Afleveringen
-
Hur har vÄrt sinne för vad som Àr proportionerligt förÀndrats den senaste tiden? MÄnga vill stÀndigt bo större, tjÀna mer, köpa mer och Àta mer. Samtidigt som jordens resurser sakta sinar.
VÀrldens Ätta rikaste personer Àger mer Àn de 3,6 miljarder mÀnniskor som utgör den fattigaste hÀlften av vÀrldens befolkning, enligt hjÀlporganisationen Oxfam. Det Àr ocksÄ en vÀxande klyfta mellan fattig och rik, den tenderar att öka. Men det Àr inte bara nÀr det gÀller fördelningen av pengar i vÀrlden som ser oproportionerlig ut. I den rikare delen av vÀrlden Àter vi allt mer, köper allt mer men mÄr oftast inte bÀttre för det. Hur har det blivit sÄ hÀr?
GÀst Àr Micael Dahlén, svensk ekonom, författare och professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
-
Varför verkar vi vara för evigt dömda att leva i en verklighet dÀr högre social status stÀndigt Àr en lockelse?
Vad Àr status? Svaret blir olika beroende pÄ vem du frÄgar. Men sÄ gott som alla strÀvar efter att antingen behÄlla sin sociala status, eller att nÄ en annan högre status pÄ nÄgot sÀtt. Det Àr ett socialt verktyg för mÀnniskan. En markör som visar samhörighet eller avstÄndstagande till andra mÀnniskor. Men hur medvetna Àr vi om hur stor roll detta spelar i vÄra liv egentligen?
GĂ€st Ă€r Jacob Ăstberg professor i reklam och PR vid Stockholms Universitet.
I reportaget berÀttar författaren Elsie Johansson hur det var att göra en lÄng och krÀvande resa frÄn en social status till en annan.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Hur mycket, eller hur litet pengar vi har, pÄverkar hur vi agerar som mÀnniskor. Amelia Adamo berÀttar om sina relationer dÀr hon oftast varit den som haft sÀmst ekonomi, men nu Àr det tvÀrtom.
I reportaget berÀttar Johan Sjögren hur hans liv och relation pÄverkades av att han plötsligt vann flera miljoner pÄ en trisslott.
-
Pengar och hur bra eller dÄliga vi Àr pÄ att hantera dom pÄverkar vÄra relationer i familjen och med vÄra vÀnner. Varför Àr det sÄ svÄrt att prata om det?
En del Àr bÀttre Àn andra pÄ att ta hand om sina pengar. De planerar inköp, sparar pengar och hamnar aldrig efter i att betala rÀkningar. Vad Àr det som gör att vissa inte klarar det? Och i hur hög grad pÄverkar vÄrt sinnelag för ekonomi vÄra relationer med andra?
GÀst Àr Elin Helander, kognitionsvetare som forskar pÄ hur beteenden och ekonomi hÀnger ihop.
Reportage med Petra Stentagg, en av de frÀmsta i Sverige pÄ att hitta gratisprodukter.
-
Mycket blir bÀttre i vÄr vÀrld. Men nÀr det gÀller klimatförÀndringar och miljöhot sÄ ser det mörkare ut. Hur förhÄller man sig till dystra rapporter om framtiden?
"There is always hope" sÀger Aragorn i filmen Sagan om ringen. Hoppet överger inte huvudrollsinnehavaren hur dyster situationen Àn var. Och till slut segrar han och hans vÀnner.
Men hur ser vi pÄ vÄr situation ut idag? Hur gör vi för att hoppet inte ska överge oss om framtiden?
-
Ateist eller troende, hur olika Àr vi egentligen i hur vi ser pÄ vÀrlden och verkligheten?
Kan behovet av att tro vara nÄgot grundlÀggande hos mÀnniskan men att vi manifesterar det behovet pÄ olika sÀtt?
Hur vÄr vÀrld, universum, till och med hur vÄrt eget medvetande fungerar Àr ju knappast fullstÀndigt utrett och förklarat. Alla luckor och glapp nÀr det kommer till fullstÀndiga förklaringar, vad öppnar det upp och möjliggör för tankar och idéer inuti oss?
-
Tröst Àr en livsviktig aspekt i vÄra liv. Det Àr nÄgot alla behöver, men som alla inte fÄr. Hur mycket i vÄra liv gÄr ut pÄ att söka tröst pÄ ett eller annat sÀtt?
