Afleveringen
-
Carin är 23 år när hon ensam sätter sig på tåget för att, som den första svenskan, åka till Polen för en abort. Ingen vet utom pojkvännen. Hon bevarar sin hemlighet i 60 år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Året är 1964 och ”Carin” studerar vid Uppsala Universitet. Hon har lovat både sin mamma och sig själv att hon ska utbilda sig och skaffa sig ett yrke.
Ofrivilligt gravid”Carin” träffar en ung student från Tyskland och de blir förälskade. Planerar en framtid med giftermål och barn. Men båda vill bli klara med studierna och ta examen först. Trots att de skyddar sig blir ”Carin” gravid.
Abortresa till PolenI Sverige är det tillåtet att göra abort om mamman eller barnet är sjukt så ”Carin” får ett nej. Att göra en illegal abort är uteslutet för henne. Genom vänner får ”Carin” kontakt med en läkare i Polen, där det är fri abort, så att hon kan göra det på laglig väg.
Det hon inte har någon aning om är att hennes beslut kommer att leda till en stor rättsaffär i Sverige, där hon riskerar fängelse.
I 60 år har ”Carin” bevarat sin hemlighet. Nu berättar hon sin historia, som 82-åring. Men hon vill fortfarande vara anonym.Inläsningar:
Carin (som gammal) - Gunilla Hallberg
Carin (som ung) - Tuva BörgöDokumentären sändes första gången i P4 Dokumentär och gjordes 2023.
Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot -
Lina, Nadja och Olivia. Tre bästa vänner som under gymnasiet delar allt viktigt. Och det allra viktigaste är att vara snygg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är sensommar 2008. Bästa kompisarna Lina, Nadja och Olivia börjar i samma klass på gymnasiet, där korridorerna är catwalks och lunchrasterna tillfällen att sminka om sig. Efter skolan hänger de i Linas källare och pratar om det som är viktigt. Fester, killar, kläder. Och kroppen.
På ett eller annat sätt blir det sistnämnda det viktigaste för var och en i gänget. Det ska visa sig att de är det ätstörda gänget.
Om du misstänker att du eller någon i din närhet är drabbad av en ätstörning kan du vända dig till exempelvis Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar.
Dokumentären är gjord 2018.Reporter: Olivia Wikström
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Susanne Martinsson -
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
När en iransk fängelsevakt döms till livstids fängelse i Sverige är det en historisk dag. Iraj har kämpat för den här upprättelsen i många år. Men allt kommer att omkullkastas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Iraj Mesdaghi, likt många andra politiska motståndare till den islamistiske ledaren Ayatollah Khomeini, fängslas efter revolutionen i Iran 1979. 1986 kommer han till Gohardasht fängelset . Det är en plats där inga mänskliga lagar råder. Tillsammans med andra fångar blir han fysiskt och psykiskt misshandlad. Och sommaren 1988 massavrättas fångarna på fängelset.
En fängelsevakt där sticker ut, Hamid Noury. Han har mer makt. Han fattar beslut om fångarnas besök och permissioner och han ger order om misshandel och tortyr på fängelset. Och deltar också i den själv. Han kommer senare att kallas den iranske bödeln.
Iraj överlever Gohardasht och kommer så småningom till Sverige. Men mentalt är han kvar där, i fängelsets dödskorridor. Han gör det till sin livs uppgift att berätta vad som hände, föra vidare hans tystade vänners berättelse.
Gillrar en fälla
Hösten 2019 gillrar Iraj en fälla för Hamid Noury. På ett nästan osannolikt sätt lyckas han få Noury till Sverige, där han grips och blir åtalad. Rättegången pågår i 92 dagar. För första gången blir massavrättningarna i Iran 1988 dokumenterade, prövade och bevisade.
Hamid Noury döms för mord och folkrättsbrott, vilket är historiskt. För Iraj visar domen att det är möjligt att komma åt de som bär ansvaret för massavrättningarna.
