss halloween, och pumpornas tid är här. Men vad är pumpa för växt egentligen? Gunvor Larsson på Bergianska trädgården berättar.
Hur påverkas djur- och växtliv, i hav och på land, av det stora oljeutsläppet i Blekinge? Vi ringer upp marinbiolog Anothai Ekelund på Länsstyrelsen Blekinge.
I veckans kråkvinkel gläds Jenny Berntson Djurvall åt att vår allra minsta fågel, kungsfågel, stannar kvar när andra drar.
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
Vi sänder från Havets hus med fokus på hur småfläckig rödhaj, blåfenad tonfisk och hummer rör sig. Och möter den lysande gröna lövgrodan på Bornholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur spårar man en fisk? Med modern teknik går det faktiskt att följa i fiskarnas fotspår. Vår fältreporter Lena Näslund finns på Havets hus i Lysekil där de första resultaten från sändarförsedda småfläckiga rödhajar börjar komma in. Marinbiologen Martin Stjernstedt har märkt och släppt ut de små hajarna under flera år. Strax intill ligger Havsfiskelaboratoriet där Andreas Sundelöf följer den karismatiska blåfenade tonfisken som återkommit till nordliga vatten de senaste tio åren. Nu har han också börjat förse humrar och havskräftor med sändare.
Hur det går till när det nu byggs upp en infrastruktur av mottagare för att följa djuren i hav och insjöar får vi veta av forskargruppen på SLU i Umeå.
Och så ska vi till Bornholm för att möta en groda som är liten som en tumme och kan byta färg. Men oftast ser den ut som en ljusgrön sportbil med svarta blixtar utmed sidorna. Det handlar om lövgrodan som för 40 år sedan nästan var försvunnen från den danska ön. En räddningsaktion inleddes, dammar återskapades och nu är chanserna återigen goda att få in en lysande grön groda i kikaren i buskagen.
För en vecka sedan flöt en död späckhuggare i land i Göteborg. Det här hör inte till vanligheterna - men är faktiskt den andra döda späckhuggaren som hittats vid svenska kusten i år. Vi pratar med Magnus Gelang, intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, om döda valar längs med vår kust är något som ska oroa eller glädja oss.
Bengt Dahlberg hörde av sig till oss och berättade om en oskygg och kontaktsökande räv. Och både ridskor och gummistövlar försvann från terrassen. Vi frågar etolog Per Jensen om varför räven gör så här - och om det är ett naturligt beteende.
I veckan påträffades en ny art av märlkräfta i Mälaren, Pontogammarus robustoides. Limnologen Carin Nilsson berättar om upptäckten - och om farhågorna att den kan slå ut den inhemska märlkräftan som dominerar i Mälaren idag.
Det har inte varit kutym att plocka svamp som tornedaling. Men Mikael Niemi är numera frälst och tar oss i veckans kråkvinkel med ut i svampskogen där träden badar fotbad i mykorrhizan.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
Häxringar bildas av svampar som växer utåt i en ring. Vi sänder från en sådan på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Och i Boden möter vi den smalnäbbade nötkråkan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Häxringar kallas ringar av mörkare gräs i gräsmattan. Den mörkare färgen avslöjar inte häxor utan svampar! En del svampar växer helt enkelt i ring – de börjar i mitten och växer sedan ett antal centimeter utåt varje år. Hanna Johannesson, professor i botanik vid Kungliga vetenskapsakademien, har mycket att berätta om en speciell häxring på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Häxringarna är som naturliga experiment, där forskarna kan följa svamparnas tillväxt och evolution, och undersöka begrepp som individ, kön, utveckling och ålder.
På plats på kyrkogården denna lördagsmorgon finns också fältreporter Lisa Henkow. Och kanske ett gäng dansande älvor? För häxringen har också kallats både älvring och älvdans, och i folktron antogs den vara laddad med magiska krafter. Att somna, eller kissa, inne i en älvring var inte något att rekommendera ...
På en annan kyrkogård, i Boden, möter vi den smalnäbbade nötkråkan som planterar sin egen mat. Det är när den glömmer var den lagt fröna från cembratallen och det i stället växer upp en ny tall. Både cembratallen och den smalnäbbade nötkråkan har sitt ursprung i Sibirien.
Den här hösten har det flugit in mängder av svartmesar i Sverige. De har setts i stora flockar, och även fallit döda ner inne i storstäderna. Vanligtvis för denna vår minsta mes en stillsam tillvaro inne i barrskogen och flyttar inte långt. Varför ser vi så många just nu? Vi ringer upp Dag Lanerfeldt som den senaste veckan räknat tusentals svartmesar från berget Gåseborg i Järfälla utanför Stockholm.
Ann Mari Lindqvist såg ett stim av ålliknande fiskar i hamnen i Kyllaj på östra Gotland. Vad var det för något? Vi ber Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg, förklara.