GÀst Àr Marta Cullberg Weston, författare och psykolog som skrivit boken " Tröst och reparation, finn din egen tröstfunktion".
-
Att avstÄ frÄn det jordiskt goda anses av vissa vara en dygd. Man vinner nÄgot pÄ att göra det. Men vad?
Vi vill gÀrna tro att vi kommer fÄ det bÀttre och bli lyckligare om vi fÄr det vi vill ha. Men Àr det sant? Kan det vara sÄ att det Àr tvÀrtom? Att vi mÄr bÀttre om vi frivilligt avstÄr frÄn vÄra begÀr?
GÀst Àr Patricia Tudor Sandahl, som Àr psykoterapeut och författare. Hon Àr ocksÄ ledare för retreat.
-
Lev i nuet. Ja, det gör vi. Det Àr svÄrt att göra nÄgot annat. Men finns det ett djupare sÀtt att göra det pÄ? Ett sÀtt som kan bidra till att positivt förÀndra vÄra liv?
GÀst Àr à sa Nilsonne, psykiater och författare till boken "Mindfulness i hjÀrnan".
-
VÀnner kommer och gÄr, förutom en del som bestÄr. Vad Àr det som avgör vilka vi blir vÀn med? Och vilka vi vÀljer bort.
VÀnskap kan för mÄnga kÀnnas sÄ naturligt att vi sÀllan tÀnker pÄ vad det Àr, hur den uppstÄr och nÀr den bryts eller förvandlas. Kan man göra slut med en vÀn, som i ett kÀrleksförhÄllande? Vad Àr egentligen skillnaden pÄ de tvÄ relationerna. Och hur mycket styrs vi av hur vÄr hjÀrna fungerar, nÀr vi blir vÀn med nÄgon?
GÀst Àr Britta Sjöström, journalist och författare till "HjÀrnan bakom allt".
-
NÀr anser vi att vi Àr lyckade, som personer? Och vad Àr det egentligen, en lyckad mÀnniska?
Alla har nog en mer eller mindre medveten bild av vad det Àr. Och kanske strÀvar vi mer Àn vi tror, efter att uppfylla just den bilden. Men vart kommer den ifrÄn? VÄr uppfattning om nÀr vi Àr lyckade.
Intervjupersoner i programmet Ă€r Jacob Ăstberg, som Ă€r professor i reklam och PR.
Isabelle Wahlf, RFSL ungdom.
Nicole B Ellison, professor i information vid University of Michigan.
-
VÄra hem Àr fyllda av saker. Prylar. Ting som vi i mÄnga fall inte kan anvÀnda till nÄgot praktiskt. Och ÀndÄ kan de ha en enorm betydelse för oss.
Vi lever i ett materialistiskt samhÀlle, tron pÄ att saker och ting gör oss till lyckliga mÀnniskor Àr stor. Men hur sanningsenlig Àr den tron?
GÀst Àr konstnÀren Cilla Ramnek, medförfattare till bland annat "Ett eget rum", och "Nesting".
Ăvriga intervjupersoner Ă€r: John Magnus Roos, doktor i psykologi och lektor i företagsekonomi, vid Centrum för konsumtionsvetenskap pĂ„ Göteborgs universitet. Och Jacob Ăstberg, professor i reklam och PR vid Stockholms universitet.
-
Vi har alla kÀnt hat nÄgon gÄng. Och vanligtvis Àr det en avtagande kÀnsla, som till slut försvinner. Men varför stannar hatet hos vissa? Vad Àr det man vinner nÀr man inte slutar hata?
Intervjuperson Àr Liria Ortiz, psykolog, psykoterapeut och författare.
-
Vad Àr det som avgör vem man blir sexuellt attraherad av? Det Àr fortfarande ett mysterium. Men det finns Ätminstone en underbyggd teori som förklarar gÄtan till viss del.
GÀst Àr sociologen och kliniska sexologen Malena Ivarsson.
-
De tidiga grekerna ansÄg att musiken var gudomlig, och kallade den musernas konst. Den hade hos orfiker och pytagoreer en magisk funktion för rening och lÀkedom, som katarsis.