Men medan rättegången pågått har det kommit oroväckande rapporter från Iran. En svensk, Johan Floderus, sitter i ett av Irans ökända fängelser. Gripen på oklara grunder och utan rättegång har han varit där i mer än 500 dagar. Efter långa försök av tyst diplomati tror experterna att Iran vill göra ett utbyte med Hamid Noury.
Allt Iraj kämpat för riskerar att gå om intet.
En dokumentär av Karin Hållsten.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Staffan Schöier
Programmet gjordes i november 2024
-
Det är 1993 och turbulenta månader för Sveriges största uttalat nationalistiska band. I texterna hittar en ny generation politiker kraft.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På skolor införs Ultima Thule-förbud och i media jagas bandet med frågor om sitt förflutna. Samröret med vitmaktrörelsen, fans som heilar och kritiken som följer tär på bandet.
De kopplas ihop med den ökande rasismen som debatteras filtigt. Vissa skivbutiker bojkottar Ultima Thule som ändå lyckas ha tre album på försäljningslistorna samtidigt.
Några av dem som lyssnar och tar intryck av de nationalistiska texterna tillhör idag toppskiktet i Sverigedemokraterna. Linus Bylund minns dagen han hör Ultima Thule och kopplar sitt politiska engagemang till kassetten han hittar som tonåring. Mattias Karlsson hör musiken på en grillfest och texterna går rakt in hjärtat. Jimmie Åkesson får ett blandband av en kompis och blir ett stort fan. Ultima Thule ska senare komma att återförenas på hans surtrömmingskiva.
För 2012 lägger bandet ner. Sångaren Jan Thörnblom säger att de gjort sitt nu när Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.
Ultima Thules och Sverigedemokraternas band flätas ihop. Idag är trummisen Ulf Hansen lokalpolitiker för partiet i Nyköping.
Det här är den tredje och sista delen i en serie om Ultima Thule.
P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.
Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.
Programmet gjordes 2022.
Slutmix: Tor Sigvardson.
Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.
Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.
Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.
Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".
Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.
2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.
Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.
-
Bandet slår igenom i en tid av förändring flyktingvåg, ekonomisk kris och nynazismen slår rot i Sverige. Var står egentligen Ultima Thule?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt – BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?
Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.
BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.
Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.
I del tre:
Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.
P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.
Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.
Programmet gjordes 2022.
Slutmix: Tor Sigvardson.
Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.
Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.
Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.
Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".
Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.
2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.
Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.
-
Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade – publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?
Den historien har inte blivit berättad – förrän nu.
I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.
BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?
Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.
I del två:
BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.
P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.
Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.
Programmet gjordes 2022.
Slutmix: Tor Sigvardson.
Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.
Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.
Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.
Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".
Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.
2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.
Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.
-
Asbesten har skördat många liv i Sverige. När ämnet förbjöds för fyrtio år sedan var tanken att faran skulle vara över. Det är den inte. En av dem som hanterat det farliga materialet är Simon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Asbest sågs som världens bästa material. Det användes överallt, men förbjöds när det stod klart att det kan orsaka obotliga cancersjukdomar.
Anders fick lungsäckscancer– Det är ju en plåga ju. Man kvävs ju om man säger, nästan. Man kan ju inte andas mer. Men vad fan, det går bra för mig nu. Jag har ju levt ett år mer. Det säger Anders Larsson, som utsattes för asbest före förbudet, när han arbetade på Karlskronavarvet och som nu har lungsäckscancer.
Allvarliga brister i asbesthanteringen idag
– Jag fick ju sex månader när de skrev ut mig och nu har jag levt i tolv, tretton månader. Så det är ju rätt bra. Och jag är nöjd. Är det slut, så är det slut.Nu rivs och renoveras många av de bostäder, skolor och andra byggnader som innehåller asbest. Ekots granskning visar att trots dagens hårda regleringar finns det allvarliga brister i hur asbesten hanteras. Folk, i synnerhet byggarbetare, utsätts för asbest gång på gång.
