Afleveringen
-
Om Ängersjö och skogsbruket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Yngve Eliasson börjar arbeta i skogen är han 17 år. Då är året 1971 och han får jobb i skogen med att köra barkmaskin. Men det är inte som skogsarbetare han kommer att tillbringa större delen av sitt yrkesliv, utan som snickare.
Yngve är född och uppvuxen i Ängersjö, en by som ligger på gränsen mellan Härjedalen och Hälsingland. Här växer också Göte Pålsson upp. Till skillnad från Yngve ägnar Göte sitt arbetsliv åt skogen, som maskinförare och arbetsledare för ett skogsbolag. I det här programmet får vi också träffa Malte Lindberg, som är 17 år och går i skolan. Men på sin fritid är han i skogen, och arbetar med att registrera arter med stort skyddsbehov i skogar med höga naturvärden.
Det här programmet handlar om skogens värde och vad vi ser när vi tittar på den. Det är en berättelse om de olika arbeten som skogen ger upphov till och hur dessa förändras i takt med att vår syn på skogen gör det.
I programmet hörs ljudklipp från Ekot, Sveriges Radio.Medverkande i programmet: Yngve Eliasson, Ruth Eliasson, Malte Lindberg och Göte Pålsson.
Reporter: Lisen Däldborg
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia ÖjbrandtOm du tyckte om programmet och vill lära dig mer om Ängersjö, svensk skogsindustri och dess historia, tipsar redaktionen om vidare läsning:
”Skogarnas fria söner: maskulinitet och modernitet i norrländskt skogsarbete” Ella Johansson
”Periferins landskap” Ella Johansson
”Skogslandet” Lisa Röstlund
”Nya Norrland” Mats Jonsson -
För barn är autonomi utan tvekan lek. Eftersom det är så många begränsningar i den analoga världen. Då blir den digitala leken en väg där man är friare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bland forskare och politiker är meningarna delade om varför så många unga mår psykiskt dåligt nu. Om skärmande och sociala medier har en roll är man oense om vad som bör göras åt saken. I del två av serien undersöker vi olika förslag på lösningar. Bland andra hör vi lekforskaren Suzanne Axelsson, som menar att barn är för begränsade i den fysiska världen idag:
”Vill man utesluta eller minska den digitala leken för att man är orolig, då måste man se till att den analoga leken finns på riktigt.”
Bland andra medverkar också: Tara Thiagarajan, Sapien Labs, Ulrik Hoffman, Ungdomsbarometern, Jessica och Magnus Björk, föräldrar, Helena Frielingsdorf, Folkhälsomyndigheten, Marcus Willershausen, liberal politiker, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Roland Paulsen, sociolog.
Skärmad och orolig görs av SMT.
Reporter, Petra Cavini
Producent, Anna Iversen
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Det kom en bil som körde på honom, och det kom en massa blod och allt. Men jag scrollade vidare typ.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Majoriteten av svenska barn har idag fått sin första smartphone före 10 års ålder. Många skaffar konton i sociala medier innan de uppnått plattformarnas åldersgräns på 13 år. Nu varnar forskare för att ju tidigare man får en skärm, desto sämre mår man psykiskt. I två program undersöker vi hur det kan påverka samhället i stort.
I den första delen av serien möter vi bland andra Jessica och Magnus Björk. Deras dotter Moa gick bort i suicid, endast 13 år gammal.
”De hade ju retat henne för hennes tänder bland annat. De hade skickat meddelande till henne via både Instagram och TikTok. Där var det då äldre män som utsatt henne på sexuella sätt. Skickat rena rama porrbilder till henne.”
Hit kan du som har självmordstankar eller mår dåligt vända dig:
Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.
Hjälplinjen på telefon 0771 22 00 60
Jourhavande medmänniska 08 702 16 80
Bris - Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt.
Medverkar i serien gör bland andra Tara Thiagarajan, Sapien Labs, Helena Frielingsdorf, Folkhälsomyndigheten, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Roland Paulsen, sociolog.
Skärmad och orolig görs av SMT.
Reporter, Petra Cavini
Producent, Anna Iversen
-
Lisa Bergström samtalar med Johan Mattias Sommarström, Sveriges Radios internationella korrespondent. Bandet Sunnan bjuder på den nyskrivna jullåten Ghosts of Christmas Past.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Enligt gammal svensk bondesed måste man rimma innan man får smak på gröten. Årets julvärd Lisa Bergström bjuder in några väl valda gäster som bjuder på rim och kryddar med några favoriter ur arkiven.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
P1:s julvärd ringer upp USA-korrespondenten Roger Wilson som berättar om sina julgranskulor och hur det amerikanska kulturkriget numera även finns i granen. Ökensoulbandet Sunnan bjuder på livemusik i studion.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ingen jul i P1 utan kulturredaktionens Gunnar Bolin och Karsten Thurfjell!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Lisa Bergström berättar julminnen av morfar Alvar som varje juldagsmorgon körde längs oplogade vägar för att hämta upp körkamraterna som skulle sjunga i Skedevi kyrka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Elsa Beskows saga Petter och Lottas jul och Viktor Rydbergs dikt Tomten är omistliga delar i vårt julfirande. Nuförtiden ser vi på dessa verk som höjden av tradition. Men Rydberg samt paret Elsa och Natanael Beskow var på sin tid kulturradikaler, och de hade flera beröringspunkter.
P1:s julvärd Lisa Bergström samtalar med Annika Persson och Anders Burman, bokaktuella med Elsa och Natanael Beskow: en kärlekshistoria respektive Den sista idealisten – Viktor Rydberg och hans tid för att prata om Beskows och Rydbergs mindre kända sidor och hur deras tankar har format vårt sätt att skildra julen.