Vad händer i området runt Fagersta där den afrikanska svinpesten drabbat vildsvinen? Vi ringer upp statsepizootolog Karl Ståhl för att höra om hur stängslet som ska upp kommer att fungera, och när människor får lov att gå ut i skogen igen.
I veckans kråkvinkel undrar Jenny Berntson Djurvall vad andra tänker på. Tänker de på romarriket, att det är dags att köpa toapapper, eller kanske på svampen gelétagging?
Programledare är Joacim Lindwall.
-
30 nya arter för landskapet har hittats i projektet Skånes mossor. Och storspiggens framfart i Östersjön tolkas av kompositören Zacharias Ehnvall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är ett stort jobb att kartlägga alla mossarter i ett landskap! Men det hindrade inte Lunds botaniska förening från att dra igång projektet Skånes mossor 2007. 16 år senare har de kommit en bra bit på vägen: Omkring hälften av inventeringsrutorna är slutrapporterade och över 30 nya arter för Skåne har hittats.
Biologerna Staffan Nilsson och Linda Birkedal är två av dem som engagerat sig i projektet. Tillsammans med fältreporter Jonatan Martinsson letar de mossor i Billebjer naturreservat utanför Dalby på lördag morgon. Här finns flera naturtyper på liten yta vilket ökar chanserna att hitta många av de omkring 600 mossarter som finns i Skåne. Dessutom reder de ut hur man går tillväga för att inventera ett helt landskap.
Och så ska vi till Östersjön, där storspiggen håller på att ta över stora områden. Detta regimskifte har nu också skildrats i toner - kompositören Zacharias Ehnvall har gjort musik av Agnes Olins storspiggsforskning. Reporter Karin Gyllenklev träffade dem några dagar innan musiken skulle framföras i Berwaldhallen under årets Östersjöfestival.
Att gå ut i skogen på hösten är underbart! Men med hem följer inte sällan de efterhängsna hjortflugorna. De fastnar i håret och klamrar sig fast lite varstans på kroppen. Men de har en väldigt spännande biologi. Entomolog Moa Pettersson berättar att de har en däggdjurslik dräktighet, och faktiskt ”ammar” larverna inombords!
Det har varit ett mycket bra år för den långflyttande nattfjärilen åkervindesvärmaren. Vi pratar med Ola Jennersten som i år fick träffa den för första gången.
I veckans kråkvinkel slår Joacim Lindwall fast att silvertärnan flyttar så långt - för att den kan.
Programledare är Mats Ottosson.
-
På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är flyttfågeltid och morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders Lundquist och Niclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa.
Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.
En junikväll i år blev Stig och Annalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar.
Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
I de restaurerade dammarna på golfbanan i Tomelilla kväker klockgrodorna. Och hur påverkas naturen av årets sommarflod i Gavleån?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter sommarens regnande är vattenflödet fortfarande mycket högt i många åar och älvar. En av dem är Gavleån som rinner mellan Sandviken och Gävle i Gästrikland. Här har dammluckorna varit vidöppna i snart en månad. Torrlagda biflöden har vattenfyllts och forssträckor har åter blivit forsar. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall finns vid Gavleån tillsammans med Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Gävleborg, och entomologen Magnus Stenmark. Vilken betydelse har en sådan här sommarflod för fisk, insekter och andra levande varelser? I takt med klimatförändringarna kan de här effekterna också bli något vi kommer att se mer av i framtiden.
Myggen hör definitivt till dem som påverkats av den blöta sommaren i delar av Sverige. Vi ringer upp myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att höra vilka myggor det är som surrat mest och hur det kommer sig att det är mycket mygg mitt inne i våra stora städer, som Uppsala till exempel.
Och så ska vi till golfbanan i Tomelilla. Här har man arbetat aktivt för att göra golfbanan trivsam inte bara för golfare, utan också för grodor. Nu finns inte mindre än nio av Sveriges 13 groddjursarter här. En av dem som hörs mest är klockgrodan, som för 50 år sedan var utdöd i Sverige. Reporter Jenny Berntson Djurvall möter naturvårdskonsulten Pär Nyström som berättar om grodsamarbetet mellan golfklubben och länsstyrelsen i Skåne.
För någon vecka sedan hittade Isabelle Lilja hittade ett lurvigt kryp på byxbenet när hon beskar äppelträden i sin trädgård. Vi ringer upp entomolog Moa Pettersson för att få höra vad det kan vara.
Och så något mer som utmärkt sensommmar och tidig höst 2023 - alla svampar! Vi har frågat lyssnare och experter om deras viktigaste intryck av årets svampsäsong.
I veckans kråkvinkel hör vi hur almsjukan fått Helena Söderlundh att byta åsikt om ringduvorna i trädgården.
Programledare är Mats Ottosson.
- Laat meer zien