En av dem som hanterat det farliga materialet långt efter förbudet, är Simon Rönnbäck som arbetat som asbestsanerare.
– Det är ingenting som jag går och tänker på dagligdags och hur det ska påverka mig sen. Men däremot så har jag ju barn och så här. För henne vore det kanske inte så bra om man skulle försvinna iväg lite tidigare på grund av en sån där grej, säger han.I den granskande dokumentären visas också hur de som har företag som rivit asbest på så farliga sätt att de förbjudits att hantera asbest ändå kan fortsätta – och att arbetare riskerar att utsättas igen.
Dokumentären är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från november 2024.
Reportrar: Camilla Ziedorn och Sven Carlsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Jacob Gustavsson -
Faysa Idle har sett gängkonflikterna i Järvaområdet inifrån. Nu bryter hon tystnaden om hur det är att växa upp nära kriminella unga män.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Faysa Idles storebror drogs in i kriminaliteten tidigt. Flera av hennes vänner har skjutits ihjäl, och i de miljöer hon rört sig har hon sett både vapen, knark och kontanter i väskor.
Kriminella syskon sätter spår
Det är en vardag där alla måste förhålla sig till gängkriminaliteten, även de som inte är en del av den. Man måste lära sig de oskrivna reglerna om vem som är vän och vem som är fiende, och hålla reda på när det plötsligt är tvärtom.
– Att vara en syster i en kriminell miljö sätter spår, säger Faysa Idle. Först nu, när jag fyllt 25, ser jag hur skadad jag blivit av det jag varit med om.
Gängen pressar de anhöriga
I den här världen försöker de kriminella killarna ofta pressa tjejer och andra anhöriga att göra tjänster åt dem, som att förvara vapen eller narkotika. Men framför allt: att hålla tyst om det de ser.
Nu vill Faysa Idle vara en röst, särskilt för tjejer som har liknande erfarenheter som hon själv.
Dokumentären är gjord 2023
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson -
Modou och Medin är stjärnor i ungdomslaget. När de blir uppflyttade till seniorerna hamnar den ene i startelvan och den andre vid sidan av.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
IFK Malmö är inte den största fotbollsklubben i stan, men spelarna siktar mot toppen. Under elljusen i Pildammsparken springer de intervaller för att vässa formen inför säsongen.
– Jag vill inte jobba, jag vill bli en fotbollsspelare och tjäna pengar på det jag gillar, säger Medin som är 16 år.
– Jag tror att jag kommer att lyckas, säger 17-årige lagkaptenen Modou.
Prestationskrav inom ungdomsfotbollenMed en visselpipa runt halsen står lagets tränare, Medins pappa, Osman Sudic.
– Det är absolut inte fel att sätta press på spelarna. Det är bra att de lär sig det i en tidig ålder. Målet är att de ska nå elitnivå, säger han.
Vad innebär det att ge allt för drömmen att lyckas som fotbollsspelare? Och om allt ändå inte är nog – när ger man upp?
Ett program av Sven Holmberg från 2024.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Jacob Gustavsson
-
Ur jorden på kyrkogården träder röster fram. Röster från människor som Bengt Bok tidigare mött och som nu ligger begravda på den lilla lantkyrkogården. De berättar om sina liv för honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alla i den här historien är döda. Alla utom han som berättar, han är inte död men han fasar inför den. En dokumentär berättelse där ingen nåd ges men kanske en viss förtröstan.
Dokumentären är gjord 2016.
Reporter: Bengt Bok
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson -
Saher, 16 år, skulle ha varit i skolan den här dagen. Nu sitter han i lägenheten i Gaza City och tittar på nyheterna, när en bomb spränger väggen. Det är den 7 oktober 2023 och ett krig har börjat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter Hamas terrorattack mot södra Israel den sjunde oktober 2023 svarar Israel med intensiva attacker mot Gazaremsan.