-
Julaftonsmorgon i P1 med Johar Bendjelloul och gästerna Mischa Billing, Dick Harrison med flera.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Julaftonsmorgonen i P1 bjuder på både julfröjd och julfred. Hör bland annat om det mytomspunna vapenstilleståndet i jultid, på västfronten i Europa, i första världskrigets början. Medverkar gör Dick Harrison, författare och historieprofessor, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Mika Akkanen, protokollchefen i Åbo, Finland, som vid lunchtid på julafton utlyser julfred över staden för tolfte året i rad, och är stolt över att vara en länk i en månhundraårig kedja.
Dessutom: Julens dofter och smaker med måltidsexperten, sommelieren och Vinter i P1-värden Mischa Billing och den konstigaste julmusiken med skivsamlarna Anna-Lena Lodenius och Fredrik Af Trampe.
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Thella Johnson -
Kulturredaktionens Karsten Thurfjell guidar lyssnaren genom Svenska akademiens årliga högtidssammankomst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Tack mamma, pappa och ChatGPT - Så förändrar generativ AI elevernas lärande
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
(Repris från augusti 2024, sänds i P1 igen kl 18.30 måndag 6/1 2025)
Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.
Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?
Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”
Viggo, som nyss tagit studenten.
”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.”
Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”
Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”
Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.”
Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders Diamant
-
Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.
I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.
”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.”
Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg
”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.”
Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.”
Katarina Hillertz, IT-jurist”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.”
Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.”
Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitetProducent och reporter: Anders Diamant
[email protected] -
I fredags var det säsongspremiär för det populära TV-programmet På Spåret som ju spelats in i förväg och där de inblandade redan vet hur det har gått, varför är det ingen som läcker något?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad är det som gör att det så sällan läcks när en grupp människor känner till en hemlighet som kommer att offentliggöras senare?
Anders Diamant ställde sig frågan för sju år sen i programmet Godmorgon världen, en fråga som fortfarande är aktuell, även om några av de som medverkar i reportaget har fått andra titlar.
Först till Börshuset i Gamla Stan där vinnaren av Nobels litteraturpris skulle presenteras 2017...
Hör På Spåret-vinnaren Kristin Lundell, Nobelmuseets Olov Amelin, På Spårets projektledare Christina von Sydow och Heléne Thomsson, doktor i psykologi.
reporter: Anders Diamant
[email protected] -
Ullakarin Nyberg möter Lillian, 77, som fick cancerbeskedet på sin sista mammografi
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Jag kunde inte tro att det var sant, säger Lillian. Jag hade ju ätit bra och levt sunt i hela mitt liv, inte kunde väl jag ha cancer?
Det var sommar och varmt och Lillian bröt ihop, totalt. I trädgården stod en hammock och i den låg hon, hela sommaren, under en stickad, rutig filt.
- Jag förmådde inte göra någonting alls, berättar Lillian. Jag blev som ett barn. Och filten, den blev min trygghet.I sista avsnittet av Cancerresan hör du Lillians berättelse, om den första förlamande chocken som sedan, med stöd och hjälp av anhöriga och vänner, vändes till en ganska ljus upplevelse, fylld av tillit och nya lärdomar.
Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.
För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.
Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected] -
Ullakarin Nyberg möter Sandra Westerberg, som stod mitt i livet när hon upptäckte en knöl i sitt ena bröst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sandra och hennes pojkvän hade precis flyttat in i sin första gemensamma lägenhet. De planerade barn och en framtid tillsammans. På vårdcentralen fick hon höra att det nog inte var någon fara, att hon var för ung. Men på ultraljudet syntes den tydligt – tumören i Sandras ena bröst. Hon var 27 år och vuxenlivet skulle just börja.
- Det kändes så orättvist, säger Sandra. Jag som levt så sunt, jag som var så ung. Varför just jag?
Sandra har under de sju år som gått fått mer än 150 cancerbehandlingar. Och hon har fått en dotter. För hennes skull kämpar Sandra vidare, trots att sjukdom blivit kronisk.Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.
För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.
Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected] -
Ullakarin Nyberg möter Therese Khamany, som gjorde allt för att dölja sin sjukdom
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Therese Khamany var 29 år, hade tre små barn och ammade ett fjärde, när hon upptäckte ett sår på sitt ena bröst. Det visade sig vara bröstcancer.
- Jag vågade inte berätta för någon att jag fått cancer, berättar Therese. I min kultur tror man att cancer är ett straff från gud. Jag skämdes och var helt ensam.
I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och cancerläkare som själv fick bröstcancer, kvinnor som gjort samma resa som hon. Fyra drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.
Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected] -
Ullakarin Nyberg möter Anna Eklund Tarantino, operasångerskan som drabbades dubbelt av cancer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anna Eklund Tarantino satt vid sin dödssjuke sons säng när hon fick besked om att också hon hade cancer. För att klara av att både finnas vid sin sons sida och samtidigt genomgå en cancerbehandling behövde Anna all kraft i världen. I kulvertar, garage och korridorer, på väg mellan barncanceravdelningen och radiumhemmet - överallt sjöng hon. Hör henne berätta om hur sången hjälpte henne genom krisen.
I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och cancerläkare som själv fick bröstcancer, kvinnor som gjort samma resa som hon. Fyra drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.
Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected] -
Den generativa AI:n har gett de kriminella ett användbart verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den generativa AI:n har blivit en ny guldgruva för de kriminella, bedrägerierna ökar.
Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?
Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”
Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”
Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”
Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”
Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet Har jobbat som, jurist i flera år.”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen.”
Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”
Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”
Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.Producent och reporter: Anders Diamant
[email protected] -
AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.
”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.”
Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.”
Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.”
Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”
Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”
Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.”
Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborgproducent och reporter: Anders Diamant
[email protected] - Laat meer zien