Idag finns det sÄklart de som fortfarande anser att musiken har ett magiskt ursprung. Men Àven om man inte tror pÄ det sÄ Àr musikens kraft ett mysterium. Vad Àr det som fÄr oss att vilja lyssna pÄ musik sÄ ofta som vi gör?
Intervjuperson Àr sÄngerskan och kompositören Katarina Henryson, medlem i sÄnggruppen Real Group, men hon framtrÀder Àven i andra konstellationer bl a med Roland Pöntinen och i duo-format med cellisten Svante Henryson.
-
Det finns ett mĂ€nniskovĂ€rde. Ett begrepp som sĂ€ger att alla mĂ€nniskor Ă€r lika vĂ€rda. Men vad betyder det i praktiken? Ăr det inte sĂ„ att vi oftast vĂ€rderar mĂ€nniskor helt olika, och utifrĂ„n andra faktorer Ă€n att vi alla skulle vara lika vĂ€rda? GĂ€st Ă€r kulturjournalisten och författaren Per WirtĂ©n.
Principen âalla mĂ€nniskor Ă€r lika mycket vĂ€rdaâ, Ă€r nĂ„got som sĂ€kert mĂ„nga stĂ€ller sig bakom. Men i mĂ„nga fall följer vi inte alls den princpipen. Vad Ă€r egentligen en mĂ€nniska vĂ€rd i vĂ„rt samhĂ€lle? Det handlar Oförnuft och kĂ€nsla om i sĂ€songens första program.
GÀst Àr journalisten och författaren Per Wirtén som har varit chefredaktör för Arena och skriver nu för bland andra kultursidorna pÄ Expressen och Sydsvenskan. Han har dessutom skrivit flera böcker om sociala och politiska frÄgor.
Om du redan hört programmet och vill veta mer om Brené Browns föredrag "The power of vulnerability" (sÄrbarhetens kraft), som hon höll pÄ Ted Talk, sÄ finns hÀr en lÀnk till detta: https://www.youtube.com/watch?v=iCvmsMzlF7o
Brené Brown Àr en amerikansk doktor i sociologi, research professor vid University of Houston Graduate College of Social Work, författare och förelÀsare.
-
LÄngt innan civilisationen startade sÄ skapade mÀnniskan konst och utsmyckade hem och redskap. Det ska vara skönt och vackert för mÀnniskan. Det Àr tydligt. Men det nÄgon tycker Àr vackert, kan en annan se som fult. Vad Àr vad? Ligger skönheten i betraktarens öga eller finns det nÄgot objektivt vackert i vÀrlden?
Medverkande Àr Cecilia Sjöholm, professor i estetik och Tobias Barenthin Lindblad, förlÀggare och gatukonstguide.
-
PÄ olika sÀtt har mÀnniskan berusat sig i olika kulturer i tusentals Är. SkÀlen till att man vÀljer att berusa sig Àr mÄnga och för vissa ibland oklart. Men nÄgot finns dÀr som fÄr oss att vilja lÀmna den nyktra, och rationellt ordnade vÀrlden. Kan det finnas en nytta med det "onyttiga" ruset?
Medverkande Àr författaren Susanna Alakoski och Kristian Petterson, lÀrare i kursen "Droger, religion och kultur" pÄ Stockholms Universitet.
-
En persons sjÀlvupptagenhet och överdrivna tro pÄ ens förmÄga kan ligga till grund för att Ästadkomma stora saker i livet. MÀnniskor som lyckas bra inom till exempel sport, politik och i affÀrsvÀrlden kan ha större narcissistiska drag i sin personlighet Àn genomsnittet hos en befolkning. Narcissism kan pÄ ont eller gott vara motorn i livet.
Medverkande personer Àr Niklas LÄngström, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, och Aina Lesse, bloggare och programledare som blev kÀnd för mÄnga efter sin medverkan i dokusÄpan Paradise Hotel dÀr man filmas 24 timmar om dygnet.
-
Finns det skillnader i hjÀrnan mellan mÀn och kvinnor? Följ med Helena von Zweigbergk i turerna kring varför det Àr viktigt att veta om skillnaden mellan mÀn och kvinnors beteende sitter i hjÀrnan eller mest nÄgon annanstans. Medverkande Àr Ivanca Savic-Berglund, professor i neurologi, och Ann-Christine Roxberg, prÀst som kom ut som transsexuell efter att ha levt med hemligheten i 57 Är.
- Laat meer zien