Saher och hans två systrar, 14 och 4 år gamla, som är födda och uppvuxna i Sundsvall, hamnar mitt i de urskiljningslösa striderna mellan terrorstämplade Hamas och Israel.
När Sahers bästa kompis Noor dödas i ett israeliskt flyganfall förstår Saher att det här kriget inte liknar de tidigare krigen i Gaza. Han och familjen flyr från sitt välbärgade bostadsområde och söker, som tusentals andra, skydd på Al-Amal-sjukhuset i södra Gaza. I över hundra dagar bor syskonen där.Kriget lämnar djupa spår i syskonen som samlar alla sina krafter för att överleva vardagen i det belägrade sjukhusområdet i hopp om att till slut lyckas ta sig ut ur Gaza och åka vidare till mamma, som väntar i Sundsvall.
En dokumentär från 2024 av Lama Alshehaby
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Lyssningstips: Tidigare avsnitt av P1 Dokumentär
Sjunde oktober och Israels trauma
-
Anna misstänker att hon är ett av många stulna barn från Chile. Hon adopterades på 70-talet och nu lämnar hon dna på en släktforskningssajt. När hon kommer till Chile gör hon en oväntad upptäckt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag har ju alltid vetat att jag är adopterad. Och jag kände mig efterlängtad, säger Anna Bohrn.
Hon kom till Arlanda i ett plan från Santiago den 5 december 1977, tillsammans med 20 andra små barn som adopterats till Sverige från Chile.
Hon togs emot av sin svenska familj från Lidingö. De fick inte veta så mycket mer än att hon var ett år gammal och skulle ha hittats övergiven.
– Men det är ju något som inte stämmer i det här. Du ser ju hur välmående jag är, säger Anna och visar ett foto från ankomsten.
– Jag pratade ju och hade fullt med tänder.
Stulna barn i ChileDet finns många luckor i historien om vad som hände Anna innan hon kom hit. I adoptionspapper står att hon ska ha hittats på en trafikerad gata, i en stadspark och på ett sjukhus. Historierna varierar och går inte ihop.
När skandalen med stulna barn i Chile briserar i mitten av 2010-talet börjar Anna intressera sig för sin allra tidigaste barndom, som hon inte vet något om. När hon tar dna till hjälp börjar hennes historia rullas upp.
Dokumentären gjordes 2024 av Esfar Ahmad.
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
-
Pelle Hedberg behöll sin hemlighet för sig själv i 35 år. Han berättade inte ens för Claes, sin bäste vän. Varför sa han inget, vad var han rädd för?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Pelle och jag har seglat vilse i tjock dimma utanför Portugal. Vi har dykt bland rockor och barracudor vid korallrev utanför Venezuela.
Och nu sitter vi här. Jag är klädd i en leopardmönstrad tunn klänning, pärlhalsband och en lång svart peruk med självfall. Pelle har en uringad mörk jumper med öppen rygg, svart läderkjol; i det blonda självlockiga håret dinglar två vita örhängen. Och det skarpskurna ansiktet är öppet och inbjudande.
Min bäste vän Pelle vaknade upp en dag och konstaterade att livet inte var så jävla långt, så varför ska han gå här och undertrycka sina känslor och önskemål?
En dokumentär av Claes JB Löfgren.
Producent Håkan Engström.
Slutmix Fredrik Nilsson.
Programmet sändes första gången 30 mars 2014. -
Dokumentären bakom filmen. Efter att ha larmat i media anklagas vårdbiträdet Stine för illojalitet mot bolaget Attendo. Samtidigt är andra vågen av corona på väg mot Sverige och de gamla är i fara.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.
Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. Med dolda inspelningar, mitt under brinnande pandemi, väcker P1 Dokumentärs "Det illojala vårdbiträdet" frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.
I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.
Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.
Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.
Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.
Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.
Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der PahlenDet illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.
-
Dokumentären bakom filmen. Flera dör i corona på äldreboendet som Stine jobbar på. När hon larmar i media anklagas hon för illojalitet mot företaget. Hör hennes hemliga inspelning med cheferna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Covid-19 sprider sig som en löpeld i Sverige. På Sabbatsbergsbyns äldreboende i Stockholm dör flera personer när smittan tar sig in på fem avdelningar.
När Stine uttalar sig i media kallas hon till huvudkontoret på vårdföretaget Attendo. I hemlighet spelar hon in mötet.
Hör också Mia Grane som förlorar både sina föräldrar på boendet.
I P1 Dokumentären "Det illojala vårdbiträdet" tar reportern Johanna Sjövall reda på vad som faktiskt hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020.
Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.
Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.
Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.
Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.
Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen
Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.
-
Max Valentin ska delta i inofficiella OS för kampsport i Saudiarabien. Till vardags jobbar han med demokratifrågor. Nu måste han göra allt för att undvika diktaturens sportwashing.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Max Valentin är en av världens främsta utövare i sporten Canne de Combat, en fransk kampsport som kan beskrivas som pinnfäktning. Nu har han fått en inbjudan att tävla i ”World Combat Games” i en av världens största diktaturer, i Riyadh i Saudiarabien. Uttagningen till spelen är en barndomsdröm som går i uppfyllelse, men den krockar med hans professionella identitet och starka värderingar om mänskliga rättigheter och demokrati.
Han måste göra något för att visa sin solidaritet med de lokala motståndarna mot Mohammed Bin Salman och diktaturen. I jakten på ett dödshotat death metal-band från Saudi möter han istället en karismatisk person som inte alls passar in i hans förutfattade meningar om Saudiarabien.
Dokumentären gjordes 2024 av Samuel Sjöblom.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jacob Gustavsson
-
Tobias Engqvist lämnar Umeå för att strida i Ukraina. Med sin mobiltelefon filmar han livet som soldat där döden är ständigt närvarande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Ryssland invaderar Ukraina i februari 2022 vill Tobias Engqvist från Holmsund i Umeå hjälpa till att försvara landet. Han hoppar av sin socionomutbildning och tar sig ner till kriget för att hjälpa till.
Först arbetar han som sjukvårdare men veckorna går och Ukraina håller på att förlora allt fler områden. Tobias bestämmer sig för att ansluta som frivillig soldat. Han vill få slut på kriget och vara där det avgörs – vid fronten.
I en rysk attack dör hans vänner, amerikanen Luke och svensken Edvard.
"Jag försöker få liv i honom, känner hans andetag och på hans puls. Jag hoppas på att jag ska få något livstecken, men jag får inte det."
Dokumenterar med sin mobiltelefonTrots att han riskerar sitt liv varje dag är Tobias precis där han vill vara. Och med mobilen i bröstfickan fångar han vardagen. Ljudet av flyglarm och missiler, fritiden med kamraterna – och när de måste fly för sina liv.
Dokumentären är gjord december 2022.
Av: Henrik Brandt
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson -
René slår en man medvetslös med en motorcykelhjälm. Gabbe torterar en kille inför publik. Nu sitter de öga mot öga på ett hotellrum. En som lämnat våldet, en annan som fortfarande lever mitt i det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– När nån gör ett övertramp i vårt område, det betyder bara en sak. Fuck you, vi får se vad du kan. Våld för mig har varit som att köra bil och äta en banan, det har varit så naturligt.
Mord, gängskjutningar och blodshämnd. Enligt polisen har de kriminella gängen blivit allt våldsammare. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen som står för det grova våldet resonerar. I det här programmet möter vi två av dessa män.
Gabbe växer upp i förorten. Han råkar ständigt i konflikt med de äldre killarna. En dag bestämmer han sig för att slå tillbaka.
– Jag tog lagen i egna händer, för jag såg orättvisan. Öga för öga, tand för tand.
Rene Lobos växer upp med en grovt kriminell pappa. När pappan dricker blir han våldsam.
– Jag älskade honom så mycket. Och jag förstod inte varför han gjorde oss illa. Jag gjorde allting för att han skulle älska mig. Jag bestämde mig för att börja jobba med min pappa och det var då allting började.
Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.
Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.
Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.
Gabbes röst är utbytt.Dokumentären gjordes 2019 av Karwan Faraj.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
-
Jespers pappa John drev svartklubben Mudd Club i Göteborg på 80-talet. Men när Jesper bara var ett år försvann hans pappa. Vad var det för klubb? Vad var det som hände? Och vem var Mudd-John?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Högst upp i ett gult tegelhus på Kungstorget i Göteborg. När de andra nattklubbarna stänger, öppnar Mudd Club. Alkoholtillstånd och stängningstider är ingenting klubbägaren John bryr sig om. I stort lockigt hår och en gammal uniformsjacka står han i baren med en spetsad 7-Up.
– Han var lite busig och det var ju långa nätter. Han gillade att festa, säger Johns lillasyster Petra.
– Det var nåt speciellt i Göteborg med de här svartklubbarna. Det var stimulerande och roligt. Men det var kreativt i ordets både positiva och negativa bemärkelse. Det var inte bara alkohol utan andra droger också, säger kulturjournalisten Kai Martin.
Stora artister på Mudd ClubUnder några år i början på 80-talet lockade Mudd Club många av de största artisterna, både i Sverige och internationellt. Bland dem som har spelat på klubben finns Johnny Thunders, W.A.S.P, Nico, Imperiet och Hanoi Rocks.
– Det har varit avgörande musikaliska upplevelser, säger Ebbot Lundberg, sångare i bland annat Soundtrack Of Our Lives.
Men klubbens ägare Mudd-John är ett mysterium. Inte minst för sin egen son. Jesper var bara ett år när John flyttade till USA.
– Mamma sa att de hade träffats på klubben. Men de var ju aldrig ett par. Och jag visste ju inte vem han var. Jag tror aldrig att han fattade att han hade blivit pappa och att han behövde ta ansvar för mig.
Min pappa var Mudd-John är ett program av Anna Maria Höglund från 2024.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
-
Peter Grandin står på gården och grillar. Han hostar en del och efter middagen får han svårt att andas. Tre timmar senare ligger han för döden på Akademiska sjukhusets nya covidavdelning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den andra vågen av covid -19 sköljer över Sverige hösten och vintern 2020. 49-åriga Peter Grandin från Storvreta läggs i respirator redan vid ambulansintaget. Hans kropp är marmorerad i gråblått och syretillförseln till hjärta och hjärna är nästan obefintlig.
Nära döden-upplevelsePeter själv har en nära döden-upplevelse där han åker som på en båge av ljus medan intensivvårdsavdelningens vårdpersonal gör allt för att hålla honom vid liv.
I november 2020 finns ännu inget vaccin mot det nya viruset, ingen vet riktigt hur viruset ska tacklas och vårdpersonalen arbetar 12-timmarspass med skavsår på näsan av otympliga ansiktsmasker och visir.
I dokumentären följer vi Peter under hans vistelse på Akademiska sjukhusets centralintensiv under de veckor han vårdas där för covid -19.
Medverkande:
Peter Grandin, spolbils-chaufför
Anna, Peters sambo
Farid de Halima, arbetskompis och vän
Nisse Holm, arbetskompis
Viktor Hedlund, ambulanssjuksköterska
Patrik Borg, ambulanssjukvårdare
Anna Welander, överläkare Akademiska sjukhuset
Maja Framming, specialistsjuksköterskaDokumentären är gjort 2024.
Reporter: Sofia Kottorp
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson - Laat meer zien
